Berättelser (476 st)

Sortering
01_villasolfrid.jpg

Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn

Året är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.
Elektricitet i Skara

Elektricitet i Skara

År 1896 bildades Skara stads Vattenlednings- och Elektricitetsverk med en särskild styrelse tillsatt av stadsfullmäktige. Det elektriska maskineriet bestod av två koleldade ångmaskiner på vardera 56 hkr och två likströmsgeneratorer på 18 kW. Beslysning installerades i många fastigheter främst offentliga byggnader men redan från start hade elverket kontakt med 53 fastigheter.  Skara Energi förvärvade det så kallade gamla maskinhuset av Skara kommun och år 2005 var det renoverat. Nu fungerar huset som kontor för Skara Energi. Bolaget startade i samma hus 1898, cirkeln är sluten.  Källor:skaraenergi.se, bilder från Digitalt museum. Ett sekel med elektricitet och vatten i Skara, utgiven av Skara Energi AB och Gatukontoret Skara kommun från 1998
KungsvikenFoto3Kajsa.jpg

Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust

Einar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten. Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.    
entreedsborgstor.jpg

Edsborgs idrottsplats i Trollhättan

En berättelse om Edsborgs idrottsplats i Trollhättan.
Drottningtorget1960.jpg

Drottningtorget i Trollhättan

Drottningtorget i Trollhättan genom åren.
Egnahemmet

Drömmen om det "egna hemmet"

Egnahemsrörelsens mål var att ge arbetarklassen eget boende. I slutet av 1800-talet uppmuntrades personer som inte var så rika att skaffa sig en egen bostad eller en bättre bostad och detta kom att få namnet "egnahem". Det var främst jordbruksarbetare, småbrukare eller lägre tjänstemän. Det var först på landsbygden och landsorten som denna egnahemsrörelse spred sig under 1900-talets börjande, men även till de större städerna. I städerna var det t.ex. industriarbetare och tjänstemän på mellannivån som rörelsen vände sig till. Synen på stadens möjligheter ändrades under 1900-talets första hälft.Den egna odlingslotten, koloniträdgårdar, och den egna tomtmarken blev en motvikt till den mörka, osunda 1800-talsstaden. På landsbygden och i städerna hade bostadsproblemen ökat i takt med den stora folkökningen och egnahemsrörelsen var ett sätten att lösa bostadsfrågan. En del egnahemsområden benämns idag för villaområden, men beteckningen egnahem var från början en mindre blygsam bostad, till skillnad från större villor. Några av de egnahemsområden som byggdes under 1900-talet fick namnet "Egnahem"  till följd av den bostadspolitik som rådde i landet. På flera orter finns gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen. Radhus med äganderätt kallas också ibland egnahemsradhus, till skillnad frå bostadsrätter. På finlandssvenska betyder Egnahemshus för fristående bostadshus. Källa: Wikipedia.se 2020428, boken Skara III efter 1900. 
DonsöVarv_Bild 3.jpg

Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård

Vid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort. Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.  
Toltorps dalen.jpg

Din och min stad – Mölndal då och nu

Mölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Mölndal.
L_2012_0128_1200.jpg

Din och min stad - Lindome då och nu

Mölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Lindome.
K_2014_0074-3.jpg

Din och min stad - Kållered då och nu

Mölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Kållered.
SAL17.jpg

Den stora utvandringen

Från och med 1821 till och med 1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200.000 återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade landet för gott. Den här utställningen handlar om utvandringen från Sverige, och den bygger på uppgifter hämtade i arkivalier som förvaras på Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg.   
djäkneskolan.jpg

Den stora skolan i den lilla staden

Att Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.  När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.  Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad. Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900
Volvo campingvagn (hög) (002).jpg

Den rullande sommarstugan

På 1950-talet hade bilen öppnat för nya former av semestrande. Då lanserade Volvo en campingvagn med flera smarta funktioner. Vagnen var hopfällbar och kunde förutom att agera rullande sommarstuga även användas för lättare transporter. Trots detta blev den ingen större succé.
karta.jpg

Den riskfyllda fabriksvardagen i Alingsås

Idag kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur det såg ut i fabriker förr i tiden, annat än via arbetslivsmuseer. En spännande källa som berättar om maskiner, arbetsmoment och den riskfyllda arbetsmiljön i industrin är rapporter över olycksfall, som ibland har bevarats i arkiven.
"Den heliga lågan"

Den heliga lågan

I förhoppningen om att bjuda Trollhätteborna andlig inspiration och "skingra all okunnighets mörker och tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen"skänkte fröken Caroline Setterberg statyn ”Den heliga lågan” att pryda Karl-Johans torg. Av Annika Hjortkap.
veterinär.jpg

Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara

Detta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.  Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen. Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger,  men än så länge finns utbildningen kvar. Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se  dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara
Lahälla 2012 Knottfabrik.jpg

Den bohuslänska granitindustrin

I Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
Gunnar-Wetterberg13 Fotograf Christine Olsson.jpg

Demokrati 100 år i Sverige - Föreläsning med Gunnar Wetterberg

I år firar vi demokratins genombrott i Sverige. Det är 100 år sedan de första valen hölls med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammas i en serie aktiviteter inom ramarna för PrismaVG. Först ut är en föreläsning av Gunnar Wetterberg, historiker, diplomat, författare och medlem i panelen i SVT:s Fråga Lund.
Järbo KHF_GFS11095202 2-Colorized.jpg

De första automobilerna i Dalsland

De första automobilerna i Dalsland med start år 1901 och fram till och med ca år 1926. Denna berättelse om de första bilarna i Dalsland är ett kortare sammandrag av en artikel som är införd i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2023".
David Bergman en man med många järn i elden

David Bergman - brandchefen med många järn i elden

David Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.  Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser. Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987