Familj från norrbottens län, på semester söderut.

Allt fler hade råd att skaffa bil på 1950- och 60-talet, och det blev lätt att ta sig till stugan året runt. Med längre semester kunde man dessutom använda fritidshuset mer, därför lönade det sig för de som redan hade en stuga att göra den större och bekvämare. En del ersatte de små befintliga stugorna med en ny, modernare med större mått. Andra tilläggsisolerade och byggde om och till för att få plats med större rum, modern toalett och välutrustat kök. Skillnaden mellan standarden i hemmet och fritidshuset minskade påtagligt och man hade nu två fullvärdiga bostäder, en i naturens närhet och en i stan. På 30 år hade fritidshuset utvecklats från liten anspråkslös stuga till en liten villa med alla moderna funktioner.

När fritidshusen började omvandlas till permanentbostäder ökades standarden i stugorna vilket i sin tur förde med sig problem för kommunerna. Helårsboende krävde bra vägar, lämpliga lösningar för vatten och avlopp, gatubelysning, sophämtning och annan teknisk försörjning, åtgärder som blev mycket kostsamma. I väntan på planläggning införde många kommuner förbud mot till- och nybyggnation.

Borohus 60-tal

Omvandlingen till åretruntbostäder förde också med sig att stugkaraktären började försvinna i många områden. Badorter nära de större städerna kunde nu förvandlas till bostadsorter för pendlare. I delar av Bohuslän har utvecklingen emellertid sett helt annorlunda ut sedan 1960-talet. Till följd av rationaliseringar inom fiskenäringen har många permanenta bostäder blivit överflödiga och omvandlats till fritidshus. Det har lett till att många äldre samhällen står mer eller mindre tomma större delen av året.

Nybyggandet av fritidshus avtog under 1970-talet. Nu började istället befintliga fritidshus och torp marknadsföras som en investering och fritidsboendet blev successivt alltmer segregerat. Priserna på fritidshus och mark ökade snabbt och marknaden blev närmast spekulativ. I slutet på 70-talet såldes små fritidshus som byggts av lågavlönade arbetare på 30-talet, till höginkomsttagare för stora summor. Till utvecklingen bidrog det ständigt ökande välståndet, ökande biltäthet, förbättrade kommunikationer men också inflation och minimal styrning från samhället. En annan viktig orsak var att lördagarna gjordes arbetsfria för alla från och med år 1970. 

De senaste årtiondena har nybyggnationen av fritidshus avtagit väsentligt, och antalet har bara ökat med omkring 10 000 på trettio år. Detta kan jämföras med 1960-talet då det tillkom ca 30 000 per år. Trenden har gått mot att bygga välutrustade, rymliga stugor som är förberedda för permanent boende senare i livet.