Berättelser (467 st)

Sortering
Jonsered motorsåg

Jonsereds motorsågar

Jonsereds fabriker var både textil- och verkstadsindustri. Efter framgångar med segeldukar, brandslangar och träbearbetningsmaskiner följde på 1950-talet motorsågar som blev en världssuccé.Ofta är det William Gibson och 1800-talet brukssamhälle som tar plats i historien om Jonsered. Men en minst lika intressant del är Jonsereds mycket framgångsrika satsning på motorsågar som blev en världsexport. Verksamheten blev dessutom inte bara viktig för orten Jonsered utan även för Brastad i Bohuslän.
Skara lucia med tärnor.jpg

Jul- och luciafirande genom tiderna

I denna berättelse har vi samlat bilder och filmklipp från julfester och luciafirande på olika håll i Västra Götaland under 1900-talet. Du kan också se gamla jul- och nyårskort och läsa om den gamla dalsländska traditionen med "julegoppa". 
Jula_Skara-big.jpg

Jula - vägen till framgång

Jula AB är en butikskedja och även ett postorderföretag, som grundades av Lars-Göran Blank. Företaget säljer varor säljer produkter till villaägare, hemmafixare, lantbrukare och hantverkare. Försäljning sker via webben och totalt 93 år 2017  varuhus i Sverige, Norge och Polen. Här är berättelsen om entreprenören bakom det hela.   
limgobba.tif

Kalkarbetare - Limgobbar

Kalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet. Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.  I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.  Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder. 
Rörsberga 038.JPG

Kalkbruk i Gudhemsbygden

Västergötlands kalkrika mark har genom århundraden varit till stor nytta för jordbruket. Åtminstone sedan 1800-talet har man bränt kalk för att använda som näring på åkrarna. Denna berättelse beskriver Tomtens kalkbruk i Gudhemsbygden utanför Falköping. 
VMVTUN176.jpg

Kalkbrytningen på Halle-Hunneberg gav arbete och bröd, men krävde liv

På Hallebergs östsida och runt Hunneberg, utom nordsidan, vittnar mängden av sprängda grottor, ugnar av diabas, högar av bränd alunskiffer (rödfyr) om en betydelsefull verksamhet i gångna tider. Här bröts kalk för användning i jordbruket, men även till slussbyggen i Trollhättan. Det var ett tungt och riskfyllt arbete. Berättelsen är nedtecknad av Göran Söderström, som var en eldsjäl inom historien om Västra Tunhem och bergen. Han skänkte alla sina berättelser om bergen, bygden och folket till Västra Tunhems hembygdsförening, som nu tillgängliggör delar av materialet i Prisma.
kanalen flygbild.jpg

Kanalen i Tollered

Ingvar Axelsson (född 1939) berättar om kanalen som gick från sjön Torskabotten ner genom en tub till kraftstationen i Tollered. Vattnet i kanalen drev krafstationen. Den fylldes igen 1981 och är idag en gång- och cykelväg. Ingvar berättar bland annat om fisken i kanalen och när den en gång om året tömdes för att tuben skulle rengöras. Klicka på ljudspelaren för att lyssna på hela berättelsen. Lyssna gärna med hörlurar eftersom det tredimensionella ljudet låter bäst då. Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
Katrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpg

Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning

Berättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet. Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.
kinnekullebanan-i-fara-1993.jpg

Kinnekullebanan i fokus

Hur man knöt samman gymnasieskolorna i Mariestad, Lidköping och Vara med Kinnekullebanan - och andra insatser.
Äskekärr station ca 1900_Foto via Sv Jvg-museum.jpg

Kinnekullebanan: Äskekärr

Äskekärr ligger mitt emellan Lugnås och Forshem efter Kinnekullebanan.

Kinnekullebanan: Axtorp

Hållplats som låg vid vägövergången där kraftlinjen idag korsar väg 187 och Kinnekullebanan, mellan Risa och Lovene. Nedlagd sedan 1941.
Station Blomberg - Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Blomberg

Stationshuset i tegel byggdes 1897 när järnvägen byggdes förbi Blomberg.

Kinnekullebanan: Filsbäck

Filsbäck ligger granne med Truve efter Vänerns strand och har fått sitt namn efter Filsbäcken som flyter genom området. Filsbäcks gård har anor tillbaka till medeltiden och är närmare 600 år gammal. På 1870-talet fanns ungefär tjugo torp och backstugor runt gården. I början av 1900-talet började sommarstugor att byggas i Filsbäck. Golfbanan som nämns under avsnittet om Truve omger även Filsbäck. Nere vid vattnet finns ett fint bad och en campingplats.
FORSHE~2.JPG

Kinnekullebanan: Forshem

Forshem är en liten kyrkby samlad runt den fina medeltida kyrkan. Tidigare också centralort för Forshems Socken. Ortens betydelse ökade i slutet av 1800-talet när byn fick en station efter Mariestad-Kinnekulle Järnväg.
Gårdsjö station ca 1950_public Domain_Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Gårdsjö station

Gårdsjö station på Kinnekullebanan.
FLYGFO~3.JPG

Kinnekullebanan: Hällekis

Hällekis är en mindre bruksort vid norra foten av Kinnekulle.
Hällekis Säteri_Foto via Dig museum.jpg

Kinnekullebanan: Hällekis egendom

Det som numera heter Hellekis Säteri har anor från medeltiden. Hållplatsen som fanns vid egendomen lades ner 1961
RISA_H~1.JPG

Kinnekullebanan: Hållplats Risa

Risa hållplats med kombinerad banvaktsstuga låg vid korsningen mellan järnvägen och nuvarande Riksväg 44 väster om Lidköping. Hållplatsen lades ner p g a lågt antal trafikanter år 1941. Stugan, som låg precis söder om plankorsningen, är tyvärr riven.
Hassle-Säby_Foto via vonknorring.com.jpg

Kinnekullebanan: Hassle-Säby

Hassle-Säby är en av de större egendomarna i Mariestads Kommun, trots att egendomen styckades upp och bl a de stora skogarna köptes upp av Katrinefors Bruk i samband med ett arvsskifte 1907.