Prisma Västra Götaland

Tema:

Yrken

På tema Yrken samlar vi berättelser om yrken. Gamla yrken som idag är ovanliga, dagens framtidsyrken, yrken som var livsfarliga eller bara långtråkiga – här finns utrymme för berättelser om alla slags yrken! Tillsammans är de en del av industrisamhällets kulturarv. Industrialiseringen har förändrat hur vi producerar varor och hur vi arbetar. Övergången från småskaligt hantverksmässigt arbete till maskindriven serietillverkning i fabrik, innebar att yrkesroller förändrades eller att helt nya uppkom. I takt med den industriella utvecklingen har sedan nya yrken kommit och gamla försvunnit – eller kanske flyttats till andra länder. Uråldriga yrken som jordbruk och skogsbruk finns ännu kvar, men utförs idag med hjälp av avancerade maskiner och av en bråkdel av den arbetskraft som krävdes för hundra år sedan. Den som behöver ett par skor vänder sig inte till sockenskomakaren, utan köper ett par i butik eller online. Men skofabriken ligger inte i Vänersborg eller Örebro, utan kanske i andra delar av Europa eller i Kina. Samtidigt fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas och många hinner idag prova på flera olika yrken under sin tid i arbetslivet. Har du ett yrke du vill berätta om? Hör av dig!
allan andersson rev 123 mini.jpg

Sme´n Rydell - tusenkonstnären från Skara

Smed är ett begrepp som täcker flertalet av olika yrken, t.ex. konstsmed, bronssmed, guldsmed och industrismed. Smeder i industrin eller på mindre smidesverkstäder och byggen tillverkar olika detaljer i metaller såsom rostfritt stål, svartjärn och aluminium. Full kompetenta smeder är lite av tusenkonstnärer och behärskar oftast flera olika svetstekniker, olika material och har visst konstruktionskunnande och klarar att räkna på kurvor och vinklar. Konstsmeder är formgivare och tillverkar bl.a. ljuskronor, grindar, skulpturer och inredningsdetaljer. Denna berättelse handlar just om en smed, Gösta Rydell från Skara. Yrkesbeskrivningen smed passar som handen i handsken på Sme´n Rydell. Källor: Intervju och privata foton av döttrarna Ann-Kristin, Yvonne och Annette Rydell, arbetskamrat Kjell Evert Tiverman,, arbetsfoton av kollegan Allan Andersson vid Skara kommun samt nytagna foton Freddie Wendin, text Lena Brodin 

Ämnesord:

Från metallarbetare till riksdagsman

Från metallarbetare till riksdagsman

Kjell Nordström i Skara var nog den sista riksdagsman med 9-årig grundskola. Hans liv som metallarbetare, aktiv inom föreningslivet kom att avslutas efter 44 år inom politiken. Denna berättelse handlar om Kjell Nordström hur han som arbetargrabb tog sig till riksdagen. Han är den andre av tre generationer hos Nordströms i Skara som innehaft rollen som  kommunalråd i staden. Även systern Barbro har axlat denna roll.  Källor: Intervju med Kjell Nordström den 22 september 2021 av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin

Ämnesord:

råbäck7.jpg

Mjölnare - ett yrke med rent mjöl i påsen

En mjölnare eller möllare var en person som malde säd till mjöl i en kvarn. Det var vanligt att det fanns en eller flera mindre kvarnar i varje socken. När kraven på större och effektivare kvarnar kom blev det glesare mellan dessa.  Mjölnaryrket är gammalt och fanns redan när människan var jägar-samlare. Ursprungligen var verktyget en manuellt driven rörlig handkvarnsten. Handkvarnsstenen snurrade över en fast sten som bas och liknade en stor mortel. Konstruktionen av den manuellt drivna handkvarnen kom att utvecklas för att bli effektivare. Det kopplades till olika energislag som drivkälla, som djur, vatten (vattenkvarnar)och vind (väderkvarnar). Från mitten av 1800-talet förekom även ångdrivna kvarnar och i böjaan av 1900-talet eldrivna. I denna berättelsen beskrivs yrket mjölnare och väderkvarnen Kvarnåsen i Västerplana samt Sågersta kvarn i Råbäck. Källor: www.wikipedia.se dat 20-04-27, privat dokumentation och bilder från Freddie Wendin och Lena Brodin. Boken Industriminnen i Götene av Erik Jhlin och Bengt Spade 1978.

Ämnesord:

DSC02633.JPG

Gästgivare - dåtidens krögare och värdshusvärd

Gästgivare har funnits under många sekel, dock inte i den organisation som senare förekom. På 1600- och 1700-talet turades ofta bönderna om att hålla skjutshållning och sovplats, senare kom gästgiveriverksamheten att bli en mer yrkesmässig hantering.  Att arbeta som gästgivare var inte alltid en dans på rosor. Det var många förpliktelser med yrket, bland annat att ordna skjuts åt resande. Gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt och hålla med häst och ordna skjuts. När detta inte sköttes stämde gästgivaren bönderna vid tinget för att de inte skötte sina skjutsar. De resande hade säkert inte varit nådiga mot gästgivaren då de inte kom iväg i tid.  Ofta skedde utskänkning av öl och brännvin på gästgiveriet och det var inte ovanligt att det blev bråk och slagsmål. Dessutom hade gästgivaren egna djur, åkrar och ängar att sköta vid sidan om gästgiveriet.  Denna berättelse handlar bland annat om gästgiveriet i Västerplana och en generell beskrivning av yrket gästgivare och de stadgar som gästgivaren måste följa. Gästgiveristadgan upphörde år 1933. Källa. www.wikipedia.se 2020-04-08. ww.popularhistoria.se/samhalle/byarna-delade-ansvaret-for-gastgiverierna. Privata bilder och dokument Freddie Wendin och Lena Brodin. Böckerna Min Hemsocken av John-Erik Andersson och Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson/Bror Jansson.

Ämnesord:

Bild 2076.tif

Stenhuggare på Kinnekulle

Stenbearbetningens historia på Kinnekulle sträcker sig till tidig medeltid, då området var centrum för kyrklig stenhuggarkonst. Kalkstenen och sandstenen användes för olika andamål och var en viktig binäring för befolkningen. Den industriella epoken inleddes på 1800-talets senare del, då flera mekaniska stenhuggerier startade. År 1888 togs Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i bruk och var i drift till 1970. Anläggningen var i stort sett oförändrad under tiden. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri visar ett viktigt kapitel i stenbearbetningens historia på Kinnekulle och i landet för övrigt.  Stenhuggeribyggnaden har under åren rustats upp av en stiftelse med syfte att bevara och vårda anläggning, samt levandegöra arbetet och miljön vid stenhuggeriet för kommande generationer.  Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri drivs av en stiftelse och år 2018 utnämndes det till "Årets arbetslivsmuseum". Varje sommar anordnas kurser i stenhuggeri. Källa: Broschyr Byggnadsminnen i Skaraborgs av Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län år 1986. Foto. www.digitaltmuseum.se. Privata bilder Freddie Wendin  

Ämnesord:

Stenebyströmmen 1898.jpg

Mjölnaryrket

Berättelsen om mjölnarfamiljen Åhlund från Steneby, berättad av en mjölnardotter.

Ämnesord:

IMG_5146.JPG

Berättelser från SAAB: kvalitetsingenjören Göran Roth om ett paradigmskifte i leverantörshantering på SAAB

Göran Roth, kvalitetsingenjör på SAAB i Trollhättan, berättar om sina tankar om bilmärket, hur han kom att börja arbeta på SAAB och om ett paradigmskifte i hanterandet av leverantörer. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.

Ämnesord:

TB-079-055.jpg

Vattenrallare

Vattenrallare var en avgörande yrkesgrupp för utbyggnaden av sveriges vattenkraft och för elförsörjningen i hela Sverige. Idag finns det nog ingen som fortfarande kallar sig för vattenrallare, men det är värt att minnas denna bortglömda, men viktiga, yrkesgrupp.

Ämnesord:

1991_0346.jpg

Ingrid Hedlund- I barnens tjänst

Ingrid Hedlund började 1938 arbeta på den första barnträdgården i Mölndal. Den startades av Röda korset 1936 i det gamla församlingshemmets lokaler för att året därpå flytta till Lekskolegatan i stadsdelen Bosgården, strax bakom Mölndals sjukhus. Ordet barnträdgård är ett gammalt svenskt ord och kommer från tyskans kindergarten. En föregångare till vår tids förskola.

Ämnesord:

hålkort.jpg

Punchflickor

Under våren och sommaren 1920 anställde SKF 28 så kallade punchflickor eller puncherskor. De var unga, runt sexton år. Ingen var över tjugo. Titeln var ny liksom avdelningen de började arbeta på.

Ämnesord:

gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.

Ämnesord:

Kopparslageri

Kopparslagare

Denna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare. Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl. Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare. 

Ämnesord:

postkassör.jpg

Postkassör

Postkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna: Ge rådgivning Sälja till privatpersoner och företag Kunna försäkringar Utländsk valuta och rescheckar Hantera reklamationer Värdehantering  Sköta telefon Administrera Trav och evenemangsbiljetter Supporta Säkerhet I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.

Ämnesord:

iskarlar.png

Iskarl

Iskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt.  I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.

Ämnesord:

limgobba.tif

Kalkarbetare - Limgobbar

Kalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet. Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.  I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.  Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder. 

Ämnesord:

Första loken 1921.jpg

Plåtslagare på Nohab i Trollhättan

En tillbakablick från en plåtslagare som arbetade på Nohab som tonåring, samt en glimt in i arkiven.

Ämnesord:

Tillskärare på Algots i Borås. En hög packe tyg skärs.

Textila yrken: arbete i konfektionsindustrin

På 1900-talet fanns hundratals konfektionsfabriker i Sverige, där kläder tillverkades. De viktigaste orterna var Göteborg, Borås och Stockholm. Idag sys det mesta av våra kläder i Asien, där företagen har lägre kostnader för bland annat löner och arbetsmiljö, än i Sverige. Fortfarande på slutet av 1960-talet var ungefär 70 procent av kläderna som såldes här i landet tillverkade på svenska fabriker. På en konfektionsfabrik fanns många olika arbeten – här presenteras några av dessa!

Ämnesord:

Richard Svenssons slutet av 1920 talet richard till höger.jpg

Bodknodd

Yrket "bodknôdd" som man sa i Västergötland var samma som budknodd som var beskrivningen på ett manligt butiksbiträde. I dagens sandlådor kryllar av knoddar "små barn", men förr i tiden kunde man se dem med pomada och sirligt manér i diversehandeln. Manliga butiksbiträden som var duktiga att sälja till sina kunder över disk.  Denna berättelse beskriver den gamla livsmedelsbutiken Richard Svenssons Eftr. i Skara.  Källa: Intervju med Bengt Svensson den 29 nov. 2019 samt artikel i SKLT 1980-06-06

Ämnesord:

sockerbagaren.jpg

Sockerbagaren i Skara

Konditoriet Sockerbagar´n i Skara var under många år något av en institutio. Här berättar en av grundarna, Lars-Erik Holmqvist och hans fru Ingrid om livet som konditor och företaget. Ett arbete som inte handlade om 40 timmar i veckan utan betydligt längre arbetstid. 

Ämnesord:

Borg vävbok.jpg

Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet

I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information  om de anställdas hemvist, lön med mera. Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”

Ämnesord:

DSC03534.JPG

Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör

Rörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna.  Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet. Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se

Ämnesord:

2961_1586.jpg

Åke Örtlund- Trettio år på Papyrus

Åke Örtlund fick anställning på pappersbruket Papyrus som fjortonåring, vilket var vanligt så sent som på 1930-talet. Från papperskross och klippmaskiner till truckkörning; Åke upplevde produktionsårens upp- och nedgångar på pappersbruket. Arbetet och stämningen var tuff och det hände ofta att han ville säga upp sig. Det var med blandade känslor han återvände till fabriken efter sin militärtjänst.

Ämnesord:

DSC03677liten.jpg

Bilelektriker - Diagnostekniker inom motorbranschen

Bilelektriker, ett yrke som under flera år gått från att att arbeta manuellt med felsökningar, byte av startmotorer, generatorer och diverse andra reparationer där el är inblandat. Dagens yrkesman kallas "Diagnostekniker inom motorbranschen" och letar felsökningar i de moderna digitaliserade och elektronikfyllda fordonen.  Denna berättelse handlar om Skara Bilelektriska som startade år 1962 av Sten Orchidéen. Sonen Rolf fortsatte i sin fars fotspår och jobbar fortfarande på överrtid,  han fyllde pensionär för några år sedan.  Källa: Intervju gjord med Rolf Orchidéen den 13 mars 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin

Ämnesord:

DSC03490palm.jpg

Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv

Det typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten. Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.  Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se 

Ämnesord:

Erik jonsson ciselör & guldsmedsaffär. Källa Sklt. 20170825.jpg

Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär

Detta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet. Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver. En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.

Ämnesord:

Levin.jpg

Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin

I början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.

Ämnesord:

pia-prisma.jpg

Berättelser från SAAB: Pia började i produktionen på SAAB som 16-åring år 1988

Pia Åkesson, anställd på SAAB i Trollhättan mellan 1988 och 1998 inom produktionen och senare också fackligt verksam på SAAB, berättar om hur hon som 16-åring började arbeta på SAAB. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.

Ämnesord: