Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Grundaren av Lysekils Mekaniska Verkstad, Lars Laurin, föddes 1869 i fiskeläget Grundsund på Skaftö, som ligger strax söder om Lysekil. Lars var son till en fiskare och han fick tidigt hjälpa sin far att tillverka olika redskap. Lars var mycket tekniskt intresserad från tidiga år och han passade gärna på att titta in i maskinrummen på ångbåtarna som låg i Grundsunds hamn. Detta intresse resulterade i en modell av en ångbåt och som drevs av urverket från en gammal moraklocka.

Ett snöigt Lysekil i tidigt 1900-tal. Den nya verkstadsbyggnaden i betong, uppförd 1913, till höger i bild och till vänster om denna ligger smedjan. Bildkälla Föreningen L Laurin i Lysekil.

När Lars var 13 år gammal dog hans far och han fick börja att hjälpa till i moderns fiskaffär. Lars mamma var en driftig kvinna och i affärsverksamheten lärde han sig en del om ekonomi och företagsverksamhet. Men Lars mamma förstod också att han borde få möjlighet att utveckla sina tekniska anlag. Lars fick hålla till i en packbod, där han inredde en liten verkstad. Sin första maskin – en enkel ångmaskin med oscillerande cylinder – tillverkade han när han var 14 år.

Eftersom Lars hade stor teknisk begåvning, så började familjen när han var 15 år att fundera på om det fanns möjligheter för honom att studera vid Chalmers i Göteborg. Några ekonomiska möjligheter till sådana tekniska studier fanns dock inte, utan Lars fortsatte att arbeta i sin verkstad med att reparera klockor och urverk och under några år arbetade han som fiskare. I 20 års åldern började Lars att arbeta på Töreboda Mekaniska Verkstad och senare som maskinist hos fabrikör Hagberg (som också ägde verkstaden i Töreboda) i dennes konservfabrik. Efter ytterligare några år anställdes han på Götaverken, Göteborgs Mekaniska Verkstad, där han bland annat var med och byggde företagets första trippelångmaskin. Många av maskinerna härifrån såldes till guanofabriker i Bohuslän.

Under de sista åren hade Lars utvecklat en konservnyckelmaskin och på Göteborgs Mekaniska Verkstad kunde han låta tillverka några av delarna till sin maskin. För Lars Laurin öppnade sig nu möjligheter att starta en egen mekanisk verkstad och i samarbete med sin svåger Karl Forsström. Det blev vid den innersta stranden av Norra Hamnen som de byggde sin verkstad, som fick namnet Lysekils Mekaniska Verkstad.

Den första motorn konstruerades av Lars Laurin och sina kunskaper hade han då förvärvat vid de olika mekaniska verkstäder där han arbetat i unga år, som Göteborgs Mekaniska Verkstad. Hösten 1901 började Lars Laurin att rita denna första motor. Den var av tvåtaktstyp, var på 4 hk och backmanövrering gjordes med direkt omkastning. Bränslet var fotogen. Den motor som 1903 installerades i vadlaget Korpens fiskebåt var en fotogenmotor på 6 hk. Till motorn hörde en vinsch och omkring propellern fanns ett skydd som skulle hindra vaden att fastna i den.

Under åren 1905 och 1906 ökade motortillverkningen stort och 1907 hade företaget levererat ca 400 motorer till fiskebåtar. Särskilt Smögenfiskare blev flitiga köpare av Laurins motorer och motorer såldes också till Hönö-Öckerö, Björkö, Skärhamn, Gravarne (Kungshamn) och Strömstad. 1907 tillverkades den första fyrcylindriga motorn. Utöver fiskebåtsmotorer fick verkstaden många beställningar på motorer till lotsbåtar. Ägare till mindre fraktskutor och s k jakter var också stora kunder hos Lysekils Mekaniska Verkstad.

1905 anställdes en ingenjör på ritkontoret. Nu kunde Lars Laurin koncentrera sig på det ekonomiska arbetet för företaget, men trots detta fortsatte han med det som han hade sin stora håg för – tekniska konstruktioner. 1908 konstruerade han exempelvis en ny smörjoljelåda, som blev en försäljningsframgång.

  

Källa: Svenska Fiskebåtsmotorer. Tändkulemotorer del I, Skandiamotorer av Lars Melkersson, 2009, samt Föreningen för Dokumentation av Träfiskebåtarna & Varven.