Klaffbron: En pionjär piratkopia

Klaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg påbörjades i samband med Trollhätte kanals ombyggnad 1910 men blev försenad på grund av första världskriget och stod klar först 1916. Bron kallas lite olika i folkmun; bl.a. ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron”. Bron är 43 meter lång och byggd av nitade plåtbalkar. Den är byggd i en tidig modernistisk och funktionalistisk arkitekturstil som följer arkitektpionjären Louis Sullivans motto ”form följer funktion”. Om den är vacker att se på eller ej har diskuterats redan från invigningen, men både designmässigt och tekniskt var den en pionjär – vid invigningen var det Europas längsta klaffbro. 

Klaffbron är Vänersborgs äldsta bro och trots att den knappt ändrats sedan den byggdes har den fungerat bra under åren. En förändring är att man inte längre har en person i manövreringstornet som sköter brons rörelser, utan nu sköts den på distans från Trollhättans Kanalcentral. Den största förändringen är dock att järnvägssträckan förstatligades 1940 och att man under slutet av 1940-talet drog el på bron. Elektrifieringen var komplicerad då motvikten går ner mellan rälerna och skär rakt igenom brons elledning. Motvikten är ett järnskelett fyllt med betong som väger 400 ton. När man passerar med tåg över bron har man alltså hela den stora betongklossen hängade över sig – antagligen en ganska läskig upplevelse för tågförarna. Trots att konstruktionen fungerat väldigt bra planerar man på grund av bl.a. belastning att bygga en ny bro under de kommande åren, så dess livslängd är oklar idag. 

Bron kallas ”Tyska bron” då den byggdes av en tysk firma – J. Gollnow & Son från Stettin. Flera entreprenörer ansökte om att få bygga bron men Gollnow gjorde helt enkelt lägst anbud. Bron är byggd i en konstruktion som kallas ”The Trunnion Bascule bridge” (på svenska kallas denna konstruktion helt enkelt ”klaffbro”) skapad och patenterad av den amerikanska konstruktören Joseph Baermann Strauss. Gollnow verkar ha haft tillgång till ritningar och foton av en av Strauss broar i Chicago (som även Danvikstullbron i Stockholm är en kopia av). Dock verkar inte någon royalty har utbetalats till Baermann Strauss, så man skulle kunna säga att bron är en slags ”piratkopia”. Baermann Strauss är också känd för att ha ritat bland annat Golden Gate-bron i San Fransisco – vilket självklart höjer Vänersborgsbrons kulturella värde. På Kanalmuseet i Trollhättan kan man även se en modell av bron tillverkad av ett amerikanskt leksaksföretag.