Berättelser (467 st)
Sortering
Skolskjuts på Kinnekulle
Kinnekullebanan skolskjuts taxiNär en bor på landet är skolskjuts av största vikt
Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna
1912 brottning Göta Lejon Hyssna idrott OSBerättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
Den bohuslänska granitindustrin
Bohuslän granit granitindustri stenindustriI Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
Ljuset på orten - kvinnorna i stenhuggarsamhällen
1936 Bohuslän granitindustri Ljus stenhuggeri stenindustri syförening UlebergshamnKvinnornas historia är en viktig del i granitindustriepokens historia, men oftast utan fysiska spår. Få kvinnor är omnämnda överlag, bevarade varken i arkiv eller upptagna i historieskrivningen. Inom historieskrivningen är namngivna personer och företeelser viktiga tidsdokument. Inte minst kvinnor eftersom de annars har svårt att synas i en tid och en industri som var tydligt mansdominerad.
Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Skara Lundsbrunns Järnväg
2022 Hällekis järnväg Kinnekulle Kinnekullebanan Skara Skara Lundsbrunns Järnväg TågI projektet "Kinnekullebanan på prismavg.se" väcks ungdomars nyfikenhet kring sitt närområde. Vid detta tillfälle fick en grupp barn från Hällekisskolan besöka Skara Lundsbrunns Järnväg.
I projektet bestämmer lärare och elever själva hur arbetet ska se ut och vad som passar för dem. Detta är elevernas egen redovisning av det arbete de gjort i klassen.
När Axel skrev bågskyttehistoria
1960-talet bågskytte idrott Mellerud uppfinningInom bågskytte fanns i begynnelsen ingen tidsbegränsning och tävlingarna kunde därför dra ut på tiden. I början av 1960-talet infördes därför en tidsbegränsning på 150 sekunder för en serie på tre pilar. Axel Ljung från Melleruds Bågskytteklubb konstruerade då en uppfinning som nära nog skrev internationell bågskyttehistoria.
En statskupp i miniatyr
1800-talet Hornborga idrott kägelspel klotspelI en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara
1880 haglund Skara Smedja vagnmakeri yrkeHaglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet?
Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)
Källa: Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den 9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
David Bergman - brandchefen med många järn i elden
1947 brandchef brandkår domkyrkan Skara yrkeDavid Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.
Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser.
Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987
Posseska Lancasterskolan - skolan för arbetarklassens barn
1800-talet 1900-talet Kinnekulle medelplana possiska skola undervisningDen lagstadgade folkskolan kom för att stanna år 1842, men i Posseska skolan på Kinnekulle startade undervisningen redan 10 år innan. Hovfröken Louise Posse ansåg att arbetarnas barn vid Hellekis Egendom också skulle ha bildning. Att arbetarbarnen skulle lägga tid i skolan sågs inte alltid med blida ögon, de skulle ju hjälpa till hemma och i skördearbetet.
En ny och större skola startade då hovfröken Louise Posse donerat pengar i sitt testamente daterat år 1834. Syftet var att ge barn till arbetarna vid Hellekis säteri och runt om bygden möjligheten att studera.
Källas: Kinnekulle hembygdsförening information och foton. Samt privata foton av Freddie Wendin
En kraftdemonstration av textilstaden Borås 1949
1949 Borås industri konfektion konfektionsindustri mässor textil textilindustriUnder några veckor i augusti 1949 hölls den så kallade Boråsmässan, där den lokala textil- och konfektionsindustrin i Borås och Sjuhäradsbygden visades upp.
Bankdirektören som åkte berg och dalbana
bankdirektör föreningsliv fotboll handboll läroverk politik Skara yrkeLeif Nordh från Skara var under många år bankdirektör på Skaraborgsbanken och avslutade sitt yrkesliv som fastighetsmäklare.
Denna berättelse skildrar Leifs aktiva liv från barndomen, skolan, idrotten, arbetslivet och många uppdrag inom föreningslivet. Upplevelser och händelser i livet som kom att ha avgörande betydelse när Leif tog olika vägar i livet. Berättelsen handlar också om de människor som fanns i Leifs liv och som kom att påverka honom fram till idag.
Intervju med Leif i dec. 2021 och jan 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata foto, tidningartiklar som Leif delat med sig
Frisksportklubben Tor
1920-tal frisksport friskvård hälsa idrott SkaraOrdet frisksport lär ha använts första gången 1924. Då fanns en svensk tidning med namnet Swing som framför allt handlade om boxning och kraftsport. Det var bröderna Marcus och Roland Hentzel som drev tidnigen, men de ville komma bort tävlingsfixeringen och rekordjakten inom idrotten. Hälsa och välmående var målet för bröderna.
I Skara bildades Frisksportklubben Tor år 1933 tillsammans med Skoftebyns FK i Trollhättan, i denna berättelse beskrivs klubben och ett stort antal finns publicerade i en bifoga pdf-fil. Pdf-filen finns på Skara idrottshistoriska hemsida.
Idag är hälsa och välmående en viktig del i människornas vardag, men så har det inte alltid varit. En omoralisk trend tyckte många när man ägnade tid åt att sköta kroppen.
Källa: https://www.land.se/retro/da-svenskarna-blev-frisksportare. Artikel i Skara Gilles årsbok 1994-1995 skriven av Gunnar Berggren. Bilder från www.digitalmuseum.se
Tandatleten - en idrott från svunnen tid
idrott Skara tandatletHos allmogen förr i tiden var det vanligt att bevisa sin mandom och styrka genom att lyfta saker med sina tänder.
Trösklogen var en plats där man lyfte säckar med tänderna så högt man orkade. Genom detta kraftprov kunde man visa sin styrka både i tänder och nacke.
Man kan också lyfta en säck med ärter, eller salt, en tunna strömming, en halv tunna mjöl eller havre. De som vill visa sig riktigt starka, brukar lyfta en halv tunna råg, vilket är tyngre än en halv tunna korn. Det motsvarar ungefär 60 kg.
I Skara stad utmärkte sig en man som hade många järn i elden, David Bergman. I denna berättelse finns bl.a David presenterad som tandatlet.
När idrotten försvann från arenan är oklart, men att tyngdlyftning fortsatt som idrott både bland kvinnor och män vet ju alla.
Källa: Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954. https://idrottonline.se/MariestadsAIF/Maifsbildarkiv/Bilder, www.digitalmuseum.se samt Skara Gille.
Berättelser från NOHAB: Karsten Fredriksson anställdes på 1950-talet
järnväg lok NOHAB TrollhättanHör NOHAB-veteranen Karsten Fredriksson berätta om en spännande tid i Trollhättans historia - och om hur man blev anställd på NOHAB.
Jag kan inte slipa en lie - en berättelse om skridskoslipning!
historia idrott Skridskor TrollhättanLäs om John-Axel som har slipat över 70000 par skridskor.
Magra skidmuseum
idrott museum skidor.sollebrunnUpptäck skidornas historia i Mörlanda utanför Sollebrunn!
Calla Curman – en oförutsägbar historia som ger ljus åt Vikarvets museum
Calla Curman Lysekil Stångehuvud stenhuggeri Vikarvets museumKarin Askberger från NAVs styrelse har gjort ett nedslag hos Vikarvets museum, som är en av medlemmarna hos NAV. NAV är en organisation för arebtslivsmuseer och industrihistoria i Västra Götaland. www.navivast.se
Rut Liljas memoarer - ett arbetsliv inom äldrevården från förr
1910-1960-tal äldre Kinnekulle liv vård yrkeDetta är berättelsen om Rut Lilja född 1909, uppvuxen på Kinnekulle och hur hennes liv utvecklade sig. Rut kom att arbeta inom äldrevården hela sitt yrkesverksamma liv. Arbetet inom vården var på denna tid oreglerat, som anställd arbetade och bodde man på boendet, med endast några få dagars ledighet under året. Att arbeta inom vården förr i tid var ett "kall", sa man tidigare. För Rut var valet inte självklart, men hon kom tidigt att få vårda sina anhöriga som hade behov av vård och omvårdnad.
Berättelsen är skriven i "Jag-form" efter Ruts memoarer som lämnades till Kinnekulle Hembygdsförening för avskrift samt ett antal fotografier.
Inledning till Rut Liljas memoarer
Många gånger har jag tänkt försöka skriva lite om det jag kommer ihåg från mitt snart 70-åriga liv. Det har blivit inne liksom att skriva sina memoarer men jag skriver för mig själv.
Jag har en almanacka för 1909 och jag ser att jag är född på en lördag den 17 juli 1909.
Jag föddes hemma i Kärrgården som alla barn på den tiden. Barnmorskan hette Judith Lexén Aronsson, jag var visst en av de första bebisarna hon tog emot.
Vargbesök på Kinnekulle
2008 Kinnekulle myter vargVargen är ett mytomspunnet djur som får människor att reagera, antingen positivt eller negativt men få har sett en varg i vilt tillstånd. Denna berättelse är vår egen när vi en dag mötte en varg vid vårt sommartorp på Kinnekulle, detta var 28 april 2008. Vi fann också att många reagerade starkt när vi berättade om mötet med vargen.
Berättelsen innehåller även fakta och anekdoter om vargar och dess tillvaro. Många människor är för och emot vargens vara i Sverige och många är det som på ett eller annat sätt reagerar när en varg setts i närheten av oss människor.
Källa: https://svenskjakt.se/jakt-prylar/jagartips/svensk-jakt-granskar-atta-myter-om-varg/. Anekdoter från Märta Tamm-Götlinds folklivsforskning www.kinnekullehembygd.se