Berättelser (463 st)

Sortering
Fika på varven, bild2.jpg

Fikarast på varvet

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
J. Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

J.Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

Josef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad. Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.
Janssons Åkeri

Janssons Åkeri - från hästskjuts till lastbilstransporter

Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918,  han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.  Källa Eva Almgren (f. Jansson),  barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum
Everts Livs

Everts Livs i Skara

Denna berättelse är skriven av Tommy Kroon, son till handlare Evert Kroon som under många år hade livsmedelshandel i Skara. Här beskrivs utvecklingen av dagligvaruhandeln över tid i Skara och samma utveckling skedde säkert över hela landet. Från  handelsboden och nischade butiker där det endast fanns att köpa t.ex. mejerivaror, charkvaror, bröd etc. Butiker kom senare att bli breda i sitt varuutbud och i hyllorna fanns allt som kunderna behövde. Kunderna behövde inte längre gå mellan olika butiker för att handla olika varor. Idag är tiden knapp för barnfamiljer och de som förvärvsarbetar, många väljer att besöka stormarknaderna för att kunna göra sina inköp på ett och samma ställe för att spara tid. De större  livsmedelskedjor som ICA, Coop, Willys, City-Gross m.fl. är idag de som styr dagligvaruhandeln. Marknaden är fördelad på stormarknader, lågprisbutiker, närbutiker och man knyter sina kunder till sig genom att registrera kunderna och erbjuda rabatter och information om specialpriser just för dig som kund. Källa: Bilder och berättelse av Tommy Kroon. Svartvit bild från Tullportagatan/Skolgatan 1964 av Stig Rehn
partner_lesjofors museum beskuren.JPG

När det tillverkades motorsågar i Mölndal

Partner har en given plats i skogshistorien som skaparen av den första svenska motorsågen Bebo. Under decennier levererade Mölndalsbolaget motorsågar till huggare runt om i världen. Dessutom är kapsågen som Partner utvecklade än idag en favorit hos brandkårerna i USA.
DSCF1420.JPG

Surte - Europas modernaste glasbruk

Efter andra världskriget började en kraftig modernisering vid Surte Glasbruk. De gamla traditionerna gav vika, bruksorten Surte omvandlades. Bland annat byggdes nya silor som blivit landmärken för Surte och ett nytt kontor förutom den nya glashyttan. Det hela påskyndades av en förödande brand 1955. Det skedde också moderniseringar i hanteringen när truckar köptes in som förenklade arbetet. Det lades stor vikt vid rationalisering och automatisering. 
DSCF1438.JPG

När maskinerna tog över på Surte Glasbruk

1911 stod arbetarna samlade. Nu skulle det ske. Surte Glasbruk gick efter 49 år över till att tillverka glas med hjälp av maskiner. Den väldiga Owensmaskinen dundrade igång och inledde en 67-årig epok som skulle göra Surte till Nordens största emballageglasbruk.
Järbo KHF_GFS11095202 2-Colorized.jpg

De första automobilerna i Dalsland

De första automobilerna i Dalsland med start år 1901 och fram till och med ca år 1926. Denna berättelse om de första bilarna i Dalsland är ett kortare sammandrag av en artikel som är införd i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2023".
Skara Gjuteri

Gjuteriarbete och Skara Gjuteri

Järngjutning, tillverkning av gjutjärngods, uppfanns i Kina för mer än 2000 år sedan. Genom teknik vet man att gjutjärnsgods vittnar om en lång utvecklad konstförfarenhet som användes vid ett brobygge under kejsare Hao-Ming Tes regering (59–76 e.Kr). Från Kina spred sig gjutkonsten sakta till västlandet. Dent första järngjuteriet i Sverige anlades troligtvis i Stockholm 1762. Förr var gjuterierna verksamheter som släppte ut mycket miljöfarliga utsläpp och arbetsuppgifterna var tunga och smutsiga. Idag ser gjuteriindustrin annorlunda ut och den tekniska utvecklingen förändras. Denna berättelse handlar om gjuteriarbetet och dess förändring.   En berättelse om Skara Gjuteri och dess efterträdare finns beskrivet och här finns även fotografier. Källor: Information från www.gjuteriforening.se Bilder och information från Lars-Olof Almgren och Jan Bernthson, båda är söner till kompanjonerna Rolf Bernthson och Olle Almgren som startade Skara Gjuteri år 1948.
DSCF2248.JPG

Ballograf AB - en pennfabrik i Göteborg

Bakgrunden till detta unika företag i Göteborg är en fascinerande och gripande historia som placerar Ballograf i den europeiska 1900-talshistorien.Ballograf är unikt som den enda penntillverkaren i Sverige och produkter som Epoca och Desktop är klassiska. Men länge var bolagets historia okänd förutom att grundaren hette Eugen Spitzer. Genom ett historiskt arbete initirerat av Ballograf kunde bolagets spännande historia tas fram och presenteras för första gången 2019.
Hattmakare och modist

Modist och hattmakare

Denna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.  Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater. Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode. Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.  Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.
KMV_hanhe7_Torps holkkvarn_20221103 (44) Omslagsbild.jpg

Holkkvarnar

Väderkvarnar, det vill säga kvarnar som drivs med vindkraft, var förr en vanlig syn på landsbygden. Holkkvarnen är en typ av väderkvarn som började byggas på 1600-talet och var vanlig i trakten kring Vänern. Här kan du läsa om de holkkvarnar som finns kvar att beskåda i Västra Götaland.
Kokerskan Märta - 40 år med familjen på Götala Herrgård

Kokerskan Märta - 40 år på Götala Herrgård

Märta Johansson har arbetat så gott som hela liv inom restaurang och storhushåll. I början av 1980-talet kom Märta och hennes make Elof till Götala Herrgård utanför Skara. Gården ägdes då av Domänverket och arrenderades av Hushållningssällskapet. Herrgården var då i mycket dåligt skick. Men hos Märta föddes en idé, här skulle det kunna vara en restaurang. En tanke som var en stor chansning, men kom att bli en lyckad sådan. Det skulle bli restaurang för slutna sällskap, bröllop, minnesstunder, bemärkelsedagar, julbord och mycket.  Under många år sköttes verksamheten av Märta och hennes familj. Sedan flera år tillbaka är det sonen Tony och hans hustru Anette  tagit över verksamheten, men Märta finns fortfarande med och hjälper till när det behövs och när hon kan och vill.  Källor: Intervju med Märta Johansson, Tony och Anette Stenberg februari och mars 2023. 
IMG_0102[92]-V2.jpg

Jonsereds fabriker – en tidig fabrikshistoria

NAVs årsmöte 2023 inleddes med en guidad tur vid Jonsereds fabriker med start i fabrikens gamla lokalkontor, numera Jonsereds hembygdsföreningens lokal, där disponentens skrivbord ännu går att skåda. Hjördis Fohrman, föreningens ordförande, tog oss tillbaka till en av Sveriges tidigaste industrietableringar. I början av 1830-talet slogs den första pålen ner i leran.
Bryggaren Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening

Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening

Berättelsen är skriven av Allan Ahlman i Skara och handlar om bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening. En spännande tid, ett fascinerande människoöde och en förening som lever vidare än idag, 150 år senare.  Den 26 oktober 1872 bildades Skara Stads Missionförening hemma hos bryggare Johannes Andersson vid Skara källa, senare kom den att ombildas till Skara Missionsförsamling som numera är Equmeniakyrkan i Skara. Detta innebär att Missionsförsamlingen är äldre än själva samfundet som bildades under ledning av PP Waldenström år 1878.  Källa: Skriften om "Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening" av Allan Ahlman tryckt 2022. Skara Gille har fått möjigheten att publicera denna
Tunnbindare

Tunnbindare

I denna berättelse beskrivs om yrket tunnbindare, ett yrke som har funnits sedan medeltiden och än idag men aldrig blivit en stor yrkesgrupp. De fyllde dock en central uppgift genom att tillgodose behovet av tunnor, fat, såar, karl osv för allt gods som skulle beredas, förvaras och distribueras. . För att bli tunnbindare finns hantverksutbildningar i Sverige, prognosen att få arbete inom detta skrå efter utbildningen är relativt goda. Som alla hantverk behövs lång läringstid för att bli fullärd om man någonsin blir det. Att arbeta med hantverk innebär att man ständigt lär sig och utvecklar arbetsmetoder, teknik. Både verktyg och material ändras också men inte så mycket.   Källor: wikipedia.se 20230215, kinnekullehembygd.se. skaragille, tunnor.se. Boken Hantverk i Sverige 
Albin M stenbrott.png

Stenhuggeri i Mölnlycke

I Mölnlycke i Härryda kommun finns många spår av stenindustrin som var en viktig näring under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Här bröts framför allt gnejs, som användes som kantsten och trädgårdssten. Många av dessa stenar syns fortfarande längs gatorna i Göteborg. 
Kvinnliga fotografer

Kvinnliga yrkesfotografer

Fotografering var under 1800-talet och början av 1900-talet ett nytt yrke som fängslade många. Detta var ett nytt yrke som inte hade någon koppling till ett visst kön, både män och kvinnor kunde ägna sig åt detta. Många kvinnor jobbade med fotografering för att klara sin försörjning och som i många andra yrken kom fotograferingen att bli ett fritidsintresse.  Berättelserna om kvinnliga fotografer är inte många, tyvärr slutade många med sitt yrke i samband med giftermål. Gifta kvinnor var omyndiga i Sverige fram till 1921.  Källor: www.wikipedia 220315,www.diva-portal.org/smash/get/diva2:426716, privat dokumentation och bilder av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.fotografregistret.se   
En sjö till Viktorias ära

En sjö till Viktorias ära

Skara är inte känd för sina vattendrag och sjöar. Men i andra hälften av 1800-talet så anlades en sjö till skarabornas stora nöje. Sjön var nog tänkt som badsjö i första hand, men vattnet var grumligt och kändes då inte så fräscht.  När Gustaf Victor Hofling från Östersund kom till Skara 1855 för att arbeta som adjunkt vid veterinärutbildning saknade hans hustru Hilda Josefina Viktoria vatten i sin närhet och Storsjön. Då lät Hofling anlägga en sjö för att uppmuntra sin hustru. Källa: Tidningsartikel 28 mars 2014 i SKLT av Petra Marklund/Gösta Andersson, Skaragille.se, hembygd.se, fotografier från Digitala museet, Allan Andersson och Freddie Wendin
Vänersborgs tändsticksfabrik.jpg

Barnarbete på Vänersborgs tändsticksfabrik

När Sverige industrialiserades var barn en naturlig del av arbetskraften i fabrikerna. Vänersborgs tändsticksfabrik, som grundades år 1848, var inget undantag. Hör Greta Åberg, museipedagog vid Vänersborgs museum, berätta om barnens arbetsvillkor.