Berättelser (466 st)

Sortering
Berättelser från SAAB - Nisse Gustafsson.jpg

Berättelser från SAAB: Nils "Nisse" Gustafsson om att bygga SAAB 92

Berättelser från SAAB: Nils "Nisse" Gustafsson berättar om hur det var att bygga SAAB:s första serietillverkade bil - SAAB 92. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.
AleksBageri1Hus.jpg

Aleks Bageri på Öckerö

Aleks Bageri & Konditori på Öckerö startades 1928 - och nu drivs bageriet av fjärde generationen. På den tiden fanns två bagerier på Öckerö och några på Hönö och Björkö - så konkurrensen var hård! Bageriets mest kända produkter idag är Hönö kaka, Mazarinkrans med toscatäcke och Jojo kakan.
1991_0346.jpg

Ingrid Hedlund- I barnens tjänst

Ingrid Hedlund började 1938 arbeta på den första barnträdgården i Mölndal. Den startades av Röda korset 1936 i det gamla församlingshemmets lokaler för att året därpå flytta till Lekskolegatan i stadsdelen Bosgården, strax bakom Mölndals sjukhus. Ordet barnträdgård är ett gammalt svenskt ord och kommer från tyskans kindergarten. En föregångare till vår tids förskola.
Lugnås vägkorset.jpg

Vägkorsningen i Övre Lugnås

Vägkorsningen i Övre Lugnås var förr centrum i byn. Där låg två affärer varav en precis i korsningen. Affärerna stängde på 1970-talet. De hade allt man kunde tänka sig behöva; mat, husgeråd, verktyg, foder. Det som inte fanns gick att beställa. I korsningen fanns en bensinpump och var också platsen där ungdomarna umgicks på onsdag och lördagskvällar. Stig Johansson, född 1933, växte upp i affären vid korsningen. Anna-Lena Vilhelmsson, född 1949, växte upp i byn. Gunnel Törnell, född 1933, bor och har anknytning till Lugnås sedan länge. Lars Törnell, född 1956, bodde under ett par år i korsningen. Tillsammans samtalar de om korsningen och affären stående i korsningen en junidag. Precis som då passerar en hel del bilar i korsningen och de kommer på sig själva med att titta vem som kör förbi trots att det var ett tag sen de bodde där. Inspelningen är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder
StorgatLillaEdetBild1.jpg

Storgatan i Lilla Edet - vid älvens strömma vatten

Storgatan i Lilla Edet sträcker sig från stranden av Göta älv och upp genom hela samhället. Detta var i början av 1900-talet en livlig gata där det fanns livsmedelsbutiker, skoaffär, tobaksaffär, färghandel, poststation, frisörsalong och mycket annat. Nere vid älvens strömma vatten låg ångbåtsbryggan och slussen, och från året 1926 anslöt Storgatan till den första bron som byggdes i Lilla Edet över Göta älv. I Storgatans västra ände låg ståtliga Stora Hotellet och här flaggar man för ett kungligt besök!  
smens (7) cykel.jpg

Smen´s i Skara - Skarabergs Smidesverkstad AB

Lyftning, lastning, grävning och transportering det är vad Smen´s i Skara idag sysslar med. Men när smidesföretaget startade år 1880 av August Andersson på Skaraberg var det harvar, plogar, järnhjulsvagnar som tillverkades.Smen´s Skarabergs Smidesverkstad AB drivs av syskonen Lisbeth Johansson och Hans Andersson, men inom kort kommer företaget att säljas och en ny ägare kommer att vara på plats Källa: www.smens.se, boken "Skara efter år 1900". Interjvu med Lisbeth Johansson och Hans Andersson 2019-04-08. Historik om förtaget dat 1987-03-12 av Börje Andersson och 1994-12-20 av Lisbeth Johansson.
Tollered klockan.jpg

Vällingklockan i Tollered

Cecilia Olsen (född 1940) och Ingvar Axelsson (född 1939), båda uppvuxna i Tollered, berättar om den så kallade vällingklockan i Tollered. Klockan ringde ett par gånger om dagen och signalerade viktiga hållpunkter som exempelvis skiftbyte i Nääs textilfabrik. Alla i samhället förhöll sig till klockan. Klockan hördes över samhället och fabriken och de tror att den var aktiv ända in på 1970-talet. I bakgrunden av inspelningen av Cecilias och Ingvars samtal hörs trafiken från E20 som ligger mellan byn och fabriken. Idag hade klockan inte hörts ända ner till fabriken. Vällingklockor kallades de klockor på gods som signalerade att vällingen var klar. Samtalet spelades in 23 maj 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
kanalen flygbild.jpg

Kanalen i Tollered

Ingvar Axelsson (född 1939) berättar om kanalen som gick från sjön Torskabotten ner genom en tub till kraftstationen i Tollered. Vattnet i kanalen drev krafstationen. Den fylldes igen 1981 och är idag en gång- och cykelväg. Ingvar berättar bland annat om fisken i kanalen och när den en gång om året tömdes för att tuben skulle rengöras. Klicka på ljudspelaren för att lyssna på hela berättelsen. Lyssna gärna med hörlurar eftersom det tredimensionella ljudet låter bäst då. Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
Kvarnen i Tollered.jpg

Kvarnen i Tollered

Cecilia Olsen och Ingvar Axelsson berättar om kvarnen i Tollered. Kvarnen var elektrisk och togs i bruk 1909. Kvarnen var i drift till 1960-talet och byggdes senare om till lägenheter. Cecilias far var mjölnare i kvarnen och hon berättar om egna minnen från den tiden. Ingvar berättar om att platsen varit en kvarnplats sedan 1200-talet. Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
Klosterängen.jpg

Om Klosterängen i Lugnås

Gunnel och Lars Törnell berättar om Klosterängen i Lugnås som varit en aktiv plats sedan 1100-talet. De berättar både historia längre bak i tiden och nutidshistoria. Namnet Klosterängen kommer sig av att munkar bosatte sig där på 1100-talet. Dessa munkar satte igång kvarnstensbrytningen på Lugnåsberget vilken sedan pågick i 800 år. Ängen verkar alltid ha varit en aktiv plats och i nutid används den som utflyktsmål och är idag ett naturreservat. Gunnel berättar om hur hon som tonåring på 1940-talet besökte ängen. Bland annat när den fungerade som festplats på somrarna. Gunnels höll senare i kyrkans barntimmar på ängen.
Sunwind_010.jpg

Ett kvällsskift på Sunwind 1983

Under 1960-talet las flera bruk ner i Dalsland, jordbruks- och skogsarbetet moderniserades. Detta gjorde att det blev lätt att få arbetskraft i Dalsland. Volvo byggde fabriker i Färgelanda och Bengtsfors. Sundqvist & Windt som var underleverantör till Volvo byggde 1966-67 en fabrik i Högsäter. I slutet av 1970-talet bytte företaget namn till Sunwind (svenskt uttal). Denna berättelse ger en inblick i hur arbetet på fabriken gick till.Företaget köptes senare upp av Perstorp och kom att ingå i Perstorps Components. På 1990-talet köpte Colins & Aikmans fabriken. 2001 kom så beslutet om att den skulle läggas ner, men fyra anställda bildade JABA Group och övertog en del av produktionen.
DSC_0002.JPG

Musikstudion Music A Matic

En berättelse om en unik musikstudio i västsverige
stridsbergochbiörcksstämpelur.jpg

Stridsberg och Biörcks stämpelur

En berättelse om Stridsberg och Biörck i Trollhättans stämpelur.
skaraborgsgatan 60 cws boco.jpg

Tvätteriet i Skara

Kvinnornas slit med tvättgrytor i dragiga uthus, eller byken vid åkanter och bryggor var ett hårt arbete som gav ledbesvär. Detta var förhållanden som provinsialläkare Georg Hallbäck bestämt sig för att ändra på, ett beslut som ledde till ett blomstrande företag inom tvätteribranschen. Källor: Boken Skara efter år 1900, Digitalt museum 
TB-142-080.jpg

NÄL - Sammanslagningen av Vänersborgs och Trollhättans sjukhus

NÄL - Norra Älvsborgs Länssjukhus är sammanslagningen av Vänersborgs och Trollhättans sjukhus. Det här är berättelsen om hur NÄL kom till, varför det ligger där det ligger och sjukhusets betydelse i lokalsamhället.
Hildur.jpg

Otto Berntsson - bondsonen som rymde och blev sjöman, kustvakt i Tasmanien och bogserbåtskapten i Göteborg

Berättelsen om en sjömans väg från uppväxten som bondson i Torsby. Som 16-åring rymde han till Helsingborg där han mönstrade på som jungman. I tio år seglade han på ett flertal skutor och verkade som sjöman och kustvakt under namnet Arthur Benson i Australien och Nya Zeeland. Efter faderns död besökte han Sverige igen men stannade kvar på grund av kärleken.  Berättelsen är hämtad från en längre beskrivning utförd av Ottos son Carl Berntsson, senare Bernung, verksam som sjöman och kapten från 1920-talet och senare rektor på sjöbefälsskolan i Härnösand, Malmö och Göteborg. 
hacket_fixad.png

Fjällahacket i Kulpetorp

Jan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
hålkort.jpg

Punchflickor

Under våren och sommaren 1920 anställde SKF 28 så kallade punchflickor eller puncherskor. De var unga, runt sexton år. Ingen var över tjugo. Titeln var ny liksom avdelningen de började arbeta på.
bild 0846.jpg

Falkängen i Hällekis

Hanverksbyn, som lockar många turister årligen är en idyll, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800- talet var Cementa, brukssamhällets stora arbetsgivaren i stort behov av personal, bostäder behövdes och därför byggdes arbetarbostäderna.  I början av 1980-talet var husen på väg att förfalla, Götene kommun försökte sälja dem för en krona styck - dock utan framgång. Rivningshotet hängde över Falkängen, dåvarande landshövding Frithiofsson räddade husen med statliga pengar och renoveringen påbörjades. Hantverksbyn invigdes 1984.  På gatan med de åtta arbetarbostäderna har en gång i tiden ca 500 personer bott. Varje hus var utrustat med åtta lägenheter, på bottenvåningen fyra lägenheter med ett rum och kök, på övervåningen fyra lägenheter med ett rum och kokvrå.   
skylt 3.jpg

Skara Hantverk & Mekanisk verkstad

Detta är en berättelse om det lilla företaget Skara Hantverk & Mekanisk verkstad och dess ägare. Företaget har varit verksamt sedan 1940-talet och började med att tillverka föremål i malm och mässing. Här gjordes även mycket renoveringsarbete och restaureringar. På senare år kompletterades företaget med uppdrag inom verkstadsmekanik och detta blev även huvudsysselsättningen.