Berättelser (62 st)

Sortering
Stationsskrivare

Stationsskrivare vid järnvägen

Denna berättelse handlar om yrket stationsskrivare som tidigare fanns vid varje station. Stationsskrivaren hade administrativa arbetsuppgifter som låg direkt under befälen på stationen.  Idag är många järnvägsstationer obemannade och resenärerna får klara sig mycket på egen hand. I första hand hänvisas resenärerna till tjänsterna på Internet.  Erik Holm i Skara jobbade som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Skara. Han började som 20 åring inom järnvägen i Axvall och var anställd i 49 år. Källa: Erik Holms barnbarn Margareta Lindström och hennes kusiner Anna-Karin Schöld och Kristina Berry har släktforskat och lämnat materialet till Skara Gille. www.wikipedia.se 20221201
2022_11_23_09_20_42_Hilma_af_Klints_veterinära_illustrationer_YouTube_och_58_sidor_till_Arbete_.png

Hilma av Klints veterinära illustrationer

Under samma period som konstnärinnan Hilma af Klint bröt tidens konstnormer med sina abstrakta målningar illustrerade hon även böcker och trycksaker. Bland annat tecknade hon närmare 200 veterinära illustrationer till boken "Hästens operativa, speciella Kirurgi" - en samling originalbilder som idag finns bevarade på Veterinärmuseet i Skara. Det här historien om hur det kom att bli så.
Folkskollärare och folkbibliotekarie

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Denna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra  Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara  folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning. Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
Barnkolonier

Barnkolonier förr och nu -inte bara för utsatta barn

Denna berättelse handlar om barnkoloniverksamheten som var som störst på 1930-40-talet. Skollovskoloni eller kollo som man benämnde verksamheten var främst för att barn till föräldrar i storstäderna. Föräldrar med knappa ekonomiska förhållanden eller sociala problem som inte hade möjlighet att ge sina barn tillgång till natur, sol och bad under sommarlovet.  Barnkoloniverksamheten kom att utvecklas och på senare tid minska. Många skrönor fanns på 1960-70 talet att denna verksamhet inte var bra för banen. Nu för tiden är det till för alla och betalas och oftast har sommarlovsveckorna ett tema, t.ex. ridläger, seglingsläger mm. Källa: www.wikipedia.se/ 20221102 www.kinnekullehembygd.sewww.riksarkivet.se/barnkolonierArtiklar ur programblad från Barnens dag Skara 1948
Brandkåren och brandmännen - ett yrke i förändring

Brandkåren och brandmännen- ett yrke i förändring

Många småpojkars dröm är att bli brandman och så har det varit under lång tid.  Att arbeta som brandman är ett yrke som under lång tid funnits,  elden har varit en tillgång men också en fara för oss människor.  Denna berättelse skildrar brandväsendet i Skara över tid och hur yrket har förändrats.  Beskriver även några större bränder i Skara och strax utanför som satt sin prägel på staden och brandförsvaret.  Källa: Ur boken Skara Brandförsvar 1899-1999 har texterna hittats. Fotografier från www.digitalamuseum.se, Räddningstjänsten Skara, Skara Gille, nytagna bilder Freddie Wendin. Blandade artiklar från Skaraborgs Läns tidning 
utspaning-påtåget-1200x630_insta.png

Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Skara Lundsbrunns Järnväg

I projektet "Kinnekullebanan på prismavg.se" väcks ungdomars nyfikenhet kring sitt närområde. Vid detta tillfälle fick en grupp barn från Hällekisskolan besöka Skara Lundsbrunns Järnväg. I projektet bestämmer lärare och elever själva hur arbetet ska se ut och vad som passar för dem. Detta är elevernas egen redovisning av det arbete de gjort i klassen.
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet? Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)  Källa:  Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den  9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
David Bergman en man med många järn i elden

David Bergman - brandchefen med många järn i elden

David Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.  Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser. Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987
gavid bergman. gunnar lundstedt. erland jensen spec.jpg

Tandatleten - en idrott från svunnen tid

Hos allmogen förr i tiden var det vanligt att bevisa sin mandom och styrka genom att lyfta saker med sina tänder.  Trösklogen var en plats där man lyfte säckar med tänderna så högt man orkade. Genom detta kraftprov kunde man visa sin styrka både i tänder och nacke.  Man kan också lyfta en säck med ärter, eller salt, en tunna strömming, en halv tunna mjöl eller havre. De som vill visa sig riktigt starka, brukar lyfta en halv tunna råg, vilket är tyngre än en halv tunna korn. Det motsvarar ungefär 60 kg. I Skara stad utmärkte sig en man som hade många järn i elden, David Bergman. I denna berättelse finns bl.a David presenterad som tandatlet. När idrotten försvann från arenan är oklart, men att tyngdlyftning fortsatt som idrott både bland kvinnor och män vet ju alla. Källa: Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954. https://idrottonline.se/MariestadsAIF/Maifsbildarkiv/Bilder, www.digitalmuseum.se samt Skara Gille.
O Johansson Flyttningsbyrå Skara 1920-30.jpg

