Skara Gille

Skara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet. I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843. I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.  Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin, sidan om Tina Kjellman information och foton från Kristina Albinsson.  Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist. 

Denna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.  Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater. Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode. Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.  Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.

Berättelsen är skriven av Allan Ahlman i Skara och handlar om bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening. En spännande tid, ett fascinerande människoöde och en förening som lever vidare än idag, 150 år senare.  Den 26 oktober 1872 bildades Skara Stads Missionförening hemma hos bryggare Johannes Andersson vid Skara källa, senare kom den att ombildas till Skara Missionsförsamling som numera är Equmeniakyrkan i Skara. Detta innebär att Missionsförsamlingen är äldre än själva samfundet som bildades under ledning av PP Waldenström år 1878.  Källa: Skriften om "Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening" av Allan Ahlman tryckt 2022. Skara Gille har fått möjigheten att publicera denna

Många småpojkars dröm är att bli brandman och så har det varit under lång tid.  Att arbeta som brandman är ett yrke som under lång tid funnits,  elden har varit en tillgång men också en fara för oss människor.  Denna berättelse skildrar brandväsendet i Skara över tid och hur yrket har förändrats.  Beskriver även några större bränder i Skara och strax utanför som satt sin prägel på staden och brandförsvaret.  Källa: Ur boken Skara Brandförsvar 1899-1999 har texterna hittats. Fotografier från www.digitalamuseum.se, Räddningstjänsten Skara, Skara Gille, nytagna bilder Freddie Wendin. Blandade artiklar från Skaraborgs Läns tidning 

Fotografering var under 1800-talet och början av 1900-talet ett nytt yrke som fängslade många. Detta var ett nytt yrke som inte hade någon koppling till ett visst kön, både män och kvinnor kunde ägna sig åt detta. Många kvinnor jobbade med fotografering för att klara sin försörjning och som i många andra yrken kom fotograferingen att bli ett fritidsintresse.  Berättelserna om kvinnliga fotografer är inte många, tyvärr slutade många med sitt yrke i samband med giftermål. Gifta kvinnor var omyndiga i Sverige fram till 1921.  Källor: www.wikipedia 220315,www.diva-portal.org/smash/get/diva2:426716, privat dokumentation och bilder av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.fotografregistret.se