Berättelser (465 st)

Sortering
Film om stad och land

Västra Götaland

Ordet industrihistoria för ofta tankarna till rostiga maskiner och öde fabrikslokaler. Men här får berättelser från tiden från 1850 och framåt en helt ny utgångspunkt.
TB-013-001.jpg

Trollhättan

Ta i trä!Trollhättans utveckling från liten sågverksamhälle till industristad. Denna berättelse bygger på boken Vid fallen. Om Trollättebygdens historia av Daniel Larsson.
boras_poster.jpg

Borås

Detta är en utställning om staden Borås
poster_nohab.jpg

Så var det på NOHAB - Rapport från gubbarna i blåställ

En berättelse om hur arbetarna på verkstadsgolvet på NOHAB i Trollhättan upplevde sin arbetsplats.
NB-00009

NOHAB-området

En utställning om företaget NOHAB i Trollhättan. Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Man tillverkade bland annat lok, vattenturbiner och tryckpressar och företagets produkter exporterades till stora delar av världen. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades, såldes och lades slutligen ned i början av 1990-talet.
färgeri.png

Simonsland

Här följer du utvecklingen av stadsdelen Simonsland i centrala Borås, från Simon som fått ge namn åt platsen vidare till de första industrierna, den framgångsrika industrin Konstsilke och fram till dagens Textile fashion center som är ett kreativt kluster för textil – vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet. Det handlar om en liten del av Borås men speglar hela stadens utveckling.Från landsbygd till textilindustri fram till dagens Borås där identiteten fortfarande är textil men tillverkningsindustrin har fått ge plats åt handel, design och forskning.
rysskranen-cover.jpg

Rysskranen i Trollhättan

I början av 1920-talet gjorde Ryssland en stororder på 1000 lok från Nohab i Trollhättan. Antalet arbetare fick med det mer än fördubblas i ett slag.
UMFA53240-001387.jpg

Nästa....! En utställning om stationer i Västra Götaland

Stationerna blev en plats för möten, förväntan och möjligheter och stationshusen var både fulla av rörelse och platser för väntan. Idag är dock många stationer och stationshus bortgömda eller förfallna och utan sin ursprungliga funktion. Vad har hänt på 160 år? Vad kännetecknar dagens stationer och hur skiljer de sig ifrån de en gång så aktade stationshusen?
IMG_0071.JPG

Aarhuskranen i Vänersborgs hamn

Aarhuskranen uppfördes 1948 som ett led i en expansiv period i Vänersborgs moderna historia. Den var i drift till 2012 och dess framtid är i december 2015 oviss.
Goebbels käft i brun bakelit

Goebbels käft i brun bakelit

Om socialt konstruerad teknologi ”En god regering kan inte existera utan god propaganda, god propaganda klarar sig inte utan en god regering.” Joseph Goebbels, tysk propagandaminister Folkradion kom att utvecklas i Tyskland under 1930-talet. Radioapparater var då dyra och programutbudet begränsat. Landets radiosändare hade dessutom dålig räckvidd. Den första folkradion fick beteckningen VE 301. Vilket syftade på maktövertagandet i januari 1933. Den kostade hälften av vad av vad andra radioapparater kostade. Den enklare mindre radion kom att populärt kallas för Goebbels käft då den användes i propagandasyfte. Folkradion tillverkades även i Sverige ända fram till 1950-talet under märket Skandia.  Folkradion skapades inte av en tillfällighet. Redan vid invigningen av radioutställningen 1933 beskrev Goebbels syftet med den nya teknologin. Radion skulle bli ett stöd för det intellektuella och kulturella livet i nationen. Radion var den åttonde stormakten, enligt Goebbels. I och med öppnandet av utställningen påbörjades en systematisk reklamkampanj för den nya radion där all den nationalsocialistiska propagandakunskapen skulle dubbla antalet lyssnare.
gårdsten lotten.JPG

Gårdsten, en ung stadsdel med historia

Gårdsten är en stadsdel i nordöstra Göteborg med ca 10 000 invånare. Stadsdelen planerades och uppfördes under början av 1970-talet. Bebyggelsen är strikt trafikseparerad utifrån tankar om effektivitet och säkerhet. Byggnaderna är uppförda på bergsplatåer som plansprängts för att möjliggöra ett rationellt byggande med betongelement som lyftes på plats med hjälp av rälsgående kranar. Den här berättelsen handlar om hur stadsdelen planerades och om hur bebyggelsen i stadsdelen senare förändrats i omgångar i syfte att påverka det sociala klimatet i och bilden av området. Berättelsen är skriven av Lotten Andreasson och Hampus Winroth, studenter på bebyggelseantikvariskt program vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. 
Unica-box

Unica-boxen - signum för den svenska arbetaren

Säg ”Unica-box” och den vuxna delen av Sveriges befolkning ser framför sig en brun oansenlig låda lagom att stoppa matsäcken i. Ingen tvekan om att Unica-boxen är i särklass den mest välkända produkt som någonsin tillverkats i Mariestad. Kanske är den en av de mest kända produkter landet har ägt.  
http://mm.dimu.org/image/022sAYdbNDBV

Skojareberget: ett hem för det resande folket

På det så kallade Skojareberget fanns under slutet av 1800-talet en mindre by med familjer ur det resande folket. Idag finns endast rester efter husgrunderna kvar, efter att den fasta lokalbefolkningen bränt ner husen för att bli av med det resande folket. Resandefolket har funnits i Sverige åtminstone sedan 1600-talet, men deras kultur är relativt okänd för majoriteten av befolkningen. Folkets språk heter romani, och förekommer i många lokala varianter. I Sverige ingår resandefolket i den nationella minoriteten romer.
Nya stadens torg Lidköping 1905.jpg

Industristaden Lidköping

Om Lidköpings spännande utveckling från 1850 fram till idag. Här kan du läsa om några av de mest intressanta företagen, om branschers uppgång och fall, om idérika industriledare, om hur arbetarna bodde och hur arbetslivet har förändrats.
"Den heliga lågan"

Den heliga lågan

I förhoppningen om att bjuda Trollhätteborna andlig inspiration och "skingra all okunnighets mörker och tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen"skänkte fröken Caroline Setterberg statyn ”Den heliga lågan” att pryda Karl-Johans torg. Av Annika Hjortkap.
VMO07775.jpg

Industrins landskap

Västra Götalands län har formats av årtusenden av jordbruksaktiviteter; bebyggelse, odling, bete, slåtter, stenröjning, stängsling, skogsbruk, samfärdsel. Olika tiders behov och användande av marken har haft inflytande, och mycket går fortfarande att se som spår i landskapet. Generationers liv och arbete avtecknar sig i form av åkrar, ängar och betesmarker, bebyggelse och hägnader, fornlämningar, färdvägar, ortnamn, vegetation och övergivna arbetsplatser. Speciellt under vissa tidsperioder har förändringen varit extra påtaglig. Här är en berättelse och några exempel på hur industrialismens framväxt påverkat och förändrat både jordbruket och vårt samhälle. Vad tror du att landskapet kommer visa om 50, 100 eller 150 år?
repslagarmuseet.jpg

Repslagarmuseet i Älvängen

Företaget PA Carlmark grundades 1848 i Åmål. När Carlmarks Repslageri expanderade runt sekelskiftet 1900 valde Hugo Carlmark att 1917 flytta hela verksamheten (såväl personal som repslagarbanan) från Åmål till Älvängen. Carlmarks var under lång tid den största repproducenten i Sverige, och flytten till Älvängen påverkade samhällets utveckling. Då många i byn kom att arbeta på fabriken fick orten karaktären av ett brukssamhälle. Hugo Carlmark lät bl.a. införa elektrisk belysning på orten, långt innan det kommunala elnätet etablerades. I en tidningsartikel från 1948 kan man få ytterligare förståelse för Carlmarks betydelse för Älvängen; här berättas att samhällets befolkning vuxit till 1400 invånare och samma år hade fabriken över 200 anställda.
http://www.sockenbilder.se/gnarp/images/Gnarp-a-225.jpg

På räls: Järnvägen i Sverige

Järnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt.