Berättelser (7 st)

Sortering
klotspel2.jpg

En statskupp i miniatyr

I en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
Posseska Lancasterskolan - skolan för arbetarklassens barn

Posseska Lancasterskolan - skolan för arbetarklassens barn

Den lagstadgade folkskolan kom för att stanna år 1842, men i Posseska skolan på Kinnekulle startade undervisningen redan 10 år innan. Hovfröken Louise Posse ansåg att arbetarnas barn vid Hellekis Egendom också skulle ha bildning. Att arbetarbarnen skulle lägga tid i skolan sågs inte alltid med blida ögon, de skulle ju hjälpa till hemma och i skördearbetet. En ny och större skola startade då hovfröken Louise Posse donerat pengar i sitt testamente daterat år 1834. Syftet var att ge barn till arbetarna vid Hellekis säteri och runt om bygden möjligheten att studera.  Källas: Kinnekulle hembygdsförening information och foton. Samt privata foton av Freddie Wendin
Iskarlen levererar.jpg

Is för förvaring av mat

Idag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands? Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.
Stora Torget i Borås ca 1900.jpg

En växande stad och nya familjer

Det här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.  Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
SAL17.jpg

Den stora utvandringen

Från och med 1821 till och med 1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200.000 återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade landet för gott. Den här utställningen handlar om utvandringen från Sverige, och den bygger på uppgifter hämtade i arkivalier som förvaras på Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg.   
http://www.sockenbilder.se/gnarp/images/Gnarp-a-225.jpg

På räls: Järnvägen i Sverige

Järnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt. 
http://mm.dimu.org/image/022sAYdbNDBV

Skojareberget: ett hem för det resande folket

På det så kallade Skojareberget fanns under slutet av 1800-talet en mindre by med familjer ur det resande folket. Idag finns endast rester efter husgrunderna kvar, efter att den fasta lokalbefolkningen bränt ner husen för att bli av med det resande folket. Resandefolket har funnits i Sverige åtminstone sedan 1600-talet, men deras kultur är relativt okänd för majoriteten av befolkningen. Folkets språk heter romani, och förekommer i många lokala varianter. I Sverige ingår resandefolket i den nationella minoriteten romer.