Berättelser (75 st)

Sortering
J. Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

J.Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

Josef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad. Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.
Janssons Åkeri

Janssons Åkeri - från hästskjuts till lastbilstransporter

Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918,  han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.  Källa Eva Almgren (f. Jansson),  barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum
Everts Livs

Everts Livs i Skara

Denna berättelse är skriven av Tommy Kroon, son till handlare Evert Kroon som under många år hade livsmedelshandel i Skara. Här beskrivs utvecklingen av dagligvaruhandeln över tid i Skara och samma utveckling skedde säkert över hela landet. Från  handelsboden och nischade butiker där det endast fanns att köpa t.ex. mejerivaror, charkvaror, bröd etc. Butiker kom senare att bli breda i sitt varuutbud och i hyllorna fanns allt som kunderna behövde. Kunderna behövde inte längre gå mellan olika butiker för att handla olika varor. Idag är tiden knapp för barnfamiljer och de som förvärvsarbetar, många väljer att besöka stormarknaderna för att kunna göra sina inköp på ett och samma ställe för att spara tid. De större  livsmedelskedjor som ICA, Coop, Willys, City-Gross m.fl. är idag de som styr dagligvaruhandeln. Marknaden är fördelad på stormarknader, lågprisbutiker, närbutiker och man knyter sina kunder till sig genom att registrera kunderna och erbjuda rabatter och information om specialpriser just för dig som kund. Källa: Bilder och berättelse av Tommy Kroon. Svartvit bild från Tullportagatan/Skolgatan 1964 av Stig Rehn
Skara Gjuteri

Gjuteriarbete och Skara Gjuteri

Järngjutning, tillverkning av gjutjärngods, uppfanns i Kina för mer än 2000 år sedan. Genom teknik vet man att gjutjärnsgods vittnar om en lång utvecklad konstförfarenhet som användes vid ett brobygge under kejsare Hao-Ming Tes regering (59–76 e.Kr). Från Kina spred sig gjutkonsten sakta till västlandet. Dent första järngjuteriet i Sverige anlades troligtvis i Stockholm 1762. Förr var gjuterierna verksamheter som släppte ut mycket miljöfarliga utsläpp och arbetsuppgifterna var tunga och smutsiga. Idag ser gjuteriindustrin annorlunda ut och den tekniska utvecklingen förändras. Denna berättelse handlar om gjuteriarbetet och dess förändring.   En berättelse om Skara Gjuteri och dess efterträdare finns beskrivet och här finns även fotografier. Källor: Information från www.gjuteriforening.se Bilder och information från Lars-Olof Almgren och Jan Bernthson, båda är söner till kompanjonerna Rolf Bernthson och Olle Almgren som startade Skara Gjuteri år 1948.
Hattmakare och modist

Modist och hattmakare

Denna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.  Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater. Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode. Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.  Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.
Kokerskan Märta - 40 år med familjen på Götala Herrgård

Kokerskan Märta - 40 år på Götala Herrgård

Märta Johansson har arbetat så gott som hela liv inom restaurang och storhushåll. I början av 1980-talet kom Märta och hennes make Elof till Götala Herrgård utanför Skara. Gården ägdes då av Domänverket och arrenderades av Hushållningssällskapet. Herrgården var då i mycket dåligt skick. Men hos Märta föddes en idé, här skulle det kunna vara en restaurang. En tanke som var en stor chansning, men kom att bli en lyckad sådan. Det skulle bli restaurang för slutna sällskap, bröllop, minnesstunder, bemärkelsedagar, julbord och mycket.  Under många år sköttes verksamheten av Märta och hennes familj. Sedan flera år tillbaka är det sonen Tony och hans hustru Anette  tagit över verksamheten, men Märta finns fortfarande med och hjälper till när det behövs och när hon kan och vill.  Källor: Intervju med Märta Johansson, Tony och Anette Stenberg februari och mars 2023. 
Bryggaren Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening

Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening

Berättelsen är skriven av Allan Ahlman i Skara och handlar om bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening. En spännande tid, ett fascinerande människoöde och en förening som lever vidare än idag, 150 år senare.  Den 26 oktober 1872 bildades Skara Stads Missionförening hemma hos bryggare Johannes Andersson vid Skara källa, senare kom den att ombildas till Skara Missionsförsamling som numera är Equmeniakyrkan i Skara. Detta innebär att Missionsförsamlingen är äldre än själva samfundet som bildades under ledning av PP Waldenström år 1878.  Källa: Skriften om "Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening" av Allan Ahlman tryckt 2022. Skara Gille har fått möjigheten att publicera denna
Tunnbindare

Tunnbindare

I denna berättelse beskrivs om yrket tunnbindare, ett yrke som har funnits sedan medeltiden och än idag men aldrig blivit en stor yrkesgrupp. De fyllde dock en central uppgift genom att tillgodose behovet av tunnor, fat, såar, karl osv för allt gods som skulle beredas, förvaras och distribueras. . För att bli tunnbindare finns hantverksutbildningar i Sverige, prognosen att få arbete inom detta skrå efter utbildningen är relativt goda. Som alla hantverk behövs lång läringstid för att bli fullärd om man någonsin blir det. Att arbeta med hantverk innebär att man ständigt lär sig och utvecklar arbetsmetoder, teknik. Både verktyg och material ändras också men inte så mycket.   Källor: wikipedia.se 20230215, kinnekullehembygd.se. skaragille, tunnor.se. Boken Hantverk i Sverige 
Kvinnliga fotografer

Kvinnliga yrkesfotografer

Fotografering var under 1800-talet och början av 1900-talet ett nytt yrke som fängslade många. Detta var ett nytt yrke som inte hade någon koppling till ett visst kön, både män och kvinnor kunde ägna sig åt detta. Många kvinnor jobbade med fotografering för att klara sin försörjning och som i många andra yrken kom fotograferingen att bli ett fritidsintresse.  Berättelserna om kvinnliga fotografer är inte många, tyvärr slutade många med sitt yrke i samband med giftermål. Gifta kvinnor var omyndiga i Sverige fram till 1921.  Källor: www.wikipedia 220315,www.diva-portal.org/smash/get/diva2:426716, privat dokumentation och bilder av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.fotografregistret.se   
En sjö till Viktorias ära

En sjö till Viktorias ära

Skara är inte känd för sina vattendrag och sjöar. Men i andra hälften av 1800-talet så anlades en sjö till skarabornas stora nöje. Sjön var nog tänkt som badsjö i första hand, men vattnet var grumligt och kändes då inte så fräscht.  När Gustaf Victor Hofling från Östersund kom till Skara 1855 för att arbeta som adjunkt vid veterinärutbildning saknade hans hustru Hilda Josefina Viktoria vatten i sin närhet och Storsjön. Då lät Hofling anlägga en sjö för att uppmuntra sin hustru. Källa: Tidningsartikel 28 mars 2014 i SKLT av Petra Marklund/Gösta Andersson, Skaragille.se, hembygd.se, fotografier från Digitala museet, Allan Andersson och Freddie Wendin
Stationsskrivare

Stationsskrivare vid järnvägen

Denna berättelse handlar om yrket stationsskrivare som tidigare fanns vid varje station. Stationsskrivaren hade administrativa arbetsuppgifter som låg direkt under befälen på stationen.  Idag är många järnvägsstationer obemannade och resenärerna får klara sig mycket på egen hand. I första hand hänvisas resenärerna till tjänsterna på Internet.  Erik Holm i Skara jobbade som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Skara. Han började som 20 åring inom järnvägen i Axvall och var anställd i 49 år. Källa: Erik Holms barnbarn Margareta Lindström och hennes kusiner Anna-Karin Schöld och Kristina Berry har släktforskat och lämnat materialet till Skara Gille. www.wikipedia.se 20221201
2022_11_23_09_20_42_Hilma_af_Klints_veterinära_illustrationer_YouTube_och_58_sidor_till_Arbete_.png

Hilma av Klints veterinära illustrationer

Under samma period som konstnärinnan Hilma af Klint bröt tidens konstnormer med sina abstrakta målningar illustrerade hon även böcker och trycksaker. Bland annat tecknade hon närmare 200 veterinära illustrationer till boken "Hästens operativa, speciella Kirurgi" - en samling originalbilder som idag finns bevarade på Veterinärmuseet i Skara. Det här historien om hur det kom att bli så.
Folkskollärare och folkbibliotekarie

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Denna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra  Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara  folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning. Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
Barnkolonier

Barnkolonier förr och nu -inte bara för utsatta barn

Denna berättelse handlar om barnkoloniverksamheten som var som störst på 1930-40-talet. Skollovskoloni eller kollo som man benämnde verksamheten var främst för att barn till föräldrar i storstäderna. Föräldrar med knappa ekonomiska förhållanden eller sociala problem som inte hade möjlighet att ge sina barn tillgång till natur, sol och bad under sommarlovet.  Barnkoloniverksamheten kom att utvecklas och på senare tid minska. Många skrönor fanns på 1960-70 talet att denna verksamhet inte var bra för banen. Nu för tiden är det till för alla och betalas och oftast har sommarlovsveckorna ett tema, t.ex. ridläger, seglingsläger mm. Källa: www.wikipedia.se/ 20221102 www.kinnekullehembygd.sewww.riksarkivet.se/barnkolonierArtiklar ur programblad från Barnens dag Skara 1948
Brandkåren och brandmännen - ett yrke i förändring

Brandkåren och brandmännen- ett yrke i förändring

Många småpojkars dröm är att bli brandman och så har det varit under lång tid.  Att arbeta som brandman är ett yrke som under lång tid funnits,  elden har varit en tillgång men också en fara för oss människor.  Denna berättelse skildrar brandväsendet i Skara över tid och hur yrket har förändrats.  Beskriver även några större bränder i Skara och strax utanför som satt sin prägel på staden och brandförsvaret.  Källa: Ur boken Skara Brandförsvar 1899-1999 har texterna hittats. Fotografier från www.digitalamuseum.se, Räddningstjänsten Skara, Skara Gille, nytagna bilder Freddie Wendin. Blandade artiklar från Skaraborgs Läns tidning 
utspaning-påtåget-1200x630_insta.png

Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Skara Lundsbrunns Järnväg

I projektet "Kinnekullebanan på prismavg.se" väcks ungdomars nyfikenhet kring sitt närområde. Vid detta tillfälle fick en grupp barn från Hällekisskolan besöka Skara Lundsbrunns Järnväg. I projektet bestämmer lärare och elever själva hur arbetet ska se ut och vad som passar för dem. Detta är elevernas egen redovisning av det arbete de gjort i klassen.
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet? Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)  Källa:  Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den  9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
David Bergman en man med många järn i elden

David Bergman - brandchefen med många järn i elden

David Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.  Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser. Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987
Bankdirektören som åkte berg och dalbana

Bankdirektören som åkte berg och dalbana

Leif Nordh från Skara var under många år bankdirektör på Skaraborgsbanken och avslutade sitt yrkesliv som  fastighetsmäklare. Denna berättelse skildrar Leifs aktiva liv från barndomen, skolan, idrotten, arbetslivet och många uppdrag inom föreningslivet. Upplevelser och händelser i livet som kom att ha avgörande betydelse när Leif tog olika vägar i livet.   Berättelsen handlar också om de människor som fanns i Leifs liv och som kom att påverka honom fram till idag.  Intervju med Leif i dec. 2021 och jan 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata foto, tidningartiklar som Leif delat med sig
Frisksportsklubben Tor

Frisksportklubben Tor

Ordet frisksport lär ha använts första gången 1924. Då fanns en svensk tidning med namnet Swing som framför allt handlade om boxning och kraftsport. Det var bröderna Marcus och Roland Hentzel som drev tidnigen, men de ville komma bort tävlingsfixeringen och rekordjakten inom idrotten. Hälsa och välmående var målet för bröderna.  I Skara bildades Frisksportklubben Tor år 1933 tillsammans med Skoftebyns FK i Trollhättan, i denna berättelse beskrivs klubben och ett stort antal finns publicerade i en bifoga pdf-fil. Pdf-filen finns på Skara idrottshistoriska hemsida. Idag är hälsa och välmående en viktig del i människornas vardag, men så har det inte alltid varit. En omoralisk trend tyckte många när man ägnade tid åt att sköta kroppen. Källa: https://www.land.se/retro/da-svenskarna-blev-frisksportare. Artikel i Skara Gilles årsbok 1994-1995 skriven av Gunnar Berggren. Bilder från www.digitalmuseum.se