Prisma Västra Götaland

Tema:

Järnvägen

Järnvägen blev en enorm katalysator för landets industrialisering och transporten av varor och personer under decennierna kring 1900.

Järnvägsutbyggandet startade vid mitten av 1800-talet och fortsatte fram till ”järnvägsdöden” hundra år senare när bilen och vägutbyggandet medförde att resandet med tåg minskade.

Under slutet av 1800- och början på 1900-talet sågs tågresan fortfarande som något nytt, modernt och äventyrligt. Tågbiljetten blev en frihetssymbol och en möjlighet att upptäcka både Sverige och världen. 

I och med den tågtrafikens nedgång började stationshusen förfalla. Det innebar att många hus har rivits eller sålts och funktionen har ändrats. 

Under temat Järnvägen har vi samlat berättelsen om allt som kan knytas till järnvägen, såsom berättelsen om stationsorternas framväxt, om industrin som producerade lok, vagnar och räls, och om transporter på järnvägen. 

NB-00009

NOHAB-området

Berättelsen om arbetet på en industri som tillverkade loken.

Ämnesord:

http://www.sockenbilder.se/gnarp/images/Gnarp-a-225.jpg

På räls: Järnvägen i Sverige

Läs mer om järnvägens historia

Ämnesord:

Nohab1.jpg

NOHAB-arkiven och "Ryssordern"

Berättelsen om hur beställningen på lok från Ryssland räddade en hel industri!

Ämnesord:

IMG_1123.JPG

Munkedals Jernväg

Munkedals Jernväg är Bohusläns äldsta järnväg som redan 1995 firade 100års-jubileum. Idag drivs den smalspåriga järnvägen av Museiföreningen Munkedals Jernväg i Munkedal. Man kör ånglok på sträckan Munkedals nedre - Åtorp - Munkedals hamn. Här erbjuds förutom en inblick i föreningens verksamhet också på möjligheten att ta del av en serie filmer som utarbetats av A\\tio Production i samverkan med Munkedals Jernväg och Innovatum i ett kompetensväxlingsprojekt med stöd av Västra Götalandsregionen.

Ämnesord:

munkedal.jpg

Munkedal

Munkedal är en bruksort grundat på pappersbruket vilket har hjälpt till att finansiera och bygga upp samhället under årtiondena. Den sågverksamhet som bedrevs utmed Örekilsälven och Munkedalsälven kom tidigt att få stor betydelse och älvarna tjänade som flottningsleder. Under 1700-talet hade sågverksamheten en stor omfattning med hela 32 grovbladiga sågar.  För Munkedals del inleddes den egentliga industriepoken under 1800-talets början och pappersbruket anlades år 1871 vid Munkedalsälven. Åren 1894-95 byggdes en smalspårig järnväg mellan bruket och Munkedals hamn, belägen vid Saltkällefjorden.  Källa: Wikipedia

Ämnesord:

lok på Åmåls bangård.jpg

Åmål - järnvägsstaden

Järnet har haft stor betydelse för utvecklingen långt utanför Bergslagen. Transporter av och transporter på järn förändrade efterhand Åmål till en modern industristad.

Ämnesord:

järnväg6prisma.jpg

Skara Järnvägsstation - Europas största smalspåriga järnvägsstation

Skara har sedan lång tid tillbaka kallats ”Europas största smalspåriga järnvägsstation”. Hur denna benämning kommit till och hur gammal den är vet ingen. Klart är att Skara station under sin glanstid på 1940-talet var en stor järnvägsknut med många tågrörelser och många anställda människor. Järnvägen var stadens största arbetsplats innan industrierna kom till.  Staten var kallsinnig och banan lades ner den 1 oktober 1984. Vara - Skara revs upp 1985 och Lundsbrunn - Forshem samma år. Så var det slut på Skaras stolta järnvägsepok Källa: Boken Skara stad efter 1900, kapitlet om Skara järnvägen skriven av Ingemar Landin. Boken Smalspårsepoken i Skara - i ord och bild. Fotografier från www.digitalmusuem.se, Freddie Wendin privata bilder

Ämnesord:

Oxbacksgatan 2 i Skara

Överliggningens "grand old dame"

Denna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet. Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka. Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor

Ämnesord: