Berättelser (468 st)
Sortering
Volvoarbetaren Karl Magnusson och Volvobilen PV 444
Skövde Volvo Volvo PV 444Om volvoarbetaren Karl Magnusson som vann en Volvo PV 444 och om hur denna bilmodell återskapats senare via teckning och väv.
Om volvoarbetaren David Carlsson
ritsare Skövde VolvoMin far David Carlsson arbetade under många år på Volvo i Skövde bland annat som ritsare.
Kvinnan som lade grunden för SKF och Volvo
anna andersdotter anna andreasson carlander förläggare knut j:son mark marks härad mor Anna sälgered seglora SKF VolvoDetta är berättelsen om Mor Anna i Sälgered, Seglora som förvaltade sitt kapital så väl, att det på sikt innebar etablerandet av SKF och Volvo.
Kungsfors: från anonym till individ
kungsfors textilI arkiven finns det många bilder av arbetare framför sin arbetsplats, men på de allra flesta är dessa individer tyvärr namnlösa. Det här fotot av en grupp textilarbetare vid Kungsfors fabriker kan därför visa upp något ovanligt: namn med tillhörande livsöden! Vilka var egentligen dessa textilarbetare från början på 1900-talet?
Livet och arbetet vid Surte glasbruk
glasbruk SurteGlasbruket i Surte startade sin produktion hösten 1863. Före brukets tid bedrevs kvarnverksamhet på orten. I husförhörslängder från 1850-talet återges bland andra mjölnare och arbetare med familj samt ett antal drängar och pigor som boende på platsen.
I och med att glasbruket etablerades tillkom många nya invånare och yrkestitlar – såsom glasblåsare, glasslipare, hyttarbetare och smeder.
En stor del av glasbruksarbetarna var erfarna hantverkare, som arbetat vid bruk inte bara runtom i Sverige, utan även i andra länder. Det internationella inslaget och det idoga flyttandet var utmärkande för glasbrukens hantverkare.
Trollhättans Storgata genom åren
Storgata storgatan storgator TrollhättanEn berättelse kring Storgatan i Trollhättan genom förr- och nu-bilder. Nytagna bilder av Annika Hjortkap, äldre foton från Innovatums bildarkiv.
Fabrikörsdottern som startade folkhögskola
agda erikson birkagården fabrikör folkhögskola rydboholm settlement sven erikson viskadalenAgda Erikson, 1886-1940, var sondotter till Sven Erikson. Han var med andra ord hennes farfar. Att hon startade en folkhögskola för arbetarklassen sågs som anmärkningsvärt. Denna utställning berättar om bakgrunden till hennes beslut, genomförandet av det och om delar av hennes liv.
Färd med Saltskärs käring
Bohuslän Fjällbacka hav land sjömärke VäderöarnaEn berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse.
Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
Sven Erikson - en banbrytare
förläggare hemindustri knallar rydal spinneri sven erikson textil textilindustri vattenkraft väverskorSven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt.
Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby.
Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning.
År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor.
Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.
En växande stad och nya familjer
1800-talet Borås familj textilindustriDet här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.
Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
Badhuset i Lilla Edet - en pionjär i sitt slag
1934 badhus Lilla EdetLilla Edets gamla badhus har en intressant historia som är svår att utläsa då man bara går förbi. Byggnaden var på 1930-talet en riktig mönsteranläggning där bland annat distriktsmästerskapen i simning anordnades. Men varför byggdes en toppmodern simhall i just Lilla Edet på 1930-talet? Och vad har hänt med anläggningen idag?
Hedvig Zillén, Västarvet
Wendelsberg - disponentvillan som blev folkhögskola
1883 Folkbildning Folkrörelse MölnlyckeFabrikören Bruno Wendels dispontentvilla i Mölnlycke stod klar för inflytt år 1883. Hur kom det sig att detta ståtliga byggnadsverk blev en folkhögskola bara drygt 20 år senare? Följ med på denna resa genom tid och rum, och hälsa på några av de personer som finns avbildade inne i byggnaden!
Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas
Fengersfors bruk järnbruk Not Quite pappersbruk platsutvecklingFengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande.
Öxabäck IF - Utan er ingen morgondag
1966 damlag fotboll gefa ab idrott idrottsföreningar industrihistoria kvinnohistoria öxabäck textilÖxabäck IF — utan er ingen morgondag är ett konstprojekt av konsthantverkaren Frida Hållander och textilkonstnären Åsa Norman. Projektet lyfter fram Öxabäck IFs damlag och deras arbete för svensk damfotboll.
Tollereds Öfvre Kraftstation
1909 elkraft industriminne kraftstation Nääs TolleredTollereds Öfvre Kraftstation
Tollereds övre kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk. Anläggningen byggdes åren 1908-1909 av det dåvarande textilföreget NÄÄS Fabriks AB, som funnits i Tollered sedan 1833. När anläggningen togs ur bruk och hotades av rivning bildades en museiförening för att ta tillvara på byggnadsminnet.
Riksbanker...? Vi har väl bara en?
bank ekonomi Riksbanken riksbankerMed jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.
Inlands Kartongbruk
1896 Göta Älv Lilla Edet2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten.
Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.
Berättelse skriven av Patrice Worth
En unik hundraåring
1916 järnvägsbro klaffbro tyska bron VänersborgKlaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg har år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron. Bron är Vänersborgs äldsta bro, men dess öde är oklart: en ny bro är under planering.
Berättelse skriven av Malin Öberg
Klockan är slagen
2013 Gasklockan Göteborg1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan.
En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.
Berättelse skriven av Kent Fingal
Brevet till Remfabriken
Borås Gårda Gingri remfabriken spets textilRemfabriken i Gårda fick ett brev om gamla spetsar från Borås spetsfabrik i Gingri.