Berättelser (380 st)

Sortering
Iskarlen levererar.jpg

Is för förvaring av mat

Idag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands? Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.
Häst och vagn - en gång centrala för kommunikationerna

Innan bilen fanns vagnen

"Allting har en början och ett slut. Hur slutet blir, vet jag inte om jag vill veta. Men början har sin grund i att vi i familj och släkt har haft med hästar och vagnar att göra i evinnerliga tider..." Så börjar Borås siste yrkeskusk, Sten Björkman, sin berättelse.
Inlands Pappersbruk i Lilla Edet.

Inlands Kartongbruk

2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.  Berättelse skriven av Patrice Worth
1991_0346.jpg

Ingrid Hedlund- I barnens tjänst

Ingrid Hedlund började 1938 arbeta på den första barnträdgården i Mölndal. Den startades av Röda korset 1936 i det gamla församlingshemmets lokaler för att året därpå flytta till Lekskolegatan i stadsdelen Bosgården, strax bakom Mölndals sjukhus. Ordet barnträdgård är ett gammalt svenskt ord och kommer från tyskans kindergarten. En föregångare till vår tids förskola.
Nya stadens torg Lidköping 1905.jpg

Industristaden Lidköping

Om Lidköpings spännande utveckling från 1850 fram till idag. Här kan du läsa om några av de mest intressanta företagen, om branschers uppgång och fall, om idérika industriledare, om hur arbetarna bodde och hur arbetslivet har förändrats.
TB-091-040.jpg

Industrisamhället och det demokratiska genombrottet i Sverige

Allmän och lika rösträtt gällde för första gången i valen 2021. Sverige var sist i Norden. Vägen hade varit lång och krokig och det var bl a den samhällsutveckling som industrialiseringen fört med sig som låg bakom den politiska kampen.  
VMO07775.jpg

Industrins landskap

Västra Götalands län har formats av årtusenden av jordbruksaktiviteter; bebyggelse, odling, bete, slåtter, stenröjning, stängsling, skogsbruk, samfärdsel. Olika tiders behov och användande av marken har haft inflytande, och mycket går fortfarande att se som spår i landskapet. Generationers liv och arbete avtecknar sig i form av åkrar, ängar och betesmarker, bebyggelse och hägnader, fornlämningar, färdvägar, ortnamn, vegetation och övergivna arbetsplatser. Speciellt under vissa tidsperioder har förändringen varit extra påtaglig. Här är en berättelse och några exempel på hur industrialismens framväxt påverkat och förändrat både jordbruket och vårt samhälle. Vad tror du att landskapet kommer visa om 50, 100 eller 150 år?
1M16-B145046_3671.jpg

Indelte soldat - dåtidens yrkesmilitär

Denna berättelse är en beskrivning av Indelningsverket som skapades av Karl XI år 1682 och villkoren för de indelta soldater som var anslutna till verket. Indelningsverkets uppgift var bland annat att se till att en eller flera gårdar gick samman och bildade så kallade rusthot och rotar som hade ansvar för en ryttare, soldat eller båtsman. De avlönades och gavs ett soldattorp och lite jord att odla på. I den lilla byn Västerplana fanns under 1700- och 1800-talet fem soldattorp. Något är borta sedan lång tid och några har byggts om till sommartorp och permanent boende. Ett av torpen har haft många namn, men  Åtorp 399 är det rätta namnet. Namn som Garbotorpet eller Sextustorpet finns fortfarande. Namnen beror på torpets historia och de som bott där. Detta lilla torp finns fortfarande kvar i sitt nästan ursprungliga skick och sköts av Kinnekulle Hembygdsförening men ägs av Skattegården.  I denna berättelse beskrivs historien om Indelningsverket, soldaternas levnadsförhållanden och om den sista soldaten Sixtus som bodde i Västerplana.  Källa: www.wikipedia.se (dat. 20200416), boken "Min Hemsocken" av John-Erik Andersson. www.soldatreg.se. Bilder Freddie Wendin och texter av Lena Brodin
idrottsälskarenjanoscarsson.jpg

