Limgobbar kalkarbetare

I de flesta fall var bostäderna av det enklaste slaget och bestod bara av ett rum eller ett rum med kök. Det var vanligt att kalkarbetarna bodde i hus som bestod av flera lägenheter och det fanns ett mellankök med "gruva" (öppen spis) och bakugn mellan bostäderna som gemensamt användes av familjerna. Det kunde gå hett till mellan fruarna, då det trånga utrymmet inte alltid räckte till dem alla. Det hände att de kastades råa ägg, eller så klappade de sig själva i röven åt motparten. De kunde också kallas till gruvan för att hjälpa till, när gubbarna kom ihop sig på lördagen. Det var ganska barnrika familjer och inte ovanligt att det fanns 3-5 eller fler barn per familj. I arbetarbostaden Kalkgruvan i Medelplana (bild) fanns 4 bostäder med vardera ett litet kök, liksom två rum ovanpå. 

Det fanns även de kalkarbetare som hade en egen stuga med arrende under en större gård, då gällde det att han även skulle göra ett antal dagsverken på gården vilket kunde vara 15 dagsverken/år. För att hinna med både arbetet på gården och i berget anställdes en dräng, detta innebar att förtjänsten för dessa dagar inte blev så stor. 

Hyrorna i dess bostäder var omkring 25 kronor per år och då fanns ofta ett potatisland som kunde räcka till familjens behov. 

Hur livet kunde vara i ett kalkbrännartorp på sekelskiftet kan du läsa i länken till höger.