Berättelser (467 st)
Sortering
Lasse i berget - Tjuvjägaren
grotta Husaby Kinnekulle tjuvjakt turismLasse i berget, är fantastisk och sann berättelse. Grottan utanför Husaby finns kvar och berättelsen lever vidare. I denna grotta levde Lasse Eriksson med sin fru Inga i ca 30 år.
Myten om Lasse i berget började redan under hans livstid. Han var fruktad av många men beundrad av andra. Berättelsen om honom och hans Inga skulle kunna vara en skröna men så är inte fallet. Både Lasse och Inga fanns i verkligheten för inte särskilt länge sedan, och deras dotterdotters dotter Lilly Maria dog så sent som 2008 i en ålder av 98 år.
Källa: Ur boken ”Lasse i Berget historien om den märklige jägaren och grottmänniskan i Husaby” av Einar Björe samt artikel av —Agneta Tjäder den 1 februari 2020 i tidskriften Släkthistoria. Foton från www.digitaltmuseum.se samt privata foton av Freddie Wendin.
Loppis - En ny fluga för den med liten eller stor plånbok
1990-2020 loppis secondhand Skara trendTusentals prylar som ingen behöver, eller något tusen människor vill ha.
Trenden att sälja och köpa begagnade varor har kommit för att stanna. Drömmen om att finna något unikt och göra det stora fyndet är kanske det som många köpare har som ledstjärna. Konsumtionssamhället är en bidragande orsak till att marknaden är stor, miljömedvetenheten och naturligtvis priserna är avgörande faktorer. På loppmarknaderna/loppis/secondhandbutikerna trängs både fattiga och rika köpare.
Källor: www.ostgotamarknader.se.www.wikipedia/Loppmarknad 20210817, www.lansstyrelsen.se/orebro, www.falkenberg.se/fbg-tipsar/loppisfynd--retronojen.html
Högehall - det okända fornminnet i Västerplana
bautasten fornminne Högehall KinnekulleMitt ute på en åker ca 800 m sydost om Västerplana kyrka står en bautasten, den är 2 m hög och 2 m bred. Varför stenen står just där och vad den från början hade för funktion är det ingen som vet.
Denna berättelse om stenen Högehall kan vara en förklaring till varför den en gång i tiden rest på denna plats.
Källa: Forskning gjord av Göran Englund. Fotografier av Freddie Wendin
Skogsjärnvägen på Hunneberg - en unik transportmetod
Hunneberg skogsindustri skogsjärnvägen transport virkestransportSkogsjärnvägen på Hunneberg, utvecklad ur en tidigare torvbana, har, genom sin unika virkestransportmetod järnväg – berglinbana – järnväg, ett speciellt kulturhistoriskt intresse. Den tillkom samtidigt med andra skogsjärnvägar som byggdes i ett första försök att mekanisera skogstransporterna.
Klövskärs fyrplats - nedslag i en historia om ett försvunnet fyrsljus.
Ta del av en berättelse om tidigare Klövskärs fyrplats i Sotenäs.
RAMBERÄTTELSE Kinnekullebanan och järnvägarna i norra Skaraborg
kinnekullebanan järnvägEn järnväg längs högst varierande natur och miljö!
Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Kinnekulle
Kinnekulle Kinnekullebanan Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri stenindustriDet går en gammal väg där mången människa trampat, där hästar dragit kalksten och lastbilar rullat med tunga laster ner mot hamn. Nu ses den som smal och snirklig och inga fina bilar vågar åka där och inga stora bussar. Så barnen som kommer från Hällekis skola, barnen som tjoar och ropar de kommer till fots uppför backen i värmen 3 juni 2021. De är på väg tillbaka i tiden en stund, upp för backen dit vägen tar slut. Vi börjar med ett besök hos familjen Andersson 1940.
Majmärket snart 130 år
arbetarrörelsen första maj-märke majmärketI år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.
Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Åmåls arbetare marscherade för rösträtt och åtta timmars arbetsdag
1904 allmän rösträtt Åmål arbetarrörelsen demonstration RösträttFörsta maj 1904. En historisk dag. Då genomfördes arbetarrörelsens demonstration för första gången i Åmål. Mötet hölls på Högbergsåsen väster om järnvägsstationen och bangården. Efter August Pettersson Wibergs timslånga tal, marscherade 150 män och kvinnor genom Åmåls gator.
Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Fest och glädje över 1 maj i Fröskog
1 maj arbetarrörelsen demonstration Fengersfors FröskogArbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet.
Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Badgästminnen från Grebbestad
1861 badgäster friluftsliv Grebbestad kallbadhusDen 7 juli 1861 anträder familjen Edgren, maken Per Adolf, hustrun Sofi, sonen Gustaf och pigan Christine den långa färden från Skövde till Grebbestad. Tåg, och ångbåt är samfärdsmedlen. Resan har tagit två dygn och vädret har till familjens lättnad varit fint. T.o.m. den fruktade överfarten över Soten har varit lugn.
I denna berättelse kan du ta del av herr Edgrens egna ord med en historisk betraktelse över Grebbestad och badgästkulturen samt beskrivning av livet som badgäst. Lena Wichman bidrar med sina egna minnen från 1950-talet.
Industrisamhället och det demokratiska genombrottet i Sverige
1921 demokrati RösträttAllmän och lika rösträtt gällde för första gången i valen 2021. Sverige var sist i Norden. Vägen hade varit lång och krokig och det var bl a den samhällsutveckling som industrialiseringen fört med sig som låg bakom den politiska kampen.
Gatsten och tango
Folkets Hus Krokstrand stenhuggeri stenindustri TangoDe stiger upp på blocket av granit – lutar sina pannor mot varandra och börjar dansa till ljudet av en slägga. Klick klick klick. Vi befinner oss i ”stenhuvudstaden vid Idefjorden”, två mil öster om Strömstad. Tangofestivalen i Krokstrand, år 2000, är invigd.
För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg
Forsvik Göteborg Rösträtt. Socialdemokratisk kvinnoklubbVid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
Camping och friluftsliv – redan på 1940-talet något för prylintresserade
camping friluftsliv fritid kläder postorder textilhistoria turismI Sverige växte friluftslivet stort i popularitet under första halvan av 1900-talet. Ett enkelt och stärkande uteliv i den fria naturen sågs som en nyttig motpol till det moderna stadslivet. Även om idrott och friluftsliv länge främst varit något för samhällets övre skikt så jobbade intresseorganisationer som exempelvis Friluftsfrämjandet (ursprungligen Skid- och friluftsfrämjandet) och Svenska Turistföreningen för att även den breda allmänheten skulle få möjlighet till en aktiv fritid. Man skänkte gratis skidor till skolelever, byggde fjällstugor och så småningom vandrarhem, samt ordnade kurser i allt från orientering till fjällvandring och bivackbygge för en relativt billig penning.
När lagen om två veckors betald semester för alla trädde i kraft 1938 blev det ytterligare ett uppsving för att semestra i naturen, med camping, cykling, vandring och ett friskt och frejdigt friluftsliv.
Många handböcker poängterade att utrustning och kläder bör vara praktiska och ändamålsenliga. Att slänga ut en massa pengar på ”det senaste” ansågs enligt dessa onödigt och näst intill förkastligt, men samtidigt presenterade de ofta även långa listor på det man bör ha med sig. Om man nu inte hade någon lämplig utrustning sedan tidigare och hade planer på att ge sig ut på campingsemester en sommar i början av 1940-talet, hur kunde packningen då se ut? Låt oss ta en titt i diverse sportkataloger, postorderkataloger och reklamannonser från när det begav sig!
Drömmen om det "egna hemmet"
1930-1940-talet bostäder egnahem egnahemsrörelsen SkaraEgnahemsrörelsens mål var att ge arbetarklassen eget boende. I slutet av 1800-talet uppmuntrades personer som inte var så rika att skaffa sig en egen bostad eller en bättre bostad och detta kom att få namnet "egnahem". Det var främst jordbruksarbetare, småbrukare eller lägre tjänstemän.
Det var först på landsbygden och landsorten som denna egnahemsrörelse spred sig under 1900-talets börjande, men även till de större städerna. I städerna var det t.ex. industriarbetare och tjänstemän på mellannivån som rörelsen vände sig till. Synen på stadens möjligheter ändrades under 1900-talets första hälft.Den egna odlingslotten, koloniträdgårdar, och den egna tomtmarken blev en motvikt till den mörka, osunda 1800-talsstaden. På landsbygden och i städerna hade bostadsproblemen ökat i takt med den stora folkökningen och egnahemsrörelsen var ett sätten att lösa bostadsfrågan.
En del egnahemsområden benämns idag för villaområden, men beteckningen egnahem var från början en mindre blygsam bostad, till skillnad från större villor.
Några av de egnahemsområden som byggdes under 1900-talet fick namnet "Egnahem" till följd av den bostadspolitik som rådde i landet. På flera orter finns gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen.
Radhus med äganderätt kallas också ibland egnahemsradhus, till skillnad frå bostadsrätter. På finlandssvenska betyder Egnahemshus för fristående bostadshus.
Källa: Wikipedia.se 2020428, boken Skara III efter 1900.
Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn
1914 demokrati Elin Sundberg TjörnÅret är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.
Till försvar för den mekaniska vågen
Nostalgimuseum samlingar vårgårda Vårgårda NostalgimuseumI en röd byggnad intill Tånga camping visas en bred samlingnyttoföremål och scenerier med både historisk och nostalgisk prägel. Efter 50 år av samlarkärlek äger Tore i dag en av landets största samlingar av vågar, vikter och mått.
Ur NAV:s nyhetsbrev nr 2 2021.
Textival i NOHABS Smedja
2020 NOHAB NOHABs smedja TrollhättanI samarbete med Textival, genomfördes en litteraturfestival i NOHABs Smedja, där Henrik Olsson, Historiker på Innovatum Science Center bjöd på en digital vandrign av den gamla smedjan.
Vår röst - En film om Krokstrands kvinnor
demokrati KrokstrandFöredrag av Karin Askberger.Film och klippning: Astrid Askberger