Prisma Västra Götaland

Användarprofil saknas

Berättelser skapade av

1M16-B145046_3671.jpg

Indelte soldat - dåtidens yrkesmilitär

Denna berättelse är en beskrivning av Indelningsverket som skapades av Karl XI år 1682 och villkoren för de indelta soldater som var anslutna till verket. Indelningsverkets uppgift var bland annat att se till att en eller flera gårdar gick samman och bildade så kallade rusthot och rotar som hade ansvar för en ryttare, soldat eller båtsman. De avlönades och gavs ett soldattorp och lite jord att odla på. I den lilla byn Västerplana fanns under 1700- och 1800-talet fem soldattorp. Något är borta sedan lång tid och några har byggts om till sommartorp och permanent boende. Ett av torpen har haft många namn, men  Åtorp 399 är det rätta namnet. Namn som Garbotorpet eller Sextustorpet finns fortfarande. Namnen beror på torpets historia och de som bott där. Detta lilla torp finns fortfarande kvar i sitt nästan ursprungliga skick och sköts av Kinnekulle Hembygdsförening men ägs av Skattegården.  I denna berättelse beskrivs historien om Indelningsverket, soldaternas levnadsförhållanden och om den sista soldaten Sixtus som bodde i Västerplana.  Källa: www.wikipedia.se (dat. 20200416), boken "Min Hemsocken" av John-Erik Andersson. www.soldatreg.se. Bilder Freddie Wendin och texter av Lena Brodin

Ämnesord:

DSC02633.JPG

Gästgivare - dåtidens krögare och värdshusvärd

Gästgivare har funnits under många sekel, dock inte i den organisation som senare förekom. På 1600- och 1700-talet turades ofta bönderna om att hålla skjutshållning och sovplats, senare kom gästgiveriverksamheten att bli en mer yrkesmässig hantering.  Att arbeta som gästgivare var inte alltid en dans på rosor. Det var många förpliktelser med yrket, bland annat att ordna skjuts åt resande. Gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt och hålla med häst och ordna skjuts. När detta inte sköttes stämde gästgivaren bönderna vid tinget för att de inte skötte sina skjutsar. De resande hade säkert inte varit nådiga mot gästgivaren då de inte kom iväg i tid.  Ofta skedde utskänkning av öl och brännvin på gästgiveriet och det var inte ovanligt att det blev bråk och slagsmål. Dessutom hade gästgivaren egna djur, åkrar och ängar att sköta vid sidan om gästgiveriet.  Denna berättelse handlar bland annat om gästgiveriet i Västerplana och en generell beskrivning av yrket gästgivare och de stadgar som gästgivaren måste följa. Gästgiveristadgan upphörde år 1933. Källa. www.wikipedia.se 2020-04-08. ww.popularhistoria.se/samhalle/byarna-delade-ansvaret-for-gastgiverierna. Privata bilder och dokument Freddie Wendin och Lena Brodin. Böckerna Min Hemsocken av John-Erik Andersson och Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson/Bror Jansson.

Ämnesord:

postkassör.jpg

Postkassör

Postkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna: Ge rådgivning Sälja till privatpersoner och företag Kunna försäkringar Utländsk valuta och rescheckar Hantera reklamationer Värdehantering  Sköta telefon Administrera Trav och evenemangsbiljetter Supporta Säkerhet I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.

Ämnesord:

Kopparslageri

Kopparslagare

Denna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare. Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl. Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare. 

Ämnesord:

gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.

Ämnesord: