Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (39 st)

allan andersson rev 123 mini.jpg

Sme´n Rydell - tusenkonstnären från Skara

Smed är ett begrepp som täcker flertalet av olika yrken, t.ex. konstsmed, bronssmed, guldsmed och industrismed. Smeder i industrin eller på mindre smidesverkstäder och byggen tillverkar olika detaljer i metaller såsom rostfritt stål, svartjärn och aluminium. Full kompetenta smeder är lite av tusenkonstnärer och behärskar oftast flera olika svetstekniker, olika material och har visst konstruktionskunnande och klarar att räkna på kurvor och vinklar. Konstsmeder är formgivare och tillverkar bl.a. ljuskronor, grindar, skulpturer och inredningsdetaljer. Denna berättelse handlar just om en smed, Gösta Rydell från Skara. Yrkesbeskrivningen smed passar som handen i handsken på Sme´n Rydell. Källor: Intervju och privata foton av döttrarna Ann-Kristin, Yvonne och Annette Rydell, arbetskamrat Kjell Evert Tiverman,, arbetsfoton av kollegan Allan Andersson vid Skara kommun samt nytagna foton Freddie Wendin, text Lena Brodin 

Ämnesord:

Folkets Park Fokus

Folkets park "Fokus" i Skara

Begreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.  Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering. I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.  Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III

Ämnesord:

Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskolan startade redan 1884 och är den äldsta i hela landet. Behovet av ökad kompetens inom lantbruket hade diskuterats under många år innan skolan startade, men många var emot tanken, främst bönderna.  Det var den unge läraren Fredrik Hamnström vid Veterinärinrättingen som var intiativtagare och som startade upp skolan.  Denna berättelse handlar om hur Lantmannaskolan startade år 1884 med 6 elever och om utvecklingen till dagens skola. Källa: Boken "Skara III efter 1900". Boken "Skara II mellan 1700-1900", www.digitalmuseum.se. Skara Gilles årsbok 1970-71.

Ämnesord:

djäkneskolan.jpg

Den stora skolan i den lilla staden

Att Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.  När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.  Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad. Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900

Ämnesord:

Oxbacksgatan 2 i Skara

Överliggningens "grand old dame"

Denna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet. Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka. Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor

Ämnesord:

biblioteket-gamla5.jpg

Biblioteket i Skara - ett av Sveriges äldsta bibliotek

Skaras gamla bibliotekshus sägs vara den vackraste offentliga byggnaden i Skara. Huset är drygt 150 år och ett av Sveriges äldsta bibliotek. På 1740-talet byggdes föregångaren till detta hus, ett hus i sten som var det första bibliotekshuset. Innan detta hus stod klart fanns boksamlingar i domkyrkan och på läroverket. I lärostaden Skara var det viktigt med ett fungerande bibliotek och denna berättelse beskriver dess historia.  www.digitalmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, boken Skara efter 1900. Artikel av S-O Ask i Skara Gilles årsbok 2008-2009.

Ämnesord:

Skomakare Ivar Spjut foto: 1944

Skomakare

I alla tider har vi människor behövt skor, så yrket skomakare är mycket gammalt. Hantverket var under århundranden ganska oförändat fram till dess att ny teknik och maskiner i verkstaden började användas. Skomakarna kallades först handskomakare och detta finns dokumenterat sedan medeltiden. Liksom de flesta hantverk var skomakarna ett skråväsende och de äldsta skråordningarna kopplade till yrket är från 1480-talet.  Denna berättelse handlar om skomakaryrket från förr och till nu. Skomakarna har historiskt sett varit den vanligaste och största hantverksgruppen i Sverige.  Källa: holmgrensofi.wordpress.com/2014/12/29/skomakeriets-historia, www.digitaltmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, www.företagskällan.se

Ämnesord:

DSC03677liten.jpg

Bilelektriker - Diagnostekniker inom motorbranschen

Bilelektriker, ett yrke som under flera år gått från att att arbeta manuellt med felsökningar, byte av startmotorer, generatorer och diverse andra reparationer där el är inblandat. Dagens yrkesman kallas "Diagnostekniker inom motorbranschen" och letar felsökningar i de moderna digitaliserade och elektronikfyllda fordonen.  Denna berättelse handlar om Skara Bilelektriska som startade år 1962 av Sten Orchidéen. Sonen Rolf fortsatte i sin fars fotspår och jobbar fortfarande på överrtid,  han fyllde pensionär för några år sedan.  Källa: Intervju gjord med Rolf Orchidéen den 13 mars 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin

Ämnesord:

DSC03490palm.jpg

Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv

Det typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten. Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.  Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se 

Ämnesord:

DSC03534.JPG

Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör

Rörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna.  Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet. Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se

Ämnesord:

bageri.jpg

OH Gustafssons Bageri & Konditori AB

Bagare och konditor är yrken som funnits under lång tid. I mitten av 1800-talet försvan skråväsendet i Sverige. I bagaryrket fanns då vita och svarta bagare. De vita bagarna bakade med vetemjöl och de svarta med det grova mjölet. Visst har industrin tagit över mycket av brödtillverkningen, men än finns det små lokala bagerier kvar. I bageriet fortsätter hantverket och inte så mycket har förändrats. Det är bagarens och konditorns händer som är de bästa redskapen för att forma alla dessa vackra bakverk som sedan vi kunder får njuta av.   Denna berättelsen handlar om Gustafssons Bageri i Skara. Bageriet bytte ägare år 1948 och lever kvar ännu idag. Anor från slutet av 1800-talet finns och det är tredje generationen som leder företaget. Källa: Intervju med tidigare ägare Olle Gustafsson, hans son Anders och Anders fru Helle i januari 2020 utförd av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin

Ämnesord:

Skara. Seminariet från öster, 1870-talet..jpg

Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok

Skara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet. I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843. I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.  Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin. Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist. 

Ämnesord:

veterinär.jpg

Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara

Detta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.  Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen. Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger,  men än så länge finns utbildningen kvar. Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se  dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara

Ämnesord:

sponda.jpg

Sponda Mekanisk Verkstad

Sponda var ett mindre verkstadsföretag i Skara. Arbetskamraterna Johansson, Jonsson, Thorn och Nyström som var anställda på Eccoverken tog steget till eget företag och lämnade tryggheten som anställda. Sponda Jonsson & Co var namnet från början. Namnet Sponda kom troligtvis från en av de första produkter som tillverkades i företaget vilket var tältsängar men kom att utvecklas till något helt annat. Källa: Intervju med Christina Johansson, Skara den 16 dec. 2019 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata bilder samt foto av Freddie Wedin

Ämnesord:

klostergatan.jpg

A-blommor

Detta är berättelsen om Gun-Britt som under sin uppväxttid drömde om att få arbeta som butiksbiträde. Det var framförallt kundkontakterna som fångade Gun-Britts intresse kunna ge den personliga servicen så att kunden var nöjd efter besöket.  Hon börjande sin yrkesbana som 16-17-åring och slutade som delägare i makens och hennes blomsteraffärer i Skara.  Källa: Intervju den 2019-11-08 med Gun-Britt Wedberg tillsammans med hennes son Leif samt fru Brithe. Privata fotografier samt från www.digitalmuseum.se

Ämnesord:

Skara amatörklubb

Skara AmatörKlubb

Skara AmatörKlubb (SAK) startade 1942. Samma år spelade de sin första revy i maj och även en nyårsrevy. Nyårsrevyerna kom att bli ett fenomen i Skara, efterfrågan på biljetterna och förväntningarna stora.  Fram till 1963 gjordes nyårsrevyer och ytterligare en revy vid 1987-1988 1000-års jubilem av Skara stad återupptog SAK nyårsrevyn och sedan tog det slut.  Källa: Boken "Skara efter 1900", programblad från Skara Amatörklubb, fotografier www.digitalmuseum.se och från Skara Gille. Rolf Bromés notering från Face-book och personlig lämnad information.

Ämnesord:

gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.

Ämnesord:

järnväg6prisma.jpg

Skara Järnvägsstation - Europas största smalspåriga järnvägsstation

Skara har sedan lång tid tillbaka kallats ”Europas största smalspåriga järnvägsstation”. Hur denna benämning kommit till och hur gammal den är vet ingen. Klart är att Skara station under sin glanstid på 1940-talet var en stor järnvägsknut med många tågrörelser och många anställda människor. Järnvägen var stadens största arbetsplats innan industrierna kom till.  Staten var kallsinnig och banan lades ner den 1 oktober 1984. Vara - Skara revs upp 1985 och Lundsbrunn - Forshem samma år. Så var det slut på Skaras stolta järnvägsepok Källa: Boken Skara stad efter 1900, kapitlet om Skara järnvägen skriven av Ingemar Landin. Boken Smalspårsepoken i Skara - i ord och bild. Fotografier från www.digitalmusuem.se, Freddie Wendin privata bilder

Ämnesord:

Plåtarbete på Teaterhuset utmed Skaraborgsgatan

Grönlunds Plåtslageri i Skara

Detta är berättelsen om ett mindre plåtslageri som funnits i fem generationer. Frans Gustaf Grönlund föddes i Fullösa utanför Götene 1851. Han flyttade senare till Skara där han, 1873, erbjöd sina tjänster inom bleck- och plåtslageri. Detta var starten av Grönlunds resa från liten hantverkarverkstad till den moderna tillverkningsindustri som Grönlunds är idag. Vill du läsa mer om företaget www.gronlunds.org Källa: Artikel av Oscar Lefvander i Skara Gilles årsbok 1966 samt www.gronlunds.org

Ämnesord:

skaraborgsgatan 60 cws boco.jpg

Tvätteriet i Skara

Kvinnornas slit med tvättgrytor i dragiga uthus, eller byken vid åkanter och bryggor var ett hårt arbete som gav ledbesvär. Detta var förhållanden som provinsialläkare Georg Hallbäck bestämt sig för att ändra på, ett beslut som ledde till ett blomstrande företag. Källor: Boken Skara efter år 1900, Digitalt museum 

Ämnesord: