Berättelser (467 st)

Sortering
http://mm.dimu.org/image/012wWWWqraTi

Tjuvkoppling av ekosystemen - Energiproduktionen under industrialismen

Ökad energianvändning är nog det som mest kännetecknar industrialismen. Aldrig förr i historien har vi lyckats nyttja så stora energimängder som när energin i vattendrag, vind och ånga, och senare kol, olja och kärnkraft blev tillgängliga i stor skala. Energin har använts i industrin men framför allt förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att tänka.
Tore Johansson.JPG

Till försvar för den mekaniska vågen

I en röd byggnad intill Tånga camping visas en bred samlingnyttoföremål och scenerier med både historisk och nostalgisk prägel. Efter 50 år av samlarkärlek äger Tore i dag en av landets största samlingar av vågar, vikter och mått.  Ur NAV:s nyhetsbrev nr 2 2021.
IMG_0266.JPG

Tidaholms Bruk - pionjärer inom biltillverkning

De flesta lastbilar och bussar vi idag möter på de svenska vägarna är tillverkade av Volvo och Scania. Om historien velat annorlunda skulle vi också kunna se tunga fordon på vilka det står "Tidaholm" i fronten.
Thorskog1Slott.jpg

Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv

Mitt emot Lödöse, på strandpartiet på andra sidan Göta älv, fanns under 1700-talet ett järnmanufakturverk. Detta övertogs under andra halvan av 1800-talet av Petter Larsson, som här anlade en mekanisk verkstad och skeppsvarv. Under de nästan 50 år som varvet var igång byggdes över 200 fartyg av olika typer – lastångfartyg, bogserbåtar, passagerarbåtar, fiskeångfartyg, segelfartyg och ångslupar. Det var också Petter Larsson som uppförde magnifika Thorskogs slott. Ett av de allra äldsta fartygen och det första järnfartyget som byggdes här var ångfartyget Olof Trätälja, som fortfarande är i trafik och numera är K-märkt.
Thorsbergs stenhuggeri

Thorsbergs Stenhuggeri - en stenhård bransch

Stenhuggerinäringen på Kinnekulle har 1000-åriga anor. Som mest har det funnits nio stenhuggerier, Thorsbergs Stenhuggeri är det enda som finns kvar. Anläggningen ligger i Skagen  ca en kilometer söder om Gössäter, mellan de båda vägarna mot Österplana.  Företaget startade på 1890-talet och har gått i arv inom släkten Thor. Femte generationen Thor jobbar nu i företaget där bryts sten i det egna stenbrottet och tillverkas specialbeställda produkter av sten. Det importeras även marmor och granit från Italien. Stenprodukter och andra naturmaterial som inredningsmaterial och i utemiljöer har blivit självklara val för kunderna. Produkter från en bransch där miljötänket hos kunderna slagit igenom.Denna berättelse handlar om stenhuggeriet och dess utveckling från slutet av 1800-talet och fram till idag. Källa: Industriminnen i Götene kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Thorsbergs hemsida www.thorsbergs.se samt Instagram. Artikel ur tidningen Äntligen sept. 2019 av Jenny Sundmark och foto Jenny & Martin Frick
Inge smedjan.jpg

Textival i NOHABS Smedja

I samarbete med Textival, genomfördes en litteraturfestival i NOHABs Smedja, där Henrik Olsson, Historiker på Innovatum Science Center bjöd på en digital vandrign av den gamla smedjan. 
Tillskärare på Algots i Borås. En hög packe tyg skärs.

Textila yrken: arbete i konfektionsindustrin

På 1900-talet fanns hundratals konfektionsfabriker i Sverige, där kläder tillverkades. De viktigaste orterna var Göteborg, Borås och Stockholm. Idag sys det mesta av våra kläder i Asien, där företagen har lägre kostnader för bland annat löner och arbetsmiljö, än i Sverige. Fortfarande på slutet av 1960-talet var ungefär 70 procent av kläderna som såldes här i landet tillverkade på svenska fabriker. På en konfektionsfabrik fanns många olika arbeten – här presenteras några av dessa!
collage 10-1.jpg

Telefonens tillkomst och utveckling

I 140 år har vi haft telefon. Telefonen uppfanns av Antonio Meucci som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Här kan du ta del av den tekniska utvecklingen, från den första telefonen till dagens smartphones.
TegelbrukTorpady3.jpg

Tegelstenen som byggde Göteborg

Längs Göta älv har en mängd tegelbruk funnits, som hade en stor avsättningsmarknad i Göteborg och andra närbelägna städer. Flera av tegelbruken hade anor från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, men det var med industrialiseringen som den stora efterfrågan kom. Städerna expanderade och såväl industrier som offentliga byggnader uppfördes i detta nya byggnadsmaterial. Det var också eftertraktat att bygga bostadshus i tegel. Den sandblandade leran som lämpade sig till tegel fanns längs stora delar av älvdalen. Med alla de tegelbruk som anlades, kom tegelindustrin i Västsverige att växa till en betydande industribransch.
Teaterhuset 1908 fotograf Albert Granqvist.jpg

Teaterhuset som gick upp i rök

Teaterhuset i Skara stod klart år 1905. Idag skulle man troligtvis kalla det ett aktivitetshus. Huset uppfördes av godtemplarlogerna Skaraborg 145 och Pingstliljan 171. Byggnadsinsatsen måste än idag ses som en utmärkt kulturgärning som var värd ett mycket stort beröm. Här spelades teater, visades film, det brottades och boxades. Flera föreningar hade sina lokaler i huset, som låg mitt i centrala Skara. Ett teaterkafé fanns även i huset. År 1981 stod byggnaden i lågor, inget gick att räddas. Detta är berättelsen om ett hus som betytt mycket för skaraborna och som försvann över en natt. Källa: Boken Skara III efter 1900, artikel i SKlt 20051208, intervju om Teaterkaféet med Hans Johansson, Skara Gilles årsböcker 
gavid bergman. gunnar lundstedt. erland jensen spec.jpg

Tandatleten - en idrott från svunnen tid

Hos allmogen förr i tiden var det vanligt att bevisa sin mandom och styrka genom att lyfta saker med sina tänder.  Trösklogen var en plats där man lyfte säckar med tänderna så högt man orkade. Genom detta kraftprov kunde man visa sin styrka både i tänder och nacke.  Man kan också lyfta en säck med ärter, eller salt, en tunna strömming, en halv tunna mjöl eller havre. De som vill visa sig riktigt starka, brukar lyfta en halv tunna råg, vilket är tyngre än en halv tunna korn. Det motsvarar ungefär 60 kg. I Skara stad utmärkte sig en man som hade många järn i elden, David Bergman. I denna berättelse finns bl.a David presenterad som tandatlet. När idrotten försvann från arenan är oklart, men att tyngdlyftning fortsatt som idrott både bland kvinnor och män vet ju alla. Källa: Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954. https://idrottonline.se/MariestadsAIF/Maifsbildarkiv/Bilder, www.digitalmuseum.se samt Skara Gille.
Volvo Uddevallaverken

Tak och Bagage

Marlene Palander-Berglöv var 21 år när hon började på bilfabriken i Uddevalla. Det var mestadels i slutmonteringen som Marlene arbetade och med justering av tak och bagage. Från 2003 drevs biltillverkningen av Pininfarina Sverige AB, med tillverkning av framför allt Volvo C70 cabriolet och coupemodeller. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.  
Flickhemmet på Hedvigsborg, 1960-tal.jpg

Tack vare finskorna

I takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig. Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna. 
Sverre1.jpg

Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv

Sverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.
vid trappen.tif

Sveriges fönster mot världen - Nääs Slöjdlärarseminarium

Nääs slöjdlärarseminarium ägs och förvaltas av August Abrahamsons stiftelse. Efter att August Abrahamson dog år 1898 är det en stiftelse i hans namn som driver Nääs. Om du är på plats på Nääs så kan du klicka HÄR och komma till vår mobilguide! I den kan du läsa om byggnaderna på seminarieområdet. Tänk på att låta webbläsaren veta din plats, annars fungerar inte guiden. Nääs Slöjdlärarseminarium startade på 1870-talet av August Abrahamson och Otto Salomon. Skolan höll på fram till 1966. Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var. Verksamheten på Nääs skall ses i ljuset av industrialismen. Tekniska, sociala  och ekonomiska förändringar skapade goda förutsättningar för skolan och påverkade inriktningen och verksamheten. Nääs blev en viktig arena för kvinnor att etablera sig och befästa sin plats inom pedagogiken. Otto Salomon tog ställning för kvinnor som ville vara verksamma inom det pedagogiska området.  Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg. Det är August Abrahamsons stiftelse som ägar och förvaltar Nääs slöjdseminarium. Vill du veta mer om Nääs historia klicka HÄR. Vill du komma i kontakt med någon angående Nääs Slöjdläraseminarium mejla till Agust Abrahamons stiftelse info@naas.se.
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showFoto.raa

Sveriges enda vattendrivna grynkvarn

Hilleforsgrynkvarn, Sveriges enda vattendrivna grynkvarn, är belägen i Säveåns naturreservat i Stenkullen. Kvarnen ägs numera av Lerums kommun och arrenderas av Hillefors grynkvarns Museiförening. Vi i föreningen arbetar med att återställa kvarnen i sådant skick att tillverkning av havregryn åter blir möjlig.
Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpg

Sven Erikson - en banbrytare

Sven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt. Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby. Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning. År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor. Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.
Surte glasbruksmuseum

Surte glasbruk

Surte glasbruk är Surtes äldsta byggnad. Den uppfördes 1862 och var samhällets största arbetsplats mellan 1862   -  1978.  I Surtes glasbruk arbetade såväl kvinnor som män. Även barnarbetet var utbrett...  Berättelse skriven av Hjalmar Gren och Niklas Lundh
DSCF1420.JPG

Surte - Europas modernaste glasbruk

Efter andra världskriget började en kraftig modernisering vid Surte Glasbruk. De gamla traditionerna gav vika, bruksorten Surte omvandlades. Bland annat byggdes nya silor som blivit landmärken för Surte och ett nytt kontor förutom den nya glashyttan. Det hela påskyndades av en förödande brand 1955. Det skedde också moderniseringar i hanteringen när truckar köptes in som förenklade arbetet. Det lades stor vikt vid rationalisering och automatisering. 
Strb_ifabriken4.jpg

Stridsbergs - "Historien måste bevaras"

Företaget Stridsberg och Biörck etablerade sig i Trollhättan redan år 1879 och påbörjade sin tillverkning och framtagning av bland annat sågblad och filar.  Verkstaden var länge en av Trollhättans största arbetsplatser, som mest hade företaget runt 600 anställda kring 1920-talet. I början av 1990-talet lades tillverkningen ned. Idag används byggnaderna som lagerutrymme och verkstäder. I det forna kontoret bedrivs skol- och föreningsverksamheter.  Här får vi följa med några av de tidigare anställda på en rundtur i området.