Framtidens bilsamhälle

Det fysiska samhället vi har runt omkring oss i dag har från grunden skapats med bilen i fokus. Vägar, parkeringsplatser, stadskärnor och bostadskvarter – allt har planerats av hängivna människor, in i minsta detalj. Utgångspunkten har varit att de flesta av oss är bilburna. Och det startade innan en majoritet av befolkningen ens ägde en bil.

Ut med det gamla, in med det nya

En av många inflytelserika stadsplanerare under 1950- och 60-talen var civilingenjören Stig Nordqvist. Han skrev tidigt en artikel i tidskriften Industria som hade rubriken: ”Bör vi anpassa bilismen till det gamla samhället eller bygga ett bilsamhälle?” Hans svar var förstås givet. Det skulle skapas något nytt och modernt, vilket var tankar som låg helt i tidens anda och som få hade något att invända emot.

Bilsamhällets framväxt påverkade i hög grad den rivningshysteri som kom att svepa över landet, där hälften av Sveriges äldre bebyggelse revs mellan 1960 och 1970.

I de flesta städer gjordes omfattande förnyelser för att möta de nya behov som kom med bilen. Stora trafikleder växte fram, helt fria från gång- och cykeltrafik och med särskilda avfarter som ledde vidare in mot mindre kvarter och gator. För att inte tala om alla bensinstationer som placerades strategiskt längs vägnätet.

Fakta:

1968 fanns över 9 000 bensinstationer i Sverige. I dag finns det ungefär 4 000. En av förklaringarna till minskningen är att dagens bilar kan köra betydligt längre på en tankning.

Källa: Thomas Claesson, Borås tidning

I stadskärnorna byggdes stora Domus-varuhus med massor av parkeringsplatser i nära anslutning. Nybyggda områden med flerfamiljshus kantades av långa garagelängor. Vid varje ny villa blev det en självklarhet att skapa utrymmen för garage eller carport. I många hus blev garaget också en integrerad del av huset.

Det skapades med andra ord ett noggrant, genomtänkt system där vi skulle bo på en plats och handla och arbeta någon helt annanstans. Och för att ta oss från A till B var det bilen som gällde. Numera har detta system alltmer börjat ifrågasättas. Det har nämligen visat sig att det inte riktigt håller – hela vägen.

Fakta:

Enligt SKOP:s undersökning 2013 uppgav...

* 47 procent av svenskarna att de skulle ha mycket svårt att bo kvar i sin nuvarande bostad om de inte hade tillgång till bil.

* 88 procent av hushållen att ”livspusslet” skulle bli svårare om man inte hade bil.

Ökad trängsel i städerna

Långa bilköer, avgaser, ont om parkeringsplatser… I storstäderna är situationen på många håll ohållbar. Staden växer, trafiken ökar. Det talande begreppet trafikinfarkt är ett fenomen som särskilt uppstår i rusningstid då biltrafiken i princip står stilla.

Ett viktigt mål för dagens stadsplanerare är därför att få färre att ta bilen in till stadens centrala delar. Trängselskatt, bilfria gator i centrum och dyrare parkeringsplatser är några av metoderna. Flera nya stadsdelar som byggs i dag har tidigt med kollektivtrafik och gång- och cykelvägar i planeringen. Det ska vara minst lika smidigt att gå från sin bostad till busshållplatsen som till sin bil. Syftet är att minska vårt bilberoende.

Fakta:

Regionalt miljömål för Västra Götaland är att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 80% från 1990 till 2030.

En annan metod är att införa bilpooler, där man slipper äga en egen bil men ändå alltid har en bil tillgänglig när det behövs. Det finns även koncept där du via en app i din mobil kan leta upp närmaste bil, boka den, låsa upp den och börja köra. När du har parkerat kan en annan förare lokalisera bilen och använda den på samma sätt.

På Volvo Cars i Göteborg satsar man på självkörande bilar. Det handlar mest om trafiksäkerhet, men det kanske även kan påverka trafikflödet? Här finns förstås en tydlig koppling till att fordonsindustrin måste hålla vårt intresse för bilar vid liv. För konkurrensen är stenhård, och då gäller det att hela tiden ligga i framkant.

De senaste årens stora fokus på att utveckla appar för bilen är ett tydligt exempel, där du kan göra allt från att hålla koll på olyckor längs vägarna till att hantera dina bilreparationer och fixa så barnen i baksätet kan se på film under hela resan. Det har inte så mycket med själva körningen att göra, utan det handlar om att förhöja känslan av att köra och åka bil.

Mer kollektivtrafik, mer jobbpendling

Vi reser i genomsnitt en timme till och från våra arbeten varje dag. Till allra största delen görs resorna med bil. Många kombinerar också olika sätt att resa. Man kanske tar cykeln till tågstationen eller åker bil med en granne till jobbet och tar bussen hem.

I Västra Götaland satsas det stort på kollektivtrafiken, precis som på många andra håll i landet. Här har tågresorna ökat mellan 60 och 70 procent de senaste tio åren. Det beror bland annat på att det har blivit enklare och går mycket snabbare att pendla till jobb och studier, särskilt på vissa sträckor där man infört dubbelspår och har tätare turer. I dag bor många i kommuner som Trollhättan, Alingsås och Borås men kan via tåg eller buss ta sig till jobbet i Göteborg på klart mindre än en timme.

Det gäller att hänga med. Trycket på både bilvägar och järnvägar ökar ständigt och då krävs anpassning och förändring. I Västra Götaland pågår fram till 2028 det så kallade Västsvenska paketet – en mångmiljardsatsning som innebär att kollektivtrafiken, järnvägar och bilvägar i Göteborgsregionen byggs om ordentligt. Dessutom finns planer på en framtida höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Stockholm som kan korta restiden från dagens tre timmar till cirka två timmar.

Här är bilen en självklarhet

Ute på landsbygden ser det helt annorlunda ut. Här bor ungefär en tredjedel av Västra Götalands befolkning och här har nästan alla hushåll minst en bil. Bilen ses som en självklarhet, vilket inte är så konstigt när avstånden är långa och kollektivtrafikens turer inte är särskilt täta jämfört med i städerna.

Samhällsplanerarna har insett att många som bor på landsbygden har långt till närmaste hållplats. Därför har alltfler pendelparkeringar dykt upp längs några av kollektivtrafikens huvudstråk. På så vis kan man ta bilen en del av sträckan, och sedan åka vidare med buss eller tåg.

Vi lever med andra ord i ett land där skillnaden mellan den myllrande staden och den lugna landsbygden är påtaglig. Medan det kan vara smidigare att inte ha bil i storstaden är det näst intill omöjligt att klara sig utan den på landsbygden.

Å ena sida, å andra sidan

Den stora frågan är vad som kommer att hända med bilsamhället i framtiden. De flesta makthavare är överens om att vårt bilresande måste minska – det står att läsa i åtskilliga policydokument på både nationell, regional och kommunal nivå. Än så länge talar flera faktorer emot den utvecklingen: Vi blir alltmer bilberoende och bilförsäljningen tycks öka i takt med ökad tillväxt och en allt större befolkning. 

Några av de stora knutarna som behöver lösas är: Förändra våra resvanor, minska trafiktrycket i storstäderna, få igång försäljningen av elbilar och andra klimatsmarta fordon samt planera våra städer och bostadsområden på ett sätt som inte bara utgår från bilen. Det är förstås lättare sagt än gjort. Men det finns också många tecken, och en hel del goda exempel, som visar att vi är på väg att ändra färdriktning.

Hur tror du att framtidens (bil)samhälle kommer att se ut?

Källor

Anna R Locke, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Trafikanalys nationella resvaneundersökning 2011-2014.
Den nationella SOM-undersökningen 2009-2012.
SCB
Svenska Dagbladet Näringsliv
Aftonbladet, artikel av Bosse ”Bildoktorn” Andersson.
SIKA institute
Teknikens värld
Studiehäfte, Transports klimatprogram 2013 – förord av Lars Lindgren, förbundsordförande Transport.
Ekonomifakta
SKOP 2013
Bil Sweden
Sveriges åkerinäring
Göteborgs hamn