Berättelser (442 st)

Sortering
utspaning-påtåget-1200x630_insta.png

Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Skara Lundsbrunns Järnväg

I projektet "Kinnekullebanan på prismavg.se" väcks ungdomars nyfikenhet kring sitt närområde. Vid detta tillfälle fick en grupp barn från Hällekisskolan besöka Skara Lundsbrunns Järnväg. I projektet bestämmer lärare och elever själva hur arbetet ska se ut och vad som passar för dem. Detta är elevernas egen redovisning av det arbete de gjort i klassen.
Ljus 2.JPG

Ljuset på orten - kvinnorna i stenhuggarsamhällen

Kvinnornas historia är en viktig del i granitindustriepokens historia, men oftast utan fysiska spår. Få kvinnor är omnämnda överlag, bevarade varken i arkiv eller upptagna i historieskrivningen. Inom historieskrivningen är namngivna personer och företeelser viktiga tidsdokument. Inte minst kvinnor eftersom de annars har svårt att synas i en tid och en industri som var tydligt mansdominerad.
Lahälla 2012 Knottfabrik.jpg

Den bohuslänska granitindustrin

I Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
140225 Cl Jo 001r.jpg

Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna

Berättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
taxi.jpg

Skolskjuts på Kinnekulle

När en bor på landet är skolskjuts av största vikt
Lidköpings station nutid_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Lidköping

Lidköping är från början två olika städer och har också haft två stycken järnvägsstationer. Lidan rinner mitt igenom nuvarande Lidköping och delar staden i den ursprungliga gamla staden på östra sidan och den nya staden på västra sidan. Under de två första hundra åren i stadens historia fanns alltså bara den gamla staden. Den västra stranden av Lidan var i stort sett obebyggd. Magnus Gabriel de la Gardie på Läckö bytte dock till sig mark vid Lidan och 1672 började nya staden att byggas väster om Lidan. Städerna hade under några decennier två var sin borgmästare, var sitt rådhus etc.
Råbäcks säteri_Bild via Digitalt museum.jpg

Kinnekullebanan: Råbäck

Råbäcks Säteri har över 1000 år gamla anor. Den nuvarande gården med dessa byggnader är dock i huvudsak från senare delen 1600-talet. År 1879 kom godset i släkten Klingspors ägo, då Carl Klingspor gift med Louise Silfverschiöld ärvde egendomen. Carl Klingspor var en driftig man, som ville ha en järnväg på ”sin” sida av Kinnekulle, då man på östra sidan byggde Skara – Kinnekulle – Vänerns järnväg 1887.  
Mariestad, Residenset 1950,Västergötlands Museum DM.jpg

Kinnekullebanan: Mariestad

1583 ordnade Hertig Karl så att en ny stad vid Tidans utlopp i Vänern fick stads­privilegier, Mariestad. privilegier, Mariestad. Han uppkallade staden efter sin ge­mål Maria och eftersom han ärvt den sedan tidigare etable­rade sätesgården Tunaholm som på den tiden låg lite väster om Tidan, kunde han även bosätta sig där tidvis. Tunaholm döpte han om till Marieholm och byggde en ny sätesgård på holmen i ån, där det nuvarande Residenset ligger. Staden bildades rent administrativt som en utbrytning från Leksbergs Socken och övertog efterhand Ullervads roll som lokal tätort.
RISA_H~1.JPG

Kinnekullebanan: Hållplats Risa

Risa hållplats med kombinerad banvaktsstuga låg vid korsningen mellan järnvägen och nuvarande Riksväg 44 väster om Lidköping. Hållplatsen lades ner p g a lågt antal trafikanter år 1941. Stugan, som låg precis söder om plankorsningen, är tyvärr riven.

Kinnekullebanan: Lovene

Samhället ligger i Kållands-Åsaka socken en knapp mil sydväst om Lidköping. Den lilla byn byggdes kring järnvägen och stationen som uppfördes 1877. Orten har börjat öka sin folkmängd igen efter en nedgång i många år. Den i särklass största arbetsgivaren på orten är Moelven List AB med ett 60-tal anställda.

Kinnekullebanan: Axtorp

Hållplats som låg vid vägövergången där kraftlinjen idag korsar väg 187 och Kinnekullebanan, mellan Risa och Lovene. Nedlagd sedan 1941.

Kinnekullebanan: Filsbäck

Filsbäck ligger granne med Truve efter Vänerns strand och har fått sitt namn efter Filsbäcken som flyter genom området. Filsbäcks gård har anor tillbaka till medeltiden och är närmare 600 år gammal. På 1870-talet fanns ungefär tjugo torp och backstugor runt gården. I början av 1900-talet började sommarstugor att byggas i Filsbäck. Golfbanan som nämns under avsnittet om Truve omger även Filsbäck. Nere vid vattnet finns ett fint bad och en campingplats.
Truveholm - foto Västergötlands museum.jpg

Kinnekullebanan: Truve

Truve är numera mest känt för sin fina golfbana där Lidköpings Golfklubb håller till, samt badet vid Vänern. Badet kan möjligtvis vara en särskild attraktion mot bakgrund av att det är nudistbad.

Kinnekullebanan: Källby

Det ursprungliga Källbys centrala del, var kyrkbyn som idag ligger ett par kilometer väster om centrala Källby. Samhället byggdes ut efter Mariedalsån (kallad Råmeån i Källby) där några stora kvarnar byggdes. När järnvägen kom till orten 1897 förlades banan och stationshuset ett par kilometer väster om kyrkbyn och Källby centrum byggdes upp kring stationen. Stationshuset är rivet, men Kinnekulletåget har en hållplats i Källby. Den stora och dominerande industrin i Källby är Dafgårds, som grundades av Gunnar Dafgård 1937.
Station Blomberg - Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Blomberg

Stationshuset i tegel byggdes 1897 när järnvägen byggdes förbi Blomberg.
Hjälmsäter_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Hjälmsäter

Järnvägsstationen uppfördes 1897 efter samma ritningar som många andra stationshus efter nuvarande Kinnekullebanan mellan Lidköping och Hällekis. Huset är idag privatbostad och tågen stannar inte längre i Trolmen.
Trolmen hållplats_Foto via Sv Jvg-museum.jpg

Kinnekullebanan: Trolmen

Stationen i Trolmen uppfördes i samband med att järnvägen byggdes 1897. Stationshuset är numera privatbostad, men Kinnekulletågen stannar fortfarande här.
Hällekis Säteri_Foto via Dig museum.jpg

Kinnekullebanan: Hällekis egendom

Det som numera heter Hellekis Säteri har anor från medeltiden. Hållplatsen som fanns vid egendomen lades ner 1961
FLYGFO~3.JPG

Kinnekullebanan: Hällekis

Hällekis är en mindre bruksort vid norra foten av Kinnekulle.
FORSHE~2.JPG

Kinnekullebanan: Forshem

Forshem är en liten kyrkby samlad runt den fina medeltida kyrkan. Tidigare också centralort för Forshems Socken. Ortens betydelse ökade i slutet av 1800-talet när byn fick en station efter Mariestad-Kinnekulle Järnväg.