Idrottsälskaren Jan Oscarsson

Ta del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.
h.jpg

Hotell Kinnekulle "Turisthotellet"

Friherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom ville att Kinnekulle skulle bli ett stort besöksmål redan på 1800-talet. Carl var en person som hade många idéer och grundade bland annat Hotell Kinnekulle, "Turisthotellet" vid Råbäck. Han var också mycket aktiv och lobbade för att få järnvägen till västra sidan av Kinnekulle. Järnvägen med Råbäcks station var viktig för att få besökarna till Turisthotellet. Det berömda utsiktstornet på Högkulle var också ett av hans verk. Att locka turister till Kinnekulle innebar att tre ingredienser måste kunna erbjudas besökarna och detta insåg Carl. Detta var attraktion, kommunikation och god mat och boende.  Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar" av Anna och Anders Lokrantz.www.wikipedia.se 20200317. Fotografier från www.digitalmuseum.se och privata bilder av Freddie Wendin. 
högehall2_redigerad-1spec.jpg

Högehall - det okända fornminnet i Västerplana

Mitt ute på en åker ca 800 m sydost om Västerplana kyrka står en bautasten, den är 2 m hög och 2 m bred. Varför stenen står just där och vad den från början hade för funktion är det ingen som vet.  Denna berättelse om stenen Högehall kan vara en förklaring till varför den en gång i tiden rest på denna plats.  Källa: Forskning gjord av Göran Englund. Fotografier av Freddie Wendin
Henrik Mjöman.jpg

Henrik Mjöman tjänstgjorde på HMS Halland

Henrik Mjöman, idag rekryterare i Lettland, tjänstgjorde som radarmatros på HMS Halland mellan 1979 och -80. Nedan följer ett utdrag av den intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018. Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Volvo Uddevallaverken

Hel bil i produktverkstad

Marianne Apelman var en av de första som anställdes som montör på bilfabriken i Uddevalla. Detta var 1986 när Volvo Personvagnar Uddevallaverken hade kommit igång med sin tillverkning. Under de närmaste åren byggdes ett stort antal Volvo 740 och därefter Volvo 940. Marianne var kvar till 2013, när bilfabriken lades ner och den sista bilen rullade ut från fabriksområdet. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Sofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,

Handelsboden i Västerplana

Detta är berättelse om kvinnan Sofia "Soffi" Lundberg som på 1880-talet startade en egen handelsbod. Gifta kvinnor var vid denna tid omyndiga och därför fick hennes make Alfred stå som ansvarig för handelsboden. Soffi skötte handelsboden med allt vad detta innebar, till sin hjälp hade hon även sina döttrar när de blivit lite större. Maken dog endast 45 år gammal och Soffi stod ensam med sina två döttrar.
PICT0069.JPG

Hammarkullekarnevalen

Karnevalen i Hammarkullen tolkar ett dubbelt kulturarv. Om lokalt förortsliv och om global migration. De förenas i vad en karneval uttrycker. Ett kulturarv i ständig förändring.
Hällans skifferbrott3VMG00038-002 (1).jpg

Hällans Skifferbrott i Dalsland

Allt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.  
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet? Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)  Källa:  Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den  9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
Plåtarbete på Teaterhuset utmed Skaraborgsgatan

Grönlunds Plåtslageri i Skara

Detta är berättelsen om ett mindre plåtslageri som funnits i fem generationer. Frans Gustaf Grönlund föddes i Fullösa utanför Götene 1851. Han flyttade senare till Skara där han, 1873, erbjöd sina tjänster inom bleck- och plåtslageri. Detta var starten av Grönlunds resa från liten hantverkarverkstad till den moderna tillverkningsindustri som Grönlunds är idag. Vill du läsa mer om företaget www.gronlunds.org Källa: Artikel av Oscar Lefvander i Skara Gilles årsbok 1966 samt www.gronlunds.org
tjur-i-svart-vitt1.jpg

Grinneröds tjurförening

Detta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.
Göta älv och Norra älvstranden med Götaverken mm foto Sanja augusti 2015 liten.jpg

Göteborg - en stad i evolution

Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter. Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle. Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap.