Berättelser (467 st)
Sortering
Storgatan i Göteborg
gatunamn Göteborg stad storgatan storgatorStorgatan i Göteborg är inte särskilt omskriven i göteborgskällorna, till och med namnet har varit omtvistat. 1867 fick gatan sitt namn, men redan 1882 föreslogs en namnändring eftersom namnet ansågs vara småstadsaktigt - enligt anteckning i Svensk etymologisk ordbok från 1922, Elof Hellquist.
Och trots sina dryga 18 meter i bredd har Storgatan förblivit något av en bakgata.
Storgatan i Lilla Edet - vid älvens strömma vatten
Lilla Edet storgatan storgatorStorgatan i Lilla Edet sträcker sig från stranden av Göta älv och upp genom hela samhället. Detta var i början av 1900-talet en livlig gata där det fanns livsmedelsbutiker, skoaffär, tobaksaffär, färghandel, poststation, frisörsalong och mycket annat. Nere vid älvens strömma vatten låg ångbåtsbryggan och slussen, och från året 1926 anslöt Storgatan till den första bron som byggdes i Lilla Edet över Göta älv. I Storgatans västra ände låg ståtliga Stora Hotellet och här flaggar man för ett kungligt besök!
Storgatan i Smögen - hisnande vyer över horisont och Västerhavet
Smögen storgatan storgatorStorgatan i Smögen sträcker sig från centrala torgplatsen och genom hela samhället ända till Smögenbron - och fick sitt namn på 1910-talet.
Storgatan i Uddevalla - Jag minns en ståtlig gata
storgatan storgator UddevallaEn berättelse om Storgatan i Uddevalla - minnena av en ståtlig gata
Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin
1950-talet gitarr Göteborg instrument musikinstrument yrkeI början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
Stridsberg & Biörck – ett stycke svensk industrihistoria
1879 Stridsberg & Biörck TrollhättanStridsberg & Biörck var en av Trollhättans stora industrier. Det var kraften i fallen som lockade ingenjören Ernst Stridsberg att etablera sig här. Från 1879 till 1991 tillverkade man bland annat sågblad och maskinknivar i Trollhättan.
Stridsberg och Biörcks stämpelur
biörck stämpelur stridsberg tidur TrollhättanEn berättelse om Stridsberg och Biörck i Trollhättans stämpelur.
Stridsbergs - "Historien måste bevaras"
1879 martinverk mekanisk industri stridsberg och biörck stridsbergs TrollhättanFöretaget Stridsberg och Biörck etablerade sig i Trollhättan redan år 1879 och påbörjade sin tillverkning och framtagning av bland annat sågblad och filar.
Verkstaden var länge en av Trollhättans största arbetsplatser, som mest hade företaget runt 600 anställda kring 1920-talet. I början av 1990-talet lades tillverkningen ned.
Idag används byggnaderna som lagerutrymme och verkstäder. I det forna kontoret bedrivs skol- och föreningsverksamheter.
Här får vi följa med några av de tidigare anställda på en rundtur i området.
Surte - Europas modernaste glasbruk
glas glasbruk glasindustri SurteEfter andra världskriget började en kraftig modernisering vid Surte Glasbruk. De gamla traditionerna gav vika, bruksorten Surte omvandlades. Bland annat byggdes nya silor som blivit landmärken för Surte och ett nytt kontor förutom den nya glashyttan. Det hela påskyndades av en förödande brand 1955. Det skedde också moderniseringar i hanteringen när truckar köptes in som förenklade arbetet. Det lades stor vikt vid rationalisering och automatisering.
Surte glasbruk
1862 glas Göta Älv SurteSurte glasbruk är Surtes äldsta byggnad. Den uppfördes 1862 och var samhällets största arbetsplats mellan 1862 - 1978. I Surtes glasbruk arbetade såväl kvinnor som män. Även barnarbetet var utbrett...
Berättelse skriven av Hjalmar Gren och Niklas Lundh
Sven Erikson - en banbrytare
förläggare hemindustri knallar rydal spinneri sven erikson textil textilindustri vattenkraft väverskorSven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt.
Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby.
Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning.
År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor.
Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.
Sveriges enda vattendrivna grynkvarn
1899 grynkvarn havregryn Hillefors StenkullenHilleforsgrynkvarn, Sveriges enda vattendrivna grynkvarn, är belägen i Säveåns naturreservat i Stenkullen. Kvarnen ägs numera av Lerums kommun och arrenderas av Hillefors grynkvarns Museiförening. Vi i föreningen arbetar med att återställa kvarnen i sådant skick att tillverkning av havregryn åter blir möjlig.
Sveriges fönster mot världen - Nääs Slöjdlärarseminarium
Nääs skola slöjd utbildningNääs slöjdlärarseminarium ägs och förvaltas av August Abrahamsons stiftelse. Efter att August Abrahamson dog år 1898 är det en stiftelse i hans namn som driver Nääs.
Om du är på plats på Nääs så kan du klicka HÄR och komma till vår mobilguide! I den kan du läsa om byggnaderna på seminarieområdet. Tänk på att låta webbläsaren veta din plats, annars fungerar inte guiden.
Nääs Slöjdlärarseminarium startade på 1870-talet av August Abrahamson och Otto Salomon. Skolan höll på fram till 1966.
Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var.
Verksamheten på Nääs skall ses i ljuset av industrialismen. Tekniska, sociala och ekonomiska förändringar skapade goda förutsättningar för skolan och påverkade inriktningen och verksamheten. Nääs blev en viktig arena för kvinnor att etablera sig och befästa sin plats inom pedagogiken. Otto Salomon tog ställning för kvinnor som ville vara verksamma inom det pedagogiska området.
Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg.
Det är August Abrahamsons stiftelse som ägar och förvaltar Nääs slöjdseminarium. Vill du veta mer om Nääs historia klicka HÄR.
Vill du komma i kontakt med någon angående Nääs Slöjdläraseminarium mejla till Agust Abrahamons stiftelse info@naas.se.
Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv
fiskebåtar fiskebåtsvarv Göta Älvdalen Hisings Kärra sjöfart varvSverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.
Tack vare finskorna
arbetskraftsinvandring Borås Finland Finskor konfektion sömmerskorI takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig.
Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna.
Tak och Bagage
bilindustri Pininfarina AB UddevallaMarlene Palander-Berglöv var 21 år när hon började på bilfabriken i Uddevalla. Det var mestadels i slutmonteringen som Marlene arbetade och med justering av tak och bagage. Från 2003 drevs biltillverkningen av Pininfarina Sverige AB, med tillverkning av framför allt Volvo C70 cabriolet och coupemodeller.
Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Tandatleten - en idrott från svunnen tid
idrott Skara tandatletHos allmogen förr i tiden var det vanligt att bevisa sin mandom och styrka genom att lyfta saker med sina tänder.
Trösklogen var en plats där man lyfte säckar med tänderna så högt man orkade. Genom detta kraftprov kunde man visa sin styrka både i tänder och nacke.
Man kan också lyfta en säck med ärter, eller salt, en tunna strömming, en halv tunna mjöl eller havre. De som vill visa sig riktigt starka, brukar lyfta en halv tunna råg, vilket är tyngre än en halv tunna korn. Det motsvarar ungefär 60 kg.
I Skara stad utmärkte sig en man som hade många järn i elden, David Bergman. I denna berättelse finns bl.a David presenterad som tandatlet.
När idrotten försvann från arenan är oklart, men att tyngdlyftning fortsatt som idrott både bland kvinnor och män vet ju alla.
Källa: Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954. https://idrottonline.se/MariestadsAIF/Maifsbildarkiv/Bilder, www.digitalmuseum.se samt Skara Gille.
Teaterhuset som gick upp i rök
1905 bio föreningsverksamhet godtemplarhus kafé revy riksteatern Skara teaterTeaterhuset i Skara stod klart år 1905. Idag skulle man troligtvis kalla det ett aktivitetshus. Huset uppfördes av godtemplarlogerna Skaraborg 145 och Pingstliljan 171. Byggnadsinsatsen måste än idag ses som en utmärkt kulturgärning som var värd ett mycket stort beröm.
Här spelades teater, visades film, det brottades och boxades. Flera föreningar hade sina lokaler i huset, som låg mitt i centrala Skara. Ett teaterkafé fanns även i huset. År 1981 stod byggnaden i lågor, inget gick att räddas. Detta är berättelsen om ett hus som betytt mycket för skaraborna och som försvann över en natt.
Källa: Boken Skara III efter 1900, artikel i SKlt 20051208, intervju om Teaterkaféet med Hans Johansson, Skara Gilles årsböcker
Tegelstenen som byggde Göteborg
Bodéns tegelbruk Holmens tegelbruk landshövdingehus Lyckebergs tegelbruk tegelbruk tegelslagning Torpa norra och södra tegelbruk Torpa nya tegelbrukLängs Göta älv har en mängd tegelbruk funnits, som hade en stor avsättningsmarknad i Göteborg och andra närbelägna städer. Flera av tegelbruken hade anor från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, men det var med industrialiseringen som den stora efterfrågan kom. Städerna expanderade och såväl industrier som offentliga byggnader uppfördes i detta nya byggnadsmaterial. Det var också eftertraktat att bygga bostadshus i tegel.
Den sandblandade leran som lämpade sig till tegel fanns längs stora delar av älvdalen. Med alla de tegelbruk som anlades, kom tegelindustrin i Västsverige att växa till en betydande industribransch.
Telefonens tillkomst och utveckling
kommunikation Skara telefon telefoni telefonutvecklingI 140 år har vi haft telefon. Telefonen uppfanns av Antonio Meucci som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Här kan du ta del av den tekniska utvecklingen, från den första telefonen till dagens smartphones.