Skara Flyttningsbyrå/Westflytt- flyttkarlar behöver inte gå på gym

Detta är berättelsen om Skara Flyttningsbyrå som startade år 1946 i Skara av Oscar Johansson. Idag ägs företaget av barnbarnet Magnus Holmberg och det är nu tredje generationen som sköter flyttningsuppdrag mm. Oscar byggde upp flyttningsbyrån från grunden, inga flyttbussar fanns att köpa så innan företaget kunde starta fick Oscar bygga om fordon och anpassa dem till flyttningstransporter av olika slag.  Intervjun gjordes med nuvarande ägaren till Skara-Lidköpings Flyttningsbyrå/Westflytt Magnus Holmberg och hans mor Lisbeth Holmberg, lördagen den 13 november 2021. Lisbeth är dotter till Oscar och Dagmar Johansson grundare till företaget.   Källa: Privata foton från Lisbeth Holmberg samt avskrifter från tidningsartiklar om företaget och dess ägare ur Skaraborgs Läns Tidning den 28 dec. 2021. Magnus och Lisbeth Holmberg berättade om dåtid och nutid. Text nytagna foton: Lena Brodin och Freddie Wendin
Bröderna Nyströms Bageri i Skara

Bröderna Nyströms Bageri i Skara

Denna berättelse handlar om Bröderna Nyströms Bageri i Skara,  hur de startade sin verksamhet och hur utvecklingen av bagerinäringen kom att förändras över decennier. Den industriella tillverkning kom att slå hårt mot branschen.  Under en period på 1960-talet fanns ca 10 bageri i Skara, idag finns två bagerier/konditorier med egen tillverkning av både bröd och konditorivaror.  Källa: Zeth Nyström son till Egron Nyström och en av delägarna till Bröderna Nyströms Bageri Egron har skrivit en artikel i Skara Gilles årsbok 2020-2021 och bidragit med foton och information om bageriet. Foton från Lidköping från www.lidköpingsnytt.nu och Facebook, nytagna foton från Skara Freddie Wendin
allan andersson rev 123 mini.jpg

Sme´n Rydell - tusenkonstnären från Skara

Smed är ett begrepp som täcker flertalet av olika yrken, t.ex. konstsmed, bronssmed, guldsmed och industrismed. Smeder i industrin eller på mindre smidesverkstäder och byggen tillverkar olika detaljer i metaller såsom rostfritt stål, svartjärn och aluminium. Full kompetenta smeder är lite av tusenkonstnärer och behärskar oftast flera olika svetstekniker, olika material och har visst konstruktionskunnande och klarar att räkna på kurvor och vinklar. Konstsmeder är formgivare och tillverkar bl.a. ljuskronor, grindar, skulpturer och inredningsdetaljer. Denna berättelse handlar just om en smed, Gösta Rydell från Skara. Yrkesbeskrivningen smed passar som handen i handsken på Sme´n Rydell. Källor: Intervju och privata foton av döttrarna Ann-Kristin, Yvonne och Annette Rydell, arbetskamrat Kjell Evert Tiverman,, arbetsfoton av kollegan Allan Andersson vid Skara kommun samt nytagna foton Freddie Wendin, text Lena Brodin 
Loppis - en ny trend för dem med liten och stor plånbok

Loppis - En ny fluga för den med liten eller stor plånbok

Tusentals prylar som ingen behöver, eller något tusen människor vill ha.  Trenden att sälja och köpa begagnade varor har kommit för att stanna. Drömmen om att finna något unikt och göra det stora fyndet är kanske det som många köpare har som ledstjärna. Konsumtionssamhället är en bidragande orsak till att marknaden är stor, miljömedvetenheten och naturligtvis priserna är avgörande faktorer. På  loppmarknaderna/loppis/secondhandbutikerna trängs både fattiga och rika köpare. Källor: www.ostgotamarknader.se.www.wikipedia/Loppmarknad 20210817, www.lansstyrelsen.se/orebro, www.falkenberg.se/fbg-tipsar/loppisfynd--retronojen.html
Egnahemmet

