Prisma Västra Götaland

Tema:

Yrken

På tema Yrken samlar vi berättelser om yrken. Gamla yrken som idag är ovanliga, dagens framtidsyrken, yrken som var livsfarliga eller bara långtråkiga – här finns utrymme för berättelser om alla slags yrken! Tillsammans är de en del av industrisamhällets kulturarv. Industrialiseringen har förändrat hur vi producerar varor och hur vi arbetar. Övergången från småskaligt hantverksmässigt arbete till maskindriven serietillverkning i fabrik, innebar att yrkesroller förändrades eller att helt nya uppkom. I takt med den industriella utvecklingen har sedan nya yrken kommit och gamla försvunnit – eller kanske flyttats till andra länder. Uråldriga yrken som jordbruk och skogsbruk finns ännu kvar, men utförs idag med hjälp av avancerade maskiner och av en bråkdel av den arbetskraft som krävdes för hundra år sedan. Den som behöver ett par skor vänder sig inte till sockenskomakaren, utan köper ett par i butik eller online. Men skofabriken ligger inte i Vänersborg eller Örebro, utan kanske i andra delar av Europa eller i Kina. Samtidigt fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas och många hinner idag prova på flera olika yrken under sin tid i arbetslivet. Har du ett yrke du vill berätta om? Hör av dig!
hålkort.jpg

Punchflickor

Under våren och sommaren 1920 anställde SKF 28 så kallade punchflickor eller puncherskor. De var unga, runt sexton år. Ingen var över tjugo. Titeln var ny liksom avdelningen de började arbeta på.

Ämnesord:

gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.

Ämnesord:

Kopparslageri

Kopparslagare

Denna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare. Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl. Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare. 

Ämnesord:

postkassör.jpg

Postkassör

Postkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna: Ge rådgivning Sälja till privatpersoner och företag Kunna försäkringar Utländsk valuta och rescheckar Hantera reklamationer Värdehantering  Sköta telefon Administrera Trav och evenemangsbiljetter Supporta Säkerhet I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.

Ämnesord:

iskarlar.png

Iskarl

Iskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt.  I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.

Ämnesord:

Första loken 1921.jpg

Plåtslagare på Nohab i Trollhättan

En tillbakablick från en plåtslagare som arbetade på Nohab som tonåring, samt en glimt in i arkiven.

Ämnesord:

sockerbagaren.jpg

Sockerbagaren i Skara

Konditoriet Sockerbagar´n i Skara var under många år något av en institutio. Här berättar en av grundarna, Lars-Erik Holmqvist och hans fru Ingrid om livet som konditor och företaget. Ett arbete som inte handlade om 40 timmar i veckan utan betydligt längre arbetstid. 

Ämnesord:

Borg vävbok.jpg

Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet

I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information  om de anställdas hemvist, lön med mera. Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”

Ämnesord:

Richard Svenssons slutet av 1920 talet richard till höger.jpg

Bodknodd

Yrket "bodknôdd" som man sa i Västergötland var samma som budknodd som var beskrivningen på ett manligt butiksbiträde. I dagens sandlådor kryllar av knoddar "små barn", men förr i tiden kunde man se dem med pomada och sirligt manér i diversehandeln. Manliga butiksbiträden som var duktiga att sälja till sina kunder över disk.  Denna berättelse beskriver den gamla livsmedelsbutiken Richard Svenssons Eftr. i Skara.  Källa: Intervju med Bengt Svensson den 29 nov. 2019 samt artikel i SKLT 1980-06-06

Ämnesord: