Berättelser (466 st)

Sortering
mor anna lägre basetool.jpg

Kvinnan som lade grunden för SKF och Volvo

Detta är berättelsen om Mor Anna i Sälgered, Seglora som förvaltade sitt kapital så väl, att det på sikt innebar etablerandet av SKF och Volvo.
Textilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).

Kungsfors: från anonym till individ

I arkiven finns det många bilder av arbetare framför sin arbetsplats, men på de allra flesta är dessa individer tyvärr namnlösa. Det här fotot av en grupp textilarbetare vid Kungsfors fabriker kan därför visa upp något ovanligt: namn med tillhörande livsöden! Vilka var egentligen dessa textilarbetare från början på 1900-talet?
Glasblåsare och hyttpojkar vid Surte Glasbruk.

Livet och arbetet vid Surte glasbruk

Glasbruket i Surte startade sin produktion hösten 1863. Före brukets tid bedrevs kvarnverksamhet på orten. I husförhörslängder från 1850-talet återges bland andra mjölnare och arbetare med familj samt ett antal drängar och pigor som boende på platsen. I och med att glasbruket etablerades tillkom många nya invånare och yrkestitlar – såsom glasblåsare, glasslipare, hyttarbetare och smeder. En stor del av glasbruksarbetarna var erfarna hantverkare, som arbetat vid bruk inte bara runtom i Sverige, utan även i andra länder. Det internationella inslaget och det idoga flyttandet var utmärkande för glasbrukens hantverkare.
1-hornetstorgatanstaveredsgatan-nu.jpg

Trollhättans Storgata genom åren

En berättelse kring Storgatan i Trollhättan genom förr- och nu-bilder. Nytagna bilder av Annika Hjortkap, äldre foton från Innovatums bildarkiv.
Porträtt Agda Erikson basetool.jpg

Fabrikörsdottern som startade folkhögskola

Agda Erikson, 1886-1940, var sondotter till Sven Erikson. Han var med andra ord hennes farfar. Att hon startade en folkhögskola för arbetarklassen sågs som anmärkningsvärt. Denna utställning berättar om bakgrunden till hennes beslut, genomförandet av det och om delar av hennes liv. 
saltskarskaring-tavla.jpg

Färd med Saltskärs käring

En berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse. Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpg

Sven Erikson - en banbrytare

Sven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt. Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby. Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning. År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor. Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.
Stora Torget i Borås ca 1900.jpg

En växande stad och nya familjer

Det här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.  Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
Badhusets södra fasad kring uppförandetiden år 1934.

Badhuset i Lilla Edet - en pionjär i sitt slag

Lilla Edets gamla badhus har en intressant historia som är svår att utläsa då man bara går förbi. Byggnaden var på 1930-talet en riktig mönsteranläggning där bland annat distriktsmästerskapen i simning anordnades. Men varför byggdes en toppmodern simhall i just Lilla Edet på 1930-talet? Och vad har hänt med anläggningen idag? Hedvig Zillén, Västarvet
wendelsberg ritning.jpg

Wendelsberg - disponentvillan som blev folkhögskola

Fabrikören Bruno Wendels dispontentvilla i Mölnlycke stod klar för inflytt år 1883. Hur kom det sig att detta ståtliga byggnadsverk blev en folkhögskola bara drygt 20 år senare? Följ med på denna resa genom tid och rum, och hälsa på några av de personer som finns avbildade inne i byggnaden! 
Trämassefabriken. Årtal okänt. Bild från Vänersborgs museum.

Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas

Fengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande. 
Öxabäck 1968.

Öxabäck IF - Utan er ingen morgondag

Öxabäck IF — utan er ingen morgondag är ett konstprojekt av konsthantverkaren Frida Hållander och textilkonstnären Åsa Norman. Projektet lyfter fram Öxabäck IFs damlag och deras arbete för svensk damfotboll. 
generator03.jpg

Tollereds Öfvre Kraftstation

Tollereds Öfvre Kraftstation Tollereds övre kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk. Anläggningen byggdes åren 1908-1909 av det dåvarande textilföreget NÄÄS Fabriks AB, som funnits i Tollered sedan 1833. När anläggningen togs ur bruk och hotades av rivning bildades en museiförening för att ta tillvara på byggnadsminnet.
http://mm.dimu.org/image/012uPWUQhvqM

Riksbanker...? Vi har väl bara en?

Med jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.      
Inlands Pappersbruk i Lilla Edet.

Inlands Kartongbruk

2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.  Berättelse skriven av Patrice Worth
Järnvägsbron i Vänersborg fotograferad 2009 vid Västarvets inventering.

En unik hundraåring

Klaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg har år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron. Bron är Vänersborgs äldsta bro, men dess öde är oklart: en ny bro är under planering.  Berättelse skriven av Malin Öberg
gasklockan.jpg

Klockan är slagen

1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan. En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.  Berättelse skriven av Kent Fingal
Remfabriken på Gårda

Brevet till Remfabriken

Remfabriken i Gårda fick ett brev om gamla spetsar från Borås spetsfabrik i Gingri.
Vidkärrs barnhem på 1940-50-talet

Vidkärrs barnhem

Vidkärrs barnhem i Göteborg var i drift under åren 1935 – 1976 och var ett av Sveriges största barnhem. Barnhemmet var platsen för en centraliserad stordrift med plats för 176 barn. Barnen som kom dit var från 1 till 16 år. Tusentals barn var på Vidkärr under de 40 åren som verksamheten pågick.
Bengtsfors samhälle

Med Nobel och vattenkraft: EKA:s kemikaliska resa

Elektrokemiska aktiebolaget (EKA) grundades 1895 i Bengtsfors av Rudolf Lilljeqvist för kemikalieframställning. Valet föll på Bengtsfors eftersom Lilljeqvist ville använda vattenkraft som driftenergi. För att finansiera fabriken vände Lilljeqvist sig till Alfred Nobel, som också investerade i EKA.  Berättelse skriven av Sarah Muskantor