Berättelser (467 st)
Sortering
Frisksportklubben Tor
1920-tal frisksport friskvård hälsa idrott SkaraOrdet frisksport lär ha använts första gången 1924. Då fanns en svensk tidning med namnet Swing som framför allt handlade om boxning och kraftsport. Det var bröderna Marcus och Roland Hentzel som drev tidnigen, men de ville komma bort tävlingsfixeringen och rekordjakten inom idrotten. Hälsa och välmående var målet för bröderna.
I Skara bildades Frisksportklubben Tor år 1933 tillsammans med Skoftebyns FK i Trollhättan, i denna berättelse beskrivs klubben och ett stort antal finns publicerade i en bifoga pdf-fil. Pdf-filen finns på Skara idrottshistoriska hemsida.
Idag är hälsa och välmående en viktig del i människornas vardag, men så har det inte alltid varit. En omoralisk trend tyckte många när man ägnade tid åt att sköta kroppen.
Källa: https://www.land.se/retro/da-svenskarna-blev-frisksportare. Artikel i Skara Gilles årsbok 1994-1995 skriven av Gunnar Berggren. Bilder från www.digitalmuseum.se
Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende
I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.
Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.
Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia!
Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011.
Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet
1920-tal Folkbildning förening fortbildning fritid SkaraVisionen om ett stort fritidsprojekt planerades vid Skogsbrynet redan år 1913, platsen var där Uddetorpskolan finns sedan år 1945. Men drömmen nådde inte toppen och blev endast en kaffeservering, denna kom ändå lockade många skarabor ut till naturen.
Chefredaktör, idéskapare och visionär EG Torgny som också var grundare till Excelsior förbundet var den som var initiativtagare till Skogsbrynet. Målet med förbundet var att bredda medborgarnas kompetens. I detta ingick föreläsningar, bildandet av folkbibliotek, lärokurser, diskussioner, sångövningar, musik, byggandet av samlingslokaler för det folkkulturella behovet.
Man vände sig till främst unga vuxna för att mötas i lekar, dans och sund idrott. Förbundet startade 1903 och upprättade en folkbildningsbyrå, deras uppgift var bl.a att skapa en föreläsningsrörelse i Skaraborg län.
Källa: Artiklar i Skara Gilles årsböcker 1967 av Leo Torgny samt bilder från www.digitaltmusem.se.
Gällebergs smedja i Daretorp
Daretorp Gälleberg Smedja Tidaholm VagnmakareIsac Klahr var smidesmästare. År 1925 köpte han en tomtmark i Stora Gälleberg av sina svärföräldrar. På tomten uppförde han sin smedja och byggde ett hus för sig och sin familj. Bostadshusets stomme hämtade han i Blåhult där ett knektboställe skulle rivas. Isac Klahr blev med tiden en betrodd yrkesman som även var känd som vagnmakare. Han dog 1944 och smedjan förvärvades då av Gösta Birgersson, även han var smed.
Gamla Lödöse Skeppsvarf
fartyg Göta Älvdalen lödöse sjöfart varvArkeologiska fynd visar att båtbyggeri har funnits i Lödöse sedan 1300-talet. Under 1500- och 1600-talen var varvet flitigt anlitat som skeppsbyggeri, inte minst för kronans räkning. Ett antal krigsskepp byggdes vid varvet i denna tid, av vilka flera deltog i sjöslag mot Danmark. På 1700- och 1800-talen byggdes i Lödöse ståtliga segelfartyg för handelssjöfart och under slutet av 1800-talet började ångfartyg att byggas vid varvet.
Gårda
Gårda Göteborg MölndalsånBerättelsen om en stadsdel i ständig omvandling från ca 1600 till 2016.
Gårdsten, en ung stadsdel med historia
1970-talet Gårdsten stadsplaneringGårdsten är en stadsdel i nordöstra Göteborg med ca 10 000 invånare. Stadsdelen planerades och uppfördes under början av 1970-talet. Bebyggelsen är strikt trafikseparerad utifrån tankar om effektivitet och säkerhet. Byggnaderna är uppförda på bergsplatåer som plansprängts för att möjliggöra ett rationellt byggande med betongelement som lyftes på plats med hjälp av rälsgående kranar.
Den här berättelsen handlar om hur stadsdelen planerades och om hur bebyggelsen i stadsdelen senare förändrats i omgångar i syfte att påverka det sociala klimatet i och bilden av området. Berättelsen är skriven av Lotten Andreasson och Hampus Winroth, studenter på bebyggelseantikvariskt program vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Gästgivare - dåtidens krögare och värdshusvärd
gästgivare gästgiveri kinekulle logi mat värdshus Västerplana yrkeGästgivare har funnits under många sekel, dock inte i den organisation som senare förekom. På 1600- och 1700-talet turades ofta bönderna om att hålla skjutshållning och sovplats, senare kom gästgiveriverksamheten att bli en mer yrkesmässig hantering.
Att arbeta som gästgivare var inte alltid en dans på rosor. Det var många förpliktelser med yrket, bland annat att ordna skjuts åt resande. Gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt och hålla med häst och ordna skjuts. När detta inte sköttes stämde gästgivaren bönderna vid tinget för att de inte skötte sina skjutsar. De resande hade säkert inte varit nådiga mot gästgivaren då de inte kom iväg i tid.