Drömmen om det "egna hemmet"

Egnahemsrörelsens mål var att ge arbetarklassen eget boende. I slutet av 1800-talet uppmuntrades personer som inte var så rika att skaffa sig en egen bostad eller en bättre bostad och detta kom att få namnet "egnahem". Det var främst jordbruksarbetare, småbrukare eller lägre tjänstemän. Det var först på landsbygden och landsorten som denna egnahemsrörelse spred sig under 1900-talets börjande, men även till de större städerna. I städerna var det t.ex. industriarbetare och tjänstemän på mellannivån som rörelsen vände sig till. Synen på stadens möjligheter ändrades under 1900-talets första hälft.Den egna odlingslotten, koloniträdgårdar, och den egna tomtmarken blev en motvikt till den mörka, osunda 1800-talsstaden. På landsbygden och i städerna hade bostadsproblemen ökat i takt med den stora folkökningen och egnahemsrörelsen var ett sätten att lösa bostadsfrågan. En del egnahemsområden benämns idag för villaområden, men beteckningen egnahem var från början en mindre blygsam bostad, till skillnad från större villor. Några av de egnahemsområden som byggdes under 1900-talet fick namnet "Egnahem"  till följd av den bostadspolitik som rådde i landet. På flera orter finns gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen. Radhus med äganderätt kallas också ibland egnahemsradhus, till skillnad frå bostadsrätter. På finlandssvenska betyder Egnahemshus för fristående bostadshus. Källa: Wikipedia.se 2020428, boken Skara III efter 1900. 
Folkets Park Fokus

Folkets park "Fokus" i Skara

Begreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.  Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering. I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.  Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III
Sommargården Planteringen

Sommargården Plantering - en naturnära oas i Skara

Sommargården Planteringen stod klar 1948. Denna berättelse handlar om hur Sommargården Planteringen uppstod och hur den blivit något av skarabornas gröna oas och mötesplats.  Det var ungdomarna inom Skara Missionsförsamling som initierade tanken om en egen möteslokal utanför kyrkolokalen och så föddes Sommargården Planteringen. Än idag erbjuds sommarservering och aktivieter vid Sommargården Planteringen. Målet är att nå alla oavsett ålder och om man tillhör församlingen eller inte.  Allt för en trivsam gemenskap och möte mitt i naturen.  Källor: Information och bilder från pastor Annica Lindahl, Hans-Erik Karlsson, Jonatan Bjelkengren sammankallande i Planteringskommittén. Wikipedia 20210115, www.facebook.com/planteringen samt www.equmeniakyrkan.se/skara.  Sammanställt av Freddie Wendin och Lena Brodin, Skara Gille 20210307
Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet

Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet

Visionen om ett stort fritidsprojekt planerades vid Skogsbrynet redan år 1913, platsen var där Uddetorpskolan finns sedan år 1945. Men drömmen nådde inte toppen och blev endast en kaffeservering, denna kom ändå lockade många skarabor ut till naturen.  Chefredaktör, idéskapare och visionär  EG Torgny som också var  grundare till Excelsior förbundet var den som var initiativtagare till Skogsbrynet. Målet med förbundet var att bredda medborgarnas kompetens. I detta ingick föreläsningar, bildandet av folkbibliotek, lärokurser, diskussioner, sångövningar, musik, byggandet av samlingslokaler för det folkkulturella behovet. Man vände sig till främst unga vuxna för att mötas i lekar, dans och sund idrott. Förbundet startade 1903 och upprättade en folkbildningsbyrå, deras uppgift var bl.a att skapa en föreläsningsrörelse i Skaraborg län. Källa: Artiklar i Skara Gilles årsböcker 1967 av Leo Torgny samt bilder från www.digitaltmusem.se.
Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskolan startade redan 1884 och är den äldsta i hela landet. Behovet av ökad kompetens inom lantbruket hade diskuterats under många år innan skolan startade, men många var emot tanken, främst bönderna.  Det var den unge läraren Fredrik Hamnström vid Veterinärinrättingen som var intiativtagare och som startade upp skolan.  Denna berättelse handlar om hur Lantmannaskolan startade år 1884 med 6 elever och om utvecklingen till dagens skola. Källa: Boken "Skara III efter 1900". Boken "Skara II mellan 1700-1900", www.digitalmuseum.se. Skara Gilles årsbok 1970-71.
djäkneskolan.jpg

Den stora skolan i den lilla staden

Att Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.  När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.  Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad. Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900
Oxbacksgatan 2 i Skara

Överliggningens "grand old dame"

Denna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet. Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka. Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor