Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Storleken på motorer ökade på 1910-talet samtidigt som fiskebåtarna förändrades – varven byggde nu större kravellbyggda och heldäckade båtar. Vanliga motorstorlekar var i effekter på 40 – 60 hk. Lysekils Mekaniska Verkstad började samtidigt också att tillverka motorvinschar på 10 – 13 hk till fiskebåtar.

Skandiaverken i Lysekil. Foto: Föreningen L Laurin i Lysekil

Under första världskriget minskade exporten till Europa, men företaget inriktade sig istället på försäljning i de nordiska länderna. Här var fiske- och fraktfartsnäringarna viktiga kunder. Man köpte också många kuttrar som motoriserades och såldes vidare till bland annat Norge. 1920 ändrades namnet på företaget till Skandiaverken.

I början på 20-talet blev det dåliga tider internationellt med stora prisfall som följd. Skandiaverken tvingades att permittera, så att av 350 personer blev endast 60 kvar. 1923 beslutade bolaget att träda i likvidation, Lars Laurin fick lämna sitt livsverk och Göteborgs Bank tog över för en rekonstruktion.

Ett nytt Skandiaverken bildades och på 1920-talet utvecklade företaget sina motorprodukter. Men börskraschen i USA 1929 och världsdepressionen i början av 1930-talet tvingade fram en ny rekonstruktion av företaget. Företaget fortsatte därefter att utveckla sina produkter. På 1930-talet togs en ny serie av moderna tändkulemotorer fram och 1933 startade produktionen av dieselmotorer i mindre skala. På 1930-talet moderniserades också verkstadsbyggnaderna vid Norra Hamnen i Lysekil och maskinparken effektiviserades.

På 1940- och 1950-talen träder nya ägare till. 1943 blir Bergbolagen AB i Lindesberg i Bergslagen ägare till företaget. Nu tillverkas i Lysekil marinmotorer med nio olika bensinmotorer åt Penta AB samt dieselmotorer. I mitten av 1950-talet upphör tillverkningen av stationära tändkulemotorer, även om tändkulemotorer i övrigt tillverkades ända fram till 1966.

Ett tiotal år senare får Skandiaverken åter igen ny ägare när skeppsredare Gustav Thordén, Uddevallavarvets grundare, köper företaget 1956. Den främsta orsaken till förvärvet var att Uddevallavarvet ville förlägga tillverkningen av hjälpmotorer till Lysekil p g a brist på lokaler och arbetskraft i Uddevalla. Skandiaverken fick nu möjlighet att utveckla en dieselmotor i effektskala 180 till 750 hk. Samma motor kom att användas som framdrivningsmaskineri i fiskebåtar.

Som en avdelning i Uddevallavarvet kom Skandiaverken 1971 att bli helt statsägt inom koncernen Statsföretag AB. 1984 beslutas om nedläggning av de statliga storvarven och därmed upphör all motortillverkningen i Lysekil från året 1887 - och 1991 läggs företaget i Lysekil ner.

 

Källa: Svenska Fiskebåtsmotorer. Tändkulemotorer del I, Skandiamotorer av Lars Melkersson, 2009        

Föreningen L Laurin i Lysekil 

                                                                                                                                                                                                                                     

På bildena från Skandiaverkens verkstäder på 1950- och 1960-talen syns Laban Larsson, propellermakare Axel Johansson, Edvin Gustavsson och Nils Hansson, Axel Andersson och Göran Alexandersson. Foto: Föreningen L Laurin i Lysekil.