Ofta skedde utskänkning av öl och brännvin på gästgiveriet och det var inte ovanligt att det blev bråk och slagsmål. Dessutom hade gästgivaren egna djur, åkrar och ängar att sköta vid sidan om gästgiveriet.
Denna berättelse handlar bland annat om gästgiveriet i Västerplana och en generell beskrivning av yrket gästgivare och de stadgar som gästgivaren måste följa. Gästgiveristadgan upphörde år 1933.
Källa. www.wikipedia.se 2020-04-08. ww.popularhistoria.se/samhalle/byarna-delade-ansvaret-for-gastgiverierna. Privata bilder och dokument Freddie Wendin och Lena Brodin. Böckerna Min Hemsocken av John-Erik Andersson och Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson/Bror Jansson.
Gatsten och tango
Folkets Hus Krokstrand stenhuggeri stenindustri TangoDe stiger upp på blocket av granit – lutar sina pannor mot varandra och börjar dansa till ljudet av en slägga. Klick klick klick. Vi befinner oss i ”stenhuvudstaden vid Idefjorden”, två mil öster om Strömstad. Tangofestivalen i Krokstrand, år 2000, är invigd.
Genom slussen: en berättelse om Ströms sluss
1916 Göta Älv Göta kanal Lilla Edet Ströms slussEn 400-årig epok har gått i graven. Slussvakten är numera ett minne blott. Slussen i Lilla Edet, Ströms Sluss, är sedan några år fjärrstyrd från Trollhättan och mestadels obemannad.
I slussverksamheten avspeglas kanalsjöfartens historiska utveckling, expansion och tillbakagång, genom tidens gång fram till idag. Handelsvaror och människor har i alla tider fraktats och färdats dels på land, dels längs vattenvägar, som i detta fall.
Berättelse skriven av Cecilia Malmros
Gjuteriarbete och Skara Gjuteri
gjuteri Skara verkstad yrkeJärngjutning, tillverkning av gjutjärngods, uppfanns i Kina för mer än 2000 år sedan. Genom teknik vet man att gjutjärnsgods vittnar om en lång utvecklad konstförfarenhet som användes vid ett brobygge under kejsare Hao-Ming Tes regering (59–76 e.Kr). Från Kina spred sig gjutkonsten sakta till västlandet. Dent första järngjuteriet i Sverige anlades troligtvis i Stockholm 1762. Förr var gjuterierna verksamheter som släppte ut mycket miljöfarliga utsläpp och arbetsuppgifterna var tunga och smutsiga. Idag ser gjuteriindustrin annorlunda ut och den tekniska utvecklingen förändras. Denna berättelse handlar om gjuteriarbetet och dess förändring.
En berättelse om Skara Gjuteri och dess efterträdare finns beskrivet och här finns även fotografier.
Källor: Information från www.gjuteriforening.se
Bilder och information från Lars-Olof Almgren och Jan Bernthson, båda är söner till kompanjonerna Rolf Bernthson och Olle Almgren som startade Skara Gjuteri år 1948.
Goebbels käft i brun bakelit
1930-talet bostaden folkhem modernitet propaganda radio världsbildOm socialt konstruerad teknologi
”En god regering kan inte existera utan god propaganda, god propaganda klarar sig inte utan en god regering.”
Joseph Goebbels, tysk propagandaminister
Folkradion kom att utvecklas i Tyskland under 1930-talet. Radioapparater var då dyra och programutbudet begränsat. Landets radiosändare hade dessutom dålig räckvidd.
Den första folkradion fick beteckningen VE 301. Vilket syftade på maktövertagandet i januari 1933. Den kostade hälften av vad av vad andra radioapparater kostade. Den enklare mindre radion kom att populärt kallas för Goebbels käft då den användes i propagandasyfte. Folkradion tillverkades även i Sverige ända fram till 1950-talet under märket Skandia.
Folkradion skapades inte av en tillfällighet. Redan vid invigningen av radioutställningen 1933 beskrev Goebbels syftet med den nya teknologin. Radion skulle bli ett stöd för det intellektuella och kulturella livet i nationen. Radion var den åttonde stormakten, enligt Goebbels. I och med öppnandet av utställningen påbörjades en systematisk reklamkampanj för den nya radion där all den nationalsocialistiska propagandakunskapen skulle dubbla antalet lyssnare.
Gördelmakare
gamla yrken gördelmakare Skara yrkeGördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå.
På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.
Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken
båtbyggeri Evert Taube Kungsviken midsommar Orust Polstjernan trähantverk varv1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor.
I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre.
I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
Göta älvdalen
En ramberättelse om Göta Älvdalen.
Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna
1912 brottning Göta Lejon Hyssna idrott OSBerättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
Göteborg - en stad i evolution
Göteborg mångkulturellt stadshistoria stadsplanering
Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter.
Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle.
Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap.
Grinneröds tjurförening
1939 avel Grinneröd jordbruk mjölkproduktion tjurföreningDetta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.