Berättelser (417 st)

Sortering
Hjälmsäter_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Hjälmsäter

Järnvägsstationen uppfördes 1897 efter samma ritningar som många andra stationshus efter nuvarande Kinnekullebanan mellan Lidköping och Hällekis. Huset är idag privatbostad och tågen stannar inte längre i Trolmen.
Station Blomberg - Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Blomberg

Stationshuset i tegel byggdes 1897 när järnvägen byggdes förbi Blomberg.

Kinnekullebanan: Källby

Det ursprungliga Källbys centrala del, var kyrkbyn som idag ligger ett par kilometer väster om centrala Källby. Samhället byggdes ut efter Mariedalsån (kallad Råmeån i Källby) där några stora kvarnar byggdes. När järnvägen kom till orten 1897 förlades banan och stationshuset ett par kilometer väster om kyrkbyn och Källby centrum byggdes upp kring stationen. Stationshuset är rivet, men Kinnekulletåget har en hållplats i Källby. Den stora och dominerande industrin i Källby är Dafgårds, som grundades av Gunnar Dafgård 1937.
Truveholm - foto Västergötlands museum.jpg

Kinnekullebanan: Truve

Truve är numera mest känt för sin fina golfbana där Lidköpings Golfklubb håller till, samt badet vid Vänern. Badet kan möjligtvis vara en särskild attraktion mot bakgrund av att det är nudistbad.

Kinnekullebanan: Filsbäck

Filsbäck ligger granne med Truve efter Vänerns strand och har fått sitt namn efter Filsbäcken som flyter genom området. Filsbäcks gård har anor tillbaka till medeltiden och är närmare 600 år gammal. På 1870-talet fanns ungefär tjugo torp och backstugor runt gården. I början av 1900-talet började sommarstugor att byggas i Filsbäck. Golfbanan som nämns under avsnittet om Truve omger även Filsbäck. Nere vid vattnet finns ett fint bad och en campingplats.

Kinnekullebanan: Axtorp

Hållplats som låg vid vägövergången där kraftlinjen idag korsar väg 187 och Kinnekullebanan, mellan Risa och Lovene. Nedlagd sedan 1941.

Kinnekullebanan: Lovene

Samhället ligger i Kållands-Åsaka socken en knapp mil sydväst om Lidköping. Den lilla byn byggdes kring järnvägen och stationen som uppfördes 1877. Orten har börjat öka sin folkmängd igen efter en nedgång i många år. Den i särklass största arbetsgivaren på orten är Moelven List AB med ett 60-tal anställda.
RISA_H~1.JPG

Kinnekullebanan: Hållplats Risa

Risa hållplats med kombinerad banvaktsstuga låg vid korsningen mellan järnvägen och nuvarande Riksväg 44 väster om Lidköping. Hållplatsen lades ner p g a lågt antal trafikanter år 1941. Stugan, som låg precis söder om plankorsningen, är tyvärr riven.
Mariestad, Residenset 1950,Västergötlands Museum DM.jpg

Kinnekullebanan: Mariestad

1583 ordnade Hertig Karl så att en ny stad vid Tidans utlopp i Vänern fick stads­privilegier, Mariestad. privilegier, Mariestad. Han uppkallade staden efter sin ge­mål Maria och eftersom han ärvt den sedan tidigare etable­rade sätesgården Tunaholm som på den tiden låg lite väster om Tidan, kunde han även bosätta sig där tidvis. Tunaholm döpte han om till Marieholm och byggde en ny sätesgård på holmen i ån, där det nuvarande Residenset ligger. Staden bildades rent administrativt som en utbrytning från Leksbergs Socken och övertog efterhand Ullervads roll som lokal tätort.
Råbäcks säteri_Bild via Digitalt museum.jpg

Kinnekullebanan: Råbäck

Råbäcks Säteri har över 1000 år gamla anor. Den nuvarande gården med dessa byggnader är dock i huvudsak från senare delen 1600-talet. År 1879 kom godset i släkten Klingspors ägo, då Carl Klingspor gift med Louise Silfverschiöld ärvde egendomen. Carl Klingspor var en driftig man, som ville ha en järnväg på ”sin” sida av Kinnekulle, då man på östra sidan byggde Skara – Kinnekulle – Vänerns järnväg 1887.  
Lidköpings station nutid_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Lidköping

Lidköping är från början två olika städer och har också haft två stycken järnvägsstationer. Lidan rinner mitt igenom nuvarande Lidköping och delar staden i den ursprungliga gamla staden på östra sidan och den nya staden på västra sidan. Under de två första hundra åren i stadens historia fanns alltså bara den gamla staden. Den västra stranden av Lidan var i stort sett obebyggd. Magnus Gabriel de la Gardie på Läckö bytte dock till sig mark vid Lidan och 1672 började nya staden att byggas väster om Lidan. Städerna hade under några decennier två var sin borgmästare, var sitt rådhus etc.
taxi.jpg

Skolskjuts på Kinnekulle

När en bor på landet är skolskjuts av största vikt
140225 Cl Jo 001r.jpg

Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna

Berättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
Lahälla 2012 Knottfabrik.jpg

Den bohuslänska granitindustrin

I Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
Ljus 2.JPG

Ljuset på orten - kvinnorna i stenhuggarsamhällen

Kvinnornas historia är en viktig del i granitindustriepokens historia, men oftast utan fysiska spår. Få kvinnor är omnämnda överlag, bevarade varken i arkiv eller upptagna i historieskrivningen. Inom historieskrivningen är namngivna personer och företeelser viktiga tidsdokument. Inte minst kvinnor eftersom de annars har svårt att synas i en tid och en industri som var tydligt mansdominerad.
utspaning-påtåget-1200x630_insta.png

Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Skara Lundsbrunns Järnväg

I projektet "Kinnekullebanan på prismavg.se" väcks ungdomars nyfikenhet kring sitt närområde. Vid detta tillfälle fick en grupp barn från Hällekisskolan besöka Skara Lundsbrunns Järnväg. I projektet bestämmer lärare och elever själva hur arbetet ska se ut och vad som passar för dem. Detta är elevernas egen redovisning av det arbete de gjort i klassen.
019 10263.tif

När Axel skrev bågskyttehistoria

Inom bågskytte fanns i begynnelsen ingen tidsbegränsning och tävlingarna kunde därför dra ut på tiden. I början av 1960-talet infördes därför en tidsbegränsning på 150 sekunder för en serie på tre pilar. Axel Ljung från Melleruds Bågskytteklubb konstruerade då en uppfinning som nära nog skrev internationell bågskyttehistoria.
klotspel2.jpg

En statskupp i miniatyr

I en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet? Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)  Källa:  Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den  9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
David Bergman en man med många järn i elden

David Bergman - brandchefen med många järn i elden

David Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.  Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser. Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987