Sista kalkbränningen
Den dyra kalkbrytningen i alunskiffer, i jämförelse med de stora rena industrikalkbrotten i Skaraborg, gjorde till slut brytningen olönsam. Siste kalkbrännare var Hjalmar Larsson i prästgårdens omm i mitten av mars 1950. Priset var 2:50 kr per hektoliter. Rödfyr köptes för 1 kr och lades på gårdsvägar. Han avslutade sitt yrke efter fyratusen dagsverken i fyrtio ommar.
Berget gav arbete och värdefulla produkter till jordbruk och industri. De hundratals män, gamlingar och pojkar som skapade produkterna fick för tidens förhållanden en hygglig bärgning, men fick betala med risker för hälsa, liv och lem. För bygden betydde arbetet i schakter och ugnar sysselsättning i den tid då var femte svensk utan försörjningsmöjlighet lämnade landet. För hembygden att hedra, för grottbesökaren att minnas.
G.S. jan. 06. rev. mars 10
Källor.
Bandinspelnig med Hjalmar Larsson
Erling Svensson, Uppsats i tidskrift, Artiklar i ELA 27/2 och 24/3 1992.
Christian Aasrud, Halle- och Hunneberg, Älvsborgs läns museiförening, 1978
Försök till en kort beskrivning om Skara stift.1812 – 1815. Faksimiltryck 1985.
Flo, Sal och Ås Hembygdsbok.
Fler berättelser på samma tema
Fjällahacket i Kulpetorp
Jan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
Kalkarbetare - Limgobbar
Kalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet. Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime"...
Christer Olsson - Skaparen av en "berättarbänk"
Han backar upp mot grillplatsen nere vid kajen i Krokstrand, lättar på mössan och öppnar bakdörrarna. Detta är Christer Olsson. För två veckor sedan kunde vi inte tro att det var möjligt men nu är han här med sin last: en så kallad berättarbänk, helt färsk och huggen av honom...