Berättelser (467 st)
Sortering
Aulan utan skola
1963 Brödrosten Huvudnässkolan VänersborgBrödrosten i Vänersborg är det skämtsamma namnet på Huvudnässkolans aula som numera står själv utan sin skola. Aulan, med plats för 550 i publiken, används till bland annat som konserthus, både av lokala grupper och uppvisningar men även av svenska och utländska artister som besöker Vänersborg på sina turnéer.
Kraftstationen i Lilla Edet
1926 elkraft Göta Älv Göta kanal kraftstation Lilla EdetVattenkraftens expansion kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Det tidigare omoderna skovelhjulet efterträddes av den modernare turbinen vilket gjorde det möjligt för den producerade energin att omvandlas till elektricitet. En av Sveriges första kraftstationer, Lilla Edet, som konstruerades under tidigt 1900-tal, kom att lägga grunden till en av världens idag mest efterfrågade vattenturbiner.
Berättelse skriven av Simon Green
Genom slussen: en berättelse om Ströms sluss
1916 Göta Älv Göta kanal Lilla Edet Ströms slussEn 400-årig epok har gått i graven. Slussvakten är numera ett minne blott. Slussen i Lilla Edet, Ströms Sluss, är sedan några år fjärrstyrd från Trollhättan och mestadels obemannad.
I slussverksamheten avspeglas kanalsjöfartens historiska utveckling, expansion och tillbakagång, genom tidens gång fram till idag. Handelsvaror och människor har i alla tider fraktats och färdats dels på land, dels längs vattenvägar, som i detta fall.
Berättelse skriven av Cecilia Malmros
Tudor i Nol
1914 batteri elkraft Göta Älv Nol TudorTudor i Nol kallades en batterifabrik som placerades i orten Nol. Genom närheten till Göta älv gavs goda förutsättningar för verksamheten som kom att prägla hela samhället under lång tid. Idag ryms flera mindre företag i dess gamla lokaler, och även om Tudor lämnat Nol har verksamheten fortsatt.
Berättelse skriven av Martina Wahlberg
Olidans kraftstation – den svenska elproduktionens vagga
1905 elkraft Göta Älv Olidan kraftstation TrollhättanOlidans kraftstation kan ses som ett nationalmonument, en av grundpelarna i den svenska industrihistorien. Kraftstationen är Sveriges äldsta statliga vattenkraftstation och byggnadsarbetet påbörjades redan 1905. Olidans betydelse för Sverige blev speciellt tydlig under andra världskriget då man befarade att kraftverket under händelse av en invasion skulle bli ett av fiendens viktigaste mål. Förstörelsen av kraftverket skulle vara en stor katastrof för landet eftersom Olidan var en av Sveriges viktigaste elproducenter. Kraftstationen är idag kulturminnesmärkt.
Berättelse skriven av Fanny Movérus och Karin Binder Ryberg
Lödöse Varv: från stål till rost
1980-talet Göta Älv Lödöse varvLödöse varv har anor långt tillbaka. Utgrävningar visar att det troligen var aktivt redan på 1300-talet. Varvet var sedan flitigt anlitat som skeppsbyggeri fram till den första konkursen i slutet av 1700-talet – och under 1800-talet får varvet dras med allt större ekonomiska bekymmer. Idag ekar lokalerna tomma: men minnena och fartygen lever vidare.
Med Nobel och vattenkraft: EKA:s kemikaliska resa
1895 Alfred Nobel Bengtsfors EKA Göta ÄlvElektrokemiska aktiebolaget (EKA) grundades 1895 i Bengtsfors av Rudolf Lilljeqvist för kemikalieframställning. Valet föll på Bengtsfors eftersom Lilljeqvist ville använda vattenkraft som driftenergi. För att finansiera fabriken vände Lilljeqvist sig till Alfred Nobel, som också investerade i EKA.
Berättelse skriven av Sarah Muskantor
Vidkärrs barnhem
1935 barnhem barnomsorg VidkärrVidkärrs barnhem i Göteborg var i drift under åren 1935 – 1976 och var ett av Sveriges största barnhem. Barnhemmet var platsen för en centraliserad stordrift med plats för 176 barn. Barnen som kom dit var från 1 till 16 år. Tusentals barn var på Vidkärr under de 40 åren som verksamheten pågick.
Brevet till Remfabriken
Borås Gårda Gingri remfabriken spets textilRemfabriken i Gårda fick ett brev om gamla spetsar från Borås spetsfabrik i Gingri.
Klockan är slagen
2013 Gasklockan Göteborg1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan.
En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.
Berättelse skriven av Kent Fingal
En unik hundraåring
1916 järnvägsbro klaffbro tyska bron VänersborgKlaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg har år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron. Bron är Vänersborgs äldsta bro, men dess öde är oklart: en ny bro är under planering.
Berättelse skriven av Malin Öberg
Inlands Kartongbruk
1896 Göta Älv Lilla Edet2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten.
Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.
Berättelse skriven av Patrice Worth
Riksbanker...? Vi har väl bara en?
bank ekonomi Riksbanken riksbankerMed jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.
Tollereds Öfvre Kraftstation
1909 elkraft industriminne kraftstation Nääs TolleredTollereds Öfvre Kraftstation
Tollereds övre kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk. Anläggningen byggdes åren 1908-1909 av det dåvarande textilföreget NÄÄS Fabriks AB, som funnits i Tollered sedan 1833. När anläggningen togs ur bruk och hotades av rivning bildades en museiförening för att ta tillvara på byggnadsminnet.
Öxabäck IF - Utan er ingen morgondag
1966 damlag fotboll gefa ab idrott idrottsföreningar industrihistoria kvinnohistoria öxabäck textilÖxabäck IF — utan er ingen morgondag är ett konstprojekt av konsthantverkaren Frida Hållander och textilkonstnären Åsa Norman. Projektet lyfter fram Öxabäck IFs damlag och deras arbete för svensk damfotboll.
Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas
Fengersfors bruk järnbruk Not Quite pappersbruk platsutvecklingFengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande.
Wendelsberg - disponentvillan som blev folkhögskola
1883 Folkbildning Folkrörelse MölnlyckeFabrikören Bruno Wendels dispontentvilla i Mölnlycke stod klar för inflytt år 1883. Hur kom det sig att detta ståtliga byggnadsverk blev en folkhögskola bara drygt 20 år senare? Följ med på denna resa genom tid och rum, och hälsa på några av de personer som finns avbildade inne i byggnaden!
Badhuset i Lilla Edet - en pionjär i sitt slag
1934 badhus Lilla EdetLilla Edets gamla badhus har en intressant historia som är svår att utläsa då man bara går förbi. Byggnaden var på 1930-talet en riktig mönsteranläggning där bland annat distriktsmästerskapen i simning anordnades. Men varför byggdes en toppmodern simhall i just Lilla Edet på 1930-talet? Och vad har hänt med anläggningen idag?
Hedvig Zillén, Västarvet
En växande stad och nya familjer
1800-talet Borås familj textilindustriDet här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.
Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
Sven Erikson - en banbrytare
förläggare hemindustri knallar rydal spinneri sven erikson textil textilindustri vattenkraft väverskorSven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt.
Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby.
Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning.
År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor.
Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.