Berättelser (467 st)
Sortering
Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv
fiskebåtar fiskebåtsvarv Göta Älvdalen Hisings Kärra sjöfart varvSverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.
Wargön – brukskoncern, smältverk och mycket annat
bruk industri pappersbruk Vänersborg WargönBrukskoncernen Wargön utanför Vänersborg var under 1800- och 1900-talen en av traktens stora arbetsgivare.
Denna historik om Wargön har hämtats ur boken Ettvästsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet iGöteborg, skriven av Peter Nordby, Landsarkivet i göteborg.
Bilderna är hämtade ur Wargön AB:s arkiv.
Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år
akvedukt Dalsland Dalslands kanal dalslänsk natur Emil Almqvist kanalingenjör slussarI ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.
Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år
ångbåt båttrafik Dalsland Dalslands kanal Herman Ahlin kanalbolaget kanalfartyg slussar transporterI en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet.
Bröderna Olsson & Co Båtvarv , Skredsvik
båtbyggarhantverk Bröderna Olssons Båtvarv fiskebåtsvarv GG 253 Port Said Skredsvik Studseröd svenska trålare träfiskebåtar trähantverkI Bohuslän fanns under 1900-talet många skeppsvarv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar med träskrov. Flertalet av dessa låg i de större fiskelägena, där många hade etablerats i anslutningen till motoriseringen av fiskebåtarna runt förra sekelskiftet. Dessförinnan var fiskebåtsvarven till största delen lokaliserade till de inre delarna av fjordarna och till Tjärnö socken i norra Bohuslän, där det fanns en riklig tillgång på trävirke i form av ek, bok, furu och gran.
Bröderna Olssons Båtvarv i Studseröd, i mellersta Bohuslän vid Gullmarsfjordens inre del – vanligen kallat varvet i Skredsvik, var ett av få fiskebåtvarv som blev kvar i inlandet. Här byggdes många fiskebåtar under 1900-talet till svenska och utländska fiskelag. Det var också här som den sista och största träfiskebåten av traditionell typ byggdes i Sverige.
50 år - Den sista träfiskebåten
1968 båtbyggarhantverk fiskebåtsvarv svenska trålare träfiskebåtar trähantverk västsvenskt yrkesfiskeFör runt 50 år sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Därmed var en av 1900-talets mest betydelsefulla industrihistoriska epoker i Västsverige slut.
Följ berättelserna om de anrika fiskebåtsvarven, de mekaniska verkstäderna och de traditionella fiskebåtarna - dessa vita båtar med sina runda skrovformer, råoljemotorer och med fiskeredskapen staplade på däck, som var så karakteristiska för hamnarna längs kusten.
Ett byggnadskontrakt från Borås berättar
arkiv Borås1898 undertecknade fabrikören Hugo Davidsson ett byggnadskontrakt för uppförande av arbetarbostad vid väveriet Kilsund i Borås.
Byggnadskontraktet beskriver den planerade arbetarbostaden och ger oss en liten inblick i hur arbetare bodde kring förra sekelskiftet.
Den riskfyllda fabriksvardagen i Alingsås
Alingsås arkiv olycksfall väveriIdag kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur det såg ut i fabriker förr i tiden, annat än via arbetslivsmuseer.
En spännande källa som berättar om maskiner, arbetsmoment och den riskfyllda arbetsmiljön i industrin är rapporter över olycksfall, som ibland har bevarats i arkiven.
Eskilssons kopparslageri i Medelplana
eskilssons hantverk Kinnekulle kopparslageri medelplana Metall yrkeEskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla sina orginalverktyg och mallar som hänger på väggarna.
Det känns som om tiden stannat när man besöker denna gamla arbetsplats och kopparslagaren med sina gesäller gått hem efter arbetsdagens slut.
Källa: www.kinnekullehembygd.se, foto privata Freddie Wendin, kinnekulle hembygdsförening. www.digitaltmuseum.se
Handelsboden i Västerplana
1880-tal affär affärsidkare handelsbod Kinnekulle lanthandel Lundberg Västerplana yrkeDetta är berättelse om kvinnan Sofia "Soffi" Lundberg som på 1880-talet startade en egen handelsbod. Gifta kvinnor var vid denna tid omyndiga och därför fick hennes make Alfred stå som ansvarig för handelsboden. Soffi skötte handelsboden med allt vad detta innebar, till sin hjälp hade hon även sina döttrar när de blivit lite större. Maken dog endast 45 år gammal och Soffi stod ensam med sina två döttrar.
Nedslag från 1860-talet i Dalslands kanalbolags arkiv
arkiv Dalsland Dalslands kanal HåverudDalslands kanal AB:s arkiv (på Landsarkivet i Götbeorg) är välbevarat och innehåller en mängd intressant material för den som intresserar sig för lokalhistoria, kanaltrafik eller bruks- och handelshistoria. Här ges några axplock ur detta stora, drygt 150-åriga arkiv.
Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet
Kinna Kinnahult löner Sjuhäradsbygden textilindustri väveri vävning yrkeI arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information om de anställdas hemvist, lön med mera.
Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”
Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara
1862 ädelmetall gelbgjuteri gördelmakare hantverk jonsson mässing Skara yrkeDenna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv.
Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland.
Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.
.
Vallby Sörgården i Tidan - Skaraborgs enda kulturreservat
jordbruk kulturreservat Tidan Vallby SörgårdenHär drevs jordbruket med oxar ända in på 1960-talet
Erik Johan Johansson med hustrun Hanna tog över släktgården 1908. Han var då femte generationen brukare på Sörgården. Med åren kom familjen att få många medaljer och diplom för sin odling. Men allt blev inte som de tänkt sig. När sonen Folke, som skulle bli sjätte generationen brukare på gården, avled stannade utvecklingen av. Man blev kvar i det gamla och fortsatte bruka jorden med oxar ända in på 1960-talet.
Stora Ekebergs Sanatorium i Axvall
Axvall Sanatorium sjukhus Skara Stora Ekeberg TBC vård yrkeVid 1907 års landsting gjordes en statlig utredning där det föreslog att det i varje län skulle uppföras ett speciellt sjukhus för vård av tuberkulossjuka.
Vid denna tid var lungtuberkulosen eller lungsoten, som den också kallades, vår svåraste folksjukdom. Idag är förhållandena helt annorlunda sedan sjukdomen nästan försvunnit i vårt land.
För den som numera insjuknar i lungtuberkulos finns mycket goda förutsättningar för ett fullständigt tillfrisknande.
Det vi idag kallar för tuberkulossjukdomen har haft många namn i folkmun: lungsot, lunghosta, lungröta, lungtäring, bröstsjukan, bröstilska, hekti, vita pesten etc.
Först år 1913 fattade landstinget beslut om att uppföra ett sanatorium på Stora Ekeberg och det startade den 3 januari 1918.
Telefonens tillkomst och utveckling
kommunikation Skara telefon telefoni telefonutvecklingI 140 år har vi haft telefon. Telefonen uppfanns av Antonio Meucci som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Här kan du ta del av den tekniska utvecklingen, från den första telefonen till dagens smartphones.
Omstart i Borås
Borås invandring judar sömmerskor textilindustriMed traumatiska minnen och sönderslagna liv kom de till Sverige. Andra världskriget hade äntligen nått sitt slut. Överlevande från koncentrationslägren kunde fritas och sättas i säkerhet. 1945-47 kom omkring 600 judar till Borås. En ny vardag skulle skapas i ett nytt land, utan kontaktytor och språkkunskaper. Det här är berättelsen om judarnas Borås.
Skara Metall
1960-tal hantverk malm mässing Metall Skara verkstad yrkeSkara Metall var ett hantverksföretag som arbetade med att göra prydnadsföremål i malm och mässing. Det tillverkades ljusstakar, ljuskronor med mera och det renoverades föremål i olika slags metall. Varorna såldes genom grossister i hela landet.
På 1980-talet hände något. Efterfrågan sjönk snabbt då de privata kunderna kunde köpa importerade varor till låga priser och begreppet "slit och släng" blev allt vanligare.
Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård
båtbyggeri Donsö Varv fiskebåtsvarv markenteri trähantverkVid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort.
Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.