Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (359 st)

Axel Danielsson och Fredrik Sterky..jpg

Majmärket snart 130 år

I år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.  Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.

Ämnesord:

Allmän rösträtt 2.jpg

Åmåls arbetare marscherade för rösträtt och åtta timmars arbetsdag

Första maj 1904. En historisk dag. Då genomfördes arbetarrörelsens demonstration för första gången i Åmål. Mötet hölls på Högbergsåsen väster om järnvägsstationen och bangården. Efter August Pettersson Wibergs timslånga tal, marscherade 150 män och kvinnor genom Åmåls gator. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.

Ämnesord:

Första maj Fröskog-Hannebol.jpg

Fest och glädje över 1 maj i Fröskog

Arbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.

Ämnesord:

Kallbadhuset i Grebbestad 1850

Badgästminnen från Grebbestad

Den 7 juli 1861 anträder familjen Edgren, maken Per Adolf, hustrun Sofi, sonen Gustaf och pigan Christine den långa färden från Skövde till Grebbestad. Tåg, och ångbåt är samfärdsmedlen. Resan har tagit två dygn och vädret har till familjens lättnad varit fint. T.o.m. den fruktade överfarten över Soten har varit lugn. I denna berättelse kan du ta del av herr Edgrens egna ord med en historisk betraktelse över Grebbestad och badgästkulturen samt beskrivning av livet som badgäst. Lena Wichman bidrar med sina egna minnen från 1950-talet.

Ämnesord:

TB-091-040.jpg

Industrisamhället och det demokratiska genombrottet i Sverige

Allmän och lika rösträtt gällde för första gången i valen 2021. Sverige var sist i Norden. Vägen hade varit lång och krokig och det var bl a den samhällsutveckling som industrialiseringen fört med sig som låg bakom den politiska kampen.  

Ämnesord:

IMG_0091.jpg

Gatsten och tango

De stiger upp på blocket av granit – lutar sina pannor mot varandra och börjar dansa till ljudet av en slägga. Klick klick klick. Vi befinner oss i ”stenhuvudstaden vid Idefjorden”, två mil öster om Strömstad. Tangofestivalen i Krokstrand, år 2000, är invigd.

Ämnesord:

ForsviksBruk.jpg

För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg

Vid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.

Ämnesord:

05_Viking 1941_3.jpg

Camping och friluftsliv – redan på 1940-talet något för prylintresserade

I Sverige växte friluftslivet stort i popularitet under första halvan av 1900-talet. Ett enkelt och stärkande uteliv i den fria naturen sågs som en nyttig motpol till det moderna stadslivet. Även om idrott och friluftsliv länge främst varit något för samhällets övre skikt så jobbade intresseorganisationer som exempelvis Friluftsfrämjandet (ursprungligen Skid- och friluftsfrämjandet) och Svenska Turistföreningen för att även den breda allmänheten skulle få möjlighet till en aktiv fritid. Man skänkte gratis skidor till skolelever, byggde fjällstugor och så småningom vandrarhem, samt ordnade kurser i allt från orientering till fjällvandring och bivackbygge för en relativt billig penning. När lagen om två veckors betald semester för alla trädde i kraft 1938 blev det ytterligare ett uppsving för att semestra i naturen, med camping, cykling, vandring och ett friskt och frejdigt friluftsliv. Många handböcker poängterade att utrustning och kläder bör vara praktiska och ändamålsenliga. Att slänga ut en massa pengar på ”det senaste” ansågs enligt dessa onödigt och näst intill förkastligt, men samtidigt presenterade de ofta även långa listor på det man bör ha med sig. Om man nu inte hade någon lämplig utrustning sedan tidigare och hade planer på att ge sig ut på campingsemester en sommar i början av 1940-talet, hur kunde packningen då se ut? Låt oss ta en titt i diverse sportkataloger, postorderkataloger och reklamannonser från när det begav sig!

Ämnesord:

Egnahemmet

Drömmen om det "egna hemmet"

Egnahemsrörelsens mål var att ge arbetarklassen eget boende. I slutet av 1800-talet uppmuntrades personer som inte var så rika att skaffa sig en egen bostad eller en bättre bostad och detta kom att få namnet "egnahem". Det var främst jordbruksarbetare, småbrukare eller lägre tjänstemän. Det var först på landsbygden och landsorten som denna egnahemsrörelse spred sig under 1900-talets börjande, men även till de större städerna. I städerna var det t.ex. industriarbetare och tjänstemän på mellannivån som rörelsen vände sig till. Synen på stadens möjligheter ändrades under 1900-talets första hälft.Den egna odlingslotten, koloniträdgårdar, och den egna tomtmarken blev en motvikt till den mörka, osunda 1800-talsstaden. På landsbygden och i städerna hade bostadsproblemen ökat i takt med den stora folkökningen och egnahemsrörelsen var ett sätten att lösa bostadsfrågan. En del egnahemsområden benämns idag för villaområden, men beteckningen egnahem var från början en mindre blygsam bostad, till skillnad från större villor. Några av de egnahemsområden som byggdes under 1900-talet fick namnet "Egnahem"  till följd av den bostadspolitik som rådde i landet. På flera orter finns gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen. Radhus med äganderätt kallas också ibland egnahemsradhus, till skillnad frå bostadsrätter. På finlandssvenska betyder Egnahemshus för fristående bostadshus. Källa: Wikipedia.se 2020428, boken Skara III efter 1900. 

Ämnesord:

01_villasolfrid.jpg

Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn

Året är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.

Ämnesord:

Tore Johansson.JPG

Till försvar för den mekaniska vågen

I en röd byggnad intill Tånga camping visas en bred samlingnyttoföremål och scenerier med både historisk och nostalgisk prägel. Efter 50 år av samlarkärlek äger Tore i dag en av landets största samlingar av vågar, vikter och mått.  Ur NAV:s nyhetsbrev nr 2 2021.

Ämnesord:

Inge smedjan.jpg

Textival i NOHABS Smedja

I samarbete med Textival, genomfördes en litteraturfestival i NOHABs Smedja, där Henrik Olsson, Historiker på Innovatum Science Center bjöd på en digital vandrign av den gamla smedjan. 

Ämnesord:

Karin.jpg

Vår röst - En film om Krokstrands kvinnor

Föredrag av Karin Askberger.Film och klippning: Astrid Askberger

Ämnesord:

Gunnar-Wetterberg13 Fotograf Christine Olsson.jpg

Demokrati 100 år i Sverige - Föreläsning med Gunnar Wetterberg

I år firar vi demokratins genombrott i Sverige. Det är 100 år sedan de första valen hölls med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammas i en serie aktiviteter inom ramarna för PrismaVG. Först ut är en föreläsning av Gunnar Wetterberg, historiker, diplomat, författare och medlem i panelen i SVT:s Fråga Lund.

Ämnesord:

kvarnbynvy.jpg

Kvarnbyn Mölndal

Välkommen till Kvarnbyn, ursprunget till samhället Mölndal. En plats full av berättelser och minnen. Allting började med forsen. Här byggdes vattendrivna kvarnar redan på medeltiden och dalen kallades Mölndal som betyder kvarndalen. På 1800-talet kom fabrikerna och runt dem växte Kvarnbyn upp. Ett samhälle med affärer, sjukhus, salutorg och skola.  I den här guiden får du lära dig lite mer om några platser här i området.  Trevlig vandring!
Petras.jpg

#minlekstuga

Minns du din barndoms lekstuga eller ett kojbygge i ett träd? Eller har du kanske byggt en stuga till ditt barn eller barnbarn?  Under 2021 samlar vi in berättelser om lekstugor och kojor som en del i projektet "Där fantasin bor - en utställning om lekstugor och kojor" vid Slöjd & Byggnadsvård på Nääs. Här följer några av berättelserna som skickats in till oss! 
Rösträtt2Gbguntitled.png

På resa för rösträtten

Frigga Carlberg och Eva Rohde var två av förgrundsfigurerna i kampen för kvinnlig rösträtt i Göteborg och Västsverige vid förra sekelskiftet. På 1890-talet växte kravet på allmän och lika rösträtt till en massrörelse med manifestationer, agitationsmöten och rösträttsföreningar. I Göteborg startades året 1902 två föreningar som blev viktiga i denna rörelse; Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och Socialdemokratiska kvinnoklubben. Frigga Carlberg och Eva Rohde var några av de som reste runt och agiterade för kvinnors rätt - och 1919 kröntes den långa kampen för demokrati med framgång. Införandet av allmän och lika rösträtt till den svenska riksdagen var ett efterlängtat beslut!  

Ämnesord:

Folkets Park Fokus

Folkets park "Fokus" i Skara

Begreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.  Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering. I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.  Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III

Ämnesord:

erla, modellen, ing jöns koch.jpg

En konfektionsfabrik i miniatyr

Sommaren 1949 anordnades en stor mässa i Borås där den lokala textil- och konfektionsindustrin visade upp sig för kunder, leverantörer, press och allmänhet. Boråsmässan symboliserade i efterhand en storhetstid för stadens textila industrier. Bland mässans många sevärdheter fanns en skalenlig modell av en konfektionsfabrik, som vi här ska se närmare på.

Ämnesord:

Bärplockning Skövde

Bärplockning förr och nu

Bärplockning är något som många idag njuter av att ägna sig åt på fritiden. För visst är det något alldeles speciellt med att tillaga något gott av bär som man själv plockat? Men trots att vilda bär med stor sannolikhet varit viktiga inslag i vår kost under lång tid, nämns de sällan i historiska källor. Här kan du ta del av en landskapsantikvaries reflektioner kring detta.

Ämnesord: