Prisma Västra Götaland

Tema:

Fritid och friluftsliv

1900-talet var seklet då begreppet fritid blev en realitet för alla människor. Denna nya, mer konkreta fritid var en följd av framväxten av det moderna arbetslivet och industrisamhället. Givetvis hade människor även tidigare haft perioder av ledighet, men med industrins reglerade arbetstider och åtskillnad mellan hem och arbete, blev fritiden utanför arbetet mer påtaglig. 1938 kom också den första semesterlagen som garanterade två veckors betald ledighet. Under de följande decennierna utökades semestertiden så att man framme vid 1978 kunde lagstifta om fem veckors semester. Sommarsemestern, som inom industrin i regel ägde rum under en gemensam period i juli, gav möjlighet till nya fritidsaktiviteter såsom att bo i husvagn och stugbyar, campa, fjällvandra eller åka på charterresa. Större industrier och fackföreningar kunde även äga egna stugbyar. Kortare arbetsdagar, längre helger och förbättrad arbetsmiljö möjliggjorde också en mer innehållsrik fritid under veckorna, vilket exempelvis gynnade föreningslivet. Fritid från arbetet var dock inte alltid detsamma som att vara ledig. Även om man var hemma från arbetet fanns exempelvis ett omfattande arbete att utföra i hemmet, särskilt innan offentlig barnomsorg infördes i större skala. Detta hemarbete var något som kvinnor i högre grad än män förväntades utföra, vilket ofta är fallet än idag. Under detta tema samlar vi berättelser om fritid, semester, friluftsliv och nöjen – som alltsammans har varit en viktig del av 1900-talets västsvenska industrisamhälle.
Volvo campingvagn (hög) (002).jpg

Den rullande sommarstugan

På 1950-talet hade bilen öppnat för nya former av semestrande. Då lanserade Volvo en campingvagn med flera smarta funktioner. Vagnen var hopfällbar och kunde förutom att agera rullande sommarstuga även användas för lättare transporter. Trots detta blev den ingen större succé.

Ämnesord:

IMG_1824.jpg

Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende

I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.  Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.  Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia! Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011. 
Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet

Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet

Visionen om ett stort fritidsprojekt planerades vid Skogsbrynet redan år 1913, platsen var där Uddetorpskolan finns sedn år 1945. Men drömmen nådde inte toppen och blev endast en kaffeservering, denna kom ändå lockade många skarabor ut till naturen.  Chefredaktör, idéskapare och visionär  EG Torgny som också var  grundare till Excelsior förbundet var den som var initiativtagare till Skogsbrynet. Målet med förbundet var att bredda medborgarnas kompetens. I detta ingick föreläsningar, bildandet av folkbibliotek, lärokurser, diskussioner, sångövningar, musik, byggandet av samlingslokaler för det folkkulturella behovet. Man vände sig till främst unga vuxna för att mötas i lekar, dans och sund idrott. Förbundet startade 1903 och upprättade en folkbildningsbyrå, deras uppgift var bl.a att skapa en föreläsningsrörelse i Skaraborg län. Källa: Artiklar i Skara Gilles årsböcker 1967 av Leo Torgny samt bilder från www.digitaltmusem.se.

Ämnesord:

h.jpg

Hotell Kinnekulle "Turisthotellet"

Friherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom ville att Kinnekulle skulle bli ett stort besöksmål redan på 1800-talet. Carl var en person som hade många idéer och grundade bland annat Hotell Kinnekulle, "Turisthotellet" vid Råbäck. Han var också mycket aktiv och lobbade för att få järnvägen till västra sidan av Kinnekulle. Järnvägen med Råbäcks station var viktig för att få besökarna till Turisthotellet. Det berömda utsiktstornet på Högkulle var också ett av hans verk. Att locka turister till Kinnekulle innebar att tre ingredienser måste kunna erbjudas besökarna och detta insåg Carl. Detta var attraktion, kommunikation och god mat och boende.  Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar" av Anna och Anders Lokrantz.www.wikipedia.se 20200317. Fotografier från www.digitalmuseum.se och privata bilder av Freddie Wendin. 

Ämnesord:

SkridXXXskoåkning6SkolaVMVS01021.jpg

För lust och nöje - Skridskoåkning

Skridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.

Ämnesord:

TravIs1VMVBG02396.jpg

För lust och nöje - Trav på Isen

Is och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker. Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.

Ämnesord:

Bärplockning Skövde

Bärplockning förr och nu

Bärplockning är något som många idag njuter av att ägna sig åt på fritiden. För visst är det något alldeles speciellt med att tillaga något gott av bär som man själv plockat? Men trots att vilda bär med stor sannolikhet varit viktiga inslag i vår kost under lång tid, nämns de sällan i historiska källor. Här kan du ta del av en landskapsantikvaries reflektioner kring detta.

Ämnesord:

Frändefors, älgjakt

När jakt blev rekreation

Att människan är en jägare i grunden går inte att säga emot. Men i takt med att samhället har förändrats har jakten gått från att vara något livsnödvändigt till en form av rekreation. I denna berättelse reflekterar landskapsantikvarie Robin Eriksson över denna förändring.

Ämnesord:

Bärsöndagar

Bärsöndagarna på Kinnekulle

Bärsöndagarna på Kinnekulle var en gammal tradition, hur långt tillbaka dessa bärsöndagar existerat är oklart, men det är inte otroligt att historien sträcker sig ändra ner till 1500-talet.  Denna berättelse beskriver hur bärsöndagarna utvecklades under sekler och lockade många besökare långväga ifrån. Tillresande besökare reste först med häst och vagn, det var inte ovanligt att man vandrade flera mil för att kunna delta i festligheterna. Båtresor ersattes av järnvägen och då eskalerade antalet besökare, många kom ända från Göteborg.  Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar - när turisterna kom till Kinnekulle" av Anna och Anders Lokrantz

Ämnesord:

Medelplana ungdom 1915

Medelplana-Ungdomen

I början av 1900-talet bildades i Medelplana en kyrklig ungdomskrets. När några ungdomar ville utöva idrott och lekar motsatte sig kyrkoherde David Sandén sig detta. Så kom det sig att föreningen Medelplana-Ungdomen startade. Föreningens motto: ”Allt för varandra!” och ”En sund själ i en sund kropp”. Föreningens syfte var att arbeta för ungdomens utveckling både kroppsligt och andligt. Föreningen var verksam under relativt kort tid, men för de omkring 150 ungdomarna var det säkert inte förgäves. År 1921 upphörde föreningen. Det friska och fria kamratskapet som utvecklades bland föreningens medlemmar var något nytt för denna tid. Källa: Boken "Min hemsocken Medelplana och Västerplana" av John E Andersson

Ämnesord:

Sommargården Planteringen

Sommargården Plantering - en naturnära oas i Skara

Sommargården Planteringen stod klar 1948. Denna berättelse handlar om hur Sommargården Planteringen uppstod och hur den blivit något av skarabornas gröna oas och mötesplats.  Det var ungdomarna inom Skara Missionsförsamling som initierade tanken om en egen möteslokal utanför kyrkolokalen och så föddes Sommargården Planteringen. Än idag erbjuds sommarservering och aktivieter vid Sommargården Planteringen. Målet är att nå alla oavsett ålder och om man tillhör församlingen eller inte.  Allt för en trivsam gemenskap och möte mitt i naturen.  Källor: Information och bilder från pastor Annica Lindahl, Hans-Erik Karlsson, Jonatan Bjelkengren sammankallande i Planteringskommittén. Wikipedia 20210115, www.facebook.com/planteringen samt www.equmeniakyrkan.se/skara.  Sammanställt av Freddie Wendin och Lena Brodin, Skara Gille 20210307