Hulda Rohdén bodde på Oxbacksgatan 2 i Skara, inte långt från järnvägsstationen. Till denna oas kom tröttkörda järnvägsarbetare som inte kunde ta sig hem efter tjänstöringsdagen. Det var främst göteborgare - lokförare, eldare, konduktörer och bromsare som övernattade hos Hulda. 

Oasen låg som sagt inte långt från stationen, ville man ta en genväg gick man över göteborgsbanan. Det var föbjudet att gå denna väg, men var inte banmästare Andersson i närheten nyttjades förstås denna möjlighet.

I huset härskade lugn till skillnad om man kom från "bangårn's" larm. Till och med tågen som man nästan hörde in i köket, dämpades ner och en onaturlig vördnad för att Hulda regerade här. 

Regenten, Hulda, Rodenskan eller enbart Hon som hon också tilltalades, aldrig hörde man någon dua henne. Hon styrde detta Shangri La med mild men ändå fast hand.

Hulda hade varit ensamstående i flera år, barnen var utflugna. Pojkarna blev kvar i Skara, medan flickorna sök sig plats i Stockholm. Lilltösen Märta kom att återvända efter några år, hon var då gift.