Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (321 st)

Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskolan startade redan 1884 och är den äldsta i hela landet. Behovet av ökad kompetens inom lantbruket hade diskuterats under många år innan skolan startade, men många var emot tanken, främst bönderna.  Det var den unge läraren Fredrik Hamnström vid Veterinärinrättingen som var intiativtagare och som startade upp skolan.  Denna berättelse handlar om hur Lantmannaskolan startade år 1884 med 6 elever och om utvecklingen till dagens skola. Källa: Boken "Skara III efter 1900". Boken "Skara II mellan 1700-1900", www.digitalmuseum.se. Skara Gilles årsbok 1970-71.

Ämnesord:

IsverketFörstaA.jpg

Ishuset på Björkö

Längst ut på hamnpiren på Björkö i Göteborgs norra skärgård ligger Björkö Ishus - ett ishus och magasin som länge hållit den stora fiskeflottan i skärgården med is.  Ishantering var tidigare en omfattande verksamhet, som försörjde många tusentals människor längs västkusten och Oslofjorden, och vid Vänernområdet. Att bevara färsk fisk med naturis har förekommit under lång tid, men blev ännu viktigare när fisket expanderade och långväga fisktransporter till kunder runt om i landet blev vanliga.

Ämnesord:

NOHAB-StigSvantesson-Prisma.jpg

Berättelser från NOHAB: Stig Svantesson om uppdraget som mest blev julbord

Hör Stig Svantesson berätta om ett ovanligt arbete ombord på ett fartyg vid den så kallade "Rysskranen" i Trollhättan. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete.

Ämnesord:

vinterprov.jpg

Berättelser från SAAB: prov i kyla med Bertil, Birger och Hans

Bertil, Birger och Hans har alla haft långa karriärer på SAAB, bland annat inom utprovning. Resorna runt världen har varit många i tjänsten. Hör dem här berätta om minnen om utprovning av bilar i vinterkyla. Bilden: På väg under vinterprov i Norrland. Fotograf: Bertil Andersson. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.

Ämnesord:

djäkneskolan.jpg

Den stora skolan i den lilla staden

Att Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.  När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.  Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad. Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900

Ämnesord:

Brandman dödad vid kollision.jpg

Tre yrken och en tragisk olycka

Denna berättelse berör tre olika yrken och beskriver hur ödet kan fördärva livet för människor. Den handlar om hur ett tidningsurklipp fick en historia om en tragisk olycka att rullas upp.  Berättelsen är skriven av Lars Bolsing, Museiföreningen Räddningstjänsten Storgöteborg

Ämnesord:

Oxbacksgatan 2 i Skara

Överliggningens "grand old dame"

Denna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet. Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka. Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor

Ämnesord:

VarvGötaälvBrita Ilses sjösättning (1).jpg

Varv i älvdalen

Göta älv har sedan lång tid tillbaka varit en livsnerv i de bygder där den har runnit fram. Älven har varit en naturlig farled och kommunikationsled som har förbundit Göta älvdalens befolkning med samhällen i när och fjärran. Utefter Göta älvdalen har funnits otaliga varv och fortfarande för ett par generationer sedan var älvstränderna kantade av industrier, mekaniska verkstäder och skeppsvarv, slipar, mindre båtbyggerier och pråmvarv. Från de flesta av dessa varv och industrier finns enbart lämningar kvar - men många som bor här har fortfarande minnen av verksamheterna som bedrevs i älvdalen.

Ämnesord:

Iskarlen levererar.jpg

Is för förvaring av mat

Idag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands? Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.

Ämnesord:

atlantfart.jpg

Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919

Som 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn. Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.

Ämnesord:

biblioteket-gamla5.jpg

Biblioteket i Skara - ett av Sveriges äldsta bibliotek

Skaras gamla bibliotekshus sägs vara den vackraste offentliga byggnaden i Skara. Huset är drygt 150 år och ett av Sveriges äldsta bibliotek. På 1740-talet byggdes föregångaren till detta hus, ett hus i sten som var det första bibliotekshuset. Innan detta hus stod klart fanns boksamlingar i domkyrkan och på läroverket. I lärostaden Skara var det viktigt med ett fungerande bibliotek och denna berättelse beskriver dess historia.  www.digitalmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, boken Skara efter 1900. Artikel av S-O Ask i Skara Gilles årsbok 2008-2009.

Ämnesord:

Mejeriet i blomberg.jpg

Mejerskan - ett kvinnoyrke som blev männens

Denna berättelse handlar om yrket mejerska, ett yrke som och kom att så gott som försvinna under några decennier. Mejerskan hade en viktig roll i hanteringen av mjölk. Från början skötte hon hela processen från mjölkning till förädlingsarbete. Mjölken är en nyttig produkt som krävde nedkylning för att den inte skulle gå till spillo. Geom förädling av mjölken till olika produkter som smör, ost, yoghurt, mese etc. kunde den tillvaratas och hållbarheten förlängas.   De små lokala mejerierna utvecklades till stora andelsmejerier och tekniken utvecklade arbetet. Därmed övertog även männen arbetet inom mejerierna och kvinnorna försvann.  Källa: www.arla.se. www.wikipedia.se 20200623. www.isof.se/matkult/mjolk.html.www.yrkeshögskolan.se, torehartung.se/artikel/ost-i-skaraborg. Studien "Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess" av Lena Sommestad. Boken "Skara efter 1900", avsnitt Ostmässan. www.digitalmuseum.seprivata foton Freddie Wendin.  

Ämnesord:

kinne kleva2.jpg

Flottans Oljeskifferverk i Kinne-Kleva

På den lilla orten Kinne-Kleva anlades ett oljeskifferverk år 1924 på prov, syftet var att utvinna olja ur alunskiffern. Denna berättelse beskriver hur anläggningen först byggdes som en provanläggning och senare kom etableras för en permanent drift. Då var syftet att försörja Flottan med olja under andra världskriget. För att få locka till sig arbetskraft, arbetare och tjänstemän byggdes ett nytt samhälle med namnet Sandtorp, med allt från enrumslägenheter till villor.  Källa: https://paleoarchive.com/literature/Bergh1943-Flottans Skifferoljeverk.pdf.Industriminnen i Götene Kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Bilder från www.digitalmuseum.se och privata bilder Freddie Wendin. Husaby Hembygdsförening har medverkat med fotografier och information. Ur boken "Sten - en tidsresa", artikel av Erik Julih "Kinekulleoljan och den svenska flottan".

Ämnesord:

img750.jpg

Väderobservatörer förr och nu

Väderobservatörerernas yrke har under åren förändrats en hel del. Arbetet förr innebar att man var mycket bunden, de täta  observationerna skulle göras alla dagar året runt. Var 3-4:e timme dygnet runt skulle det rapporteras in. Tekniken har kommit för att underlätta väderobservatörernas roll. I denna berättelse får du veta mer om SMHIs historia och väderobservatörernas arbete förr och nu. I denna berättelse har information tagits ur Judit Martins dokumentation. Judit var observatör mellan 1983-1995 vid Zinkgruvans väderstation. Hon älskade att skriva och uppmanades att skriva om yrket väderobservatör, ett yrke som kom att förändras mycket och till stor del försvann. Allan och Sven Gustafsson i Västerplana, morbröder till mig (Freddie Wendin) var också väderobservatörer mellan 1965-1991, 26, 5 år med felfri rapportering gjordes var 4:e timme dygnet runt år efter år.  Källa: SMHI.se, privata foton Freddie Wendin, bilder med okända fotografer.  Judit Martins dokumentation "var tredje timma - livet som väderobservatör"

Ämnesord:

skylten ner.jpg

Sista skiftet – om arbete, vardag och nedläggningen av Electrolux i Mariestad

Ville man jobba där? Nej, där ville man verkligen inte hamna. Man undvek det. Sökte arbete på de mest svårtillgängliga passen så att man skulle få ett negativt besked. Stack därifrån under en pisserast, så fort tillfälle gavs. Man ville inte dit. Man ville därifrån. Men ändå stannade många kvar. Den där hemska fabriken visade sig vara något annat. En stor arbetsplats, ogreppbar och bullrande, men också en något som kunde ge trygghet och en stadig inkomst, fasta tider, struktur, vänner och yrkesstolthet.
NOHAB-StigSvantesson-Prisma.jpg

Berättelser från NOHAB: Stig Svantesson började på NOHAB under andra världskriget

Hör Stig Svantesson berätta om hur han började på NOHAB i Trollhättan mitt under andra världskriget. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete.

Ämnesord:

Vagnmakare - yrket som gjorde att hjulen rullande

Vagnmakaren - ett yrke som fick hjulen att rulla

Detta är berättelsen om ett yke som försvunnit - vagnmakaren som lade grunden till fordonsindustrin. Vagnmakarna fanns både i städerna och på landsbygden, i städerna måste hantverkarna tillhöra ett skråämbete.  Vagnsmakarna tillverkade bruksfordon som vagnar och slädar. I städerna först adeln och borgarna som hölls med med vagnar som drogs av hästar. I Norrland, där vägnätet inte var utbyggt, användes slädar och kälkar under vinterperioden. När järnvägens utbyggnad kom för att stanna och fordonsindustrin kom igång var detta slutet för yrket vagnmakare.  Källa: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49623/1/gupea_2077_49623_1.pdf, www.digitalmuseum.se, privata bilder av Freddie Wendin tagna på vagnsmuseum vid Falkängen. Boken "Vagnmakarens son" av Erik Järnåkerhttp://www.brukskultur.se/uploadedFiles/60_hjulfabrik.pdf
midsommar beskuren.jpg

Midsommarfirandet på Nääs

Ett stort midsommarfirande i två dagar har hållits på Nääs sedan slöjdskolan startades i slutet av 1800-talet. Firandet hålls fortfarande årligen och är ett levande kulturarv.  Läs mer här!

Ämnesord:

Skomakare Ivar Spjut foto: 1944

Skomakare

I alla tider har vi människor behövt skor, så yrket skomakare är mycket gammalt. Hantverket var under århundranden ganska oförändat fram till dess att ny teknik och maskiner i verkstaden började användas. Skomakarna kallades först handskomakare och detta finns dokumenterat sedan medeltiden. Liksom de flesta hantverk var skomakarna ett skråväsende och de äldsta skråordningarna kopplade till yrket är från 1480-talet.  Denna berättelse handlar om skomakaryrket från förr och till nu. Skomakarna har historiskt sett varit den vanligaste och största hantverksgruppen i Sverige.  Källa: holmgrensofi.wordpress.com/2014/12/29/skomakeriets-historia, www.digitaltmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, www.företagskällan.se

Ämnesord:

Stenebyströmmen 1898.jpg

Mjölnaryrket

Berättelsen om mjölnarfamiljen Åhlund från Steneby, berättad av en mjölnardotter.

Ämnesord: