Berättelser (362 st)

Sortering
torbjorn.jpg

Berättelser från SAAB: Torbjörn Trollby var mekaniker under Safarirallyt 1963

Torbjörn Trollby berättar om minnen från sitt arbete som mekaniker på SAAB:s tävlingsavdelning under Safarirallyt 1963. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.
gullholmen3.jpg

Konservfabriken Fyrtornet på Gullholmen

1864 startades en konservfabrik på den lilla och tätbefolkade ön Gullholmen väster om Orust i Bohuslän. Det var handlanden och fabrikör Johan Jakob Hallgren som tidigt började med inläggningar av ansjovis och sill. I konservfabriken fick många kvinnor från Gullholmen arbete som sillskärerskor och konservarbeterskor. Johan Jakob Hallgren startade inte bara en konservfabrik - han var också först med att ta fram hermetiskt tillslutna bleckkärl till sillinläggningarna - som var en helt ny konserveringsmetod som förändrade möjligheterna att förvara och transportera produkterna! 1899 kom fabriken att ingå i företagskoncernen Sveriges Förenade Konservfabriker och senare fick fabriken namnet Fyrtornets konservfabrik, Gullholmen. Idag finns sedan ett fyrtiotal år en bostadsrättsförening i den gamla konservfabriken. 
limgobba.tif

Kalkarbetare - Limgobbar

Kalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet. Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.  I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.  Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder. 
bageri.jpg

OH Gustafssons Bageri & Konditori AB

Bagare och konditor är yrken som funnits under lång tid. I mitten av 1800-talet försvan skråväsendet i Sverige. I bagaryrket fanns då vita och svarta bagare. De vita bagarna bakade med vetemjöl och de svarta med det grova mjölet. Visst har industrin tagit över mycket av brödtillverkningen, men än finns det små lokala bagerier kvar. I bageriet fortsätter hantverket och inte så mycket har förändrats. Det är bagarens och konditorns händer som är de bästa redskapen för att forma alla dessa vackra bakverk som sedan vi kunder får njuta av.   Denna berättelsen handlar om Gustafssons Bageri i Skara. Bageriet bytte ägare år 1948 och lever kvar ännu idag. Anor från slutet av 1800-talet finns och det är tredje generationen som leder företaget. Källa: Intervju med tidigare ägare Olle Gustafsson, hans son Anders och Anders fru Helle i januari 2020 utförd av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
2340, 3 beskuren.jpg

Borås - undantaget i kristider

En film om Borås på 1920- till 1940-talet, baserad på fotografier från Textilmuseets arkiv. Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Filmbearbetning: Fredrik Malmlund. Research och speaker: Lars G. Strömberg.
A Hedlunds specerier, Uddevallaplatsen 1943, exteriör.jpg

Anna Hedlund - en livsberättelse

Antastad av en pedofil på biograf som nioåring. Tuff vistelse på Sahlgrenska sjukhuset. Far och syskon dog. Detta drabbades Anna Hedlund av under sin uppväxt i början av 1900-talet. 1922 startade hon speceriaffär i Göteborg tillsammans med sin man Gunnar Hedlund. Livet blev då lättare och makarna Hedlund drev tillsammans affärsrörelser fram till 1956. Även musiken blev en viktig del i deras liv. Text: Thomas Attnäs, barnbarn till Anna Hedlund
VargönAlloysVinjett.jpg

Vargön Alloys

I Vargön i Vänersborg ligger ett av Europas största tillverkare av ferrokrom - som är en viktig råvara för stålindustrin. 1912 installerades den första legeringsugnen här och sedan dess har produktionen ökat och produkterna är mycket efterfrågade. Idag – mer än hundra år efter starten – exporterar Vargön Alloys till många olika länder i Europa, men också till andra kunder runt om i världen. Följ med på ett besök till detta smältverk! Foto Anna Panser, Vänersborgs museum 2018
Skara. Seminariet från öster, 1870-talet..jpg

Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok

Skara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet. I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843. I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.  Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin. Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist. 
veterinär.jpg

Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara

Detta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.  Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen. Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger,  men än så länge finns utbildningen kvar. Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se  dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara
sponda.jpg

Sponda Mekanisk Verkstad

Sponda var ett mindre verkstadsföretag i Skara. Arbetskamraterna Johansson, Jonsson, Thorn och Nyström som var anställda på Eccoverken tog steget till eget företag och lämnade tryggheten som anställda. Sponda Jonsson & Co var namnet från början. Namnet Sponda kom troligtvis från en av de första produkter som tillverkades i företaget vilket var tältsängar men kom att utvecklas till något helt annat. Källa: Intervju med Christina Johansson, Skara den 16 dec. 2019 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata bilder samt foto av Freddie Wedin
PrismaSillfabrikläggsalskarpsillUMFA53278_3602.jpg

Sillen på julbordet

För många är sillen höjdpunkten på julbordet, ett absolut måste! Men förr var sillen vardagsmat i form av spekesill, speciellt längs västkusten. I Bohuslän låg tidigare ett stort antal konservfabriker där saltsillen förädlades till den allra godaste julsillen av sillskärerskorna.Vilken julsill är din favorit? Foto: Inläggning av skarpsill vid konservindustri i Lysekil, troligtvis 1910 - 20-talet. Fotograf Hugo Hallgren, Bohusläns museum
idrottsälskarenjanoscarsson.jpg

Idrottsälskaren Jan Oscarsson

Ta del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.
klostergatan.jpg

A-blommor

Detta är berättelsen om Gun-Britt som under sin uppväxttid drömde om att få arbeta som butiksbiträde. Det var framförallt kundkontakterna som fångade Gun-Britts intresse kunna ge den personliga servicen så att kunden var nöjd efter besöket.  Hon börjande sin yrkesbana som 16-17-åring och slutade som delägare i makens och hennes blomsteraffärer i Skara.  Källa: Intervju den 2019-11-08 med Gun-Britt Wedberg tillsammans med hennes son Leif samt fru Brithe. Privata fotografier samt från www.digitalmuseum.se
Richard Svenssons slutet av 1920 talet richard till höger.jpg

Bodknodd

Yrket "bodknôdd" som man sa i Västergötland var samma som budknodd som var beskrivningen på ett manligt butiksbiträde. I dagens sandlådor kryllar av knoddar "små barn", men förr i tiden kunde man se dem med pomada och sirligt manér i diversehandeln. Manliga butiksbiträden som var duktiga att sälja till sina kunder över disk.  Denna berättelse beskriver den gamla livsmedelsbutiken Richard Svenssons Eftr. i Skara.  Källa: Intervju med Bengt Svensson den 29 nov. 2019 samt artikel i SKLT 1980-06-06
semin2.png

Skara Semin

Skara Semin startade på 1940-talet som ett stöd åt lantbrukare och den djurhållning som fanns på var gård. Det handlade om att få bra besättningar som gav bra avkastning. Turerna var många innan föreningen landande och var fullt etablerad.  Skara Semin senare Skara Seminavel och sedan 1980-talet Viking Genetics och Växa. Vikingen Genetic fortsatte med avelsidan och Växa sysslade med rådgivning till sina medlemmar. Viking Genetic avelsmål är bra produktion och god hälsa och har den längsta avelserfarenhet av alla företag i hela världen. Växa är Sveriges största husdjursföring, målet är en lönsam och konkurrenskraftig lantbruksproduktion. Källa: Broschyr som togs fram av Skara Semin som beskrev verksamheten 1940-1980, www.vikinggenetic.se och www. vxa.se VIKINGGENETICS HAr avlat för häloegenskaper sedan  1980, Längre än någo
postkassör.jpg

Postkassör

Postkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna: Ge rådgivning Sälja till privatpersoner och företag Kunna försäkringar Utländsk valuta och rescheckar Hantera reklamationer Värdehantering  Sköta telefon Administrera Trav och evenemangsbiljetter Supporta Säkerhet I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.
2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg

En ögonblicksbild från L.J. Wingqvists väveri i Fritsla

I Fritsla, två mil söder om Borås, startade Lars Johan Wingqvist en textilfabrik på 1870-talet - Fritsla Mekaniska Väveri. Fabriken tillhörde vid 1800-talets slut de största i landet. Den här filmen berättar om arbetarna och livet vid fabriken, utifrån ett fotografi som togs någon gång kring sekelskiftet 1900. Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet i Borås. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Research och speakerröst: Lars G Strömberg.
Stångeforsen.jpg

Stångeforsens pråmvarv

När de nya slussarna i Göta älv byggdes vid Lilla Edet år 1916, beslöts att öka fallhöjden i älven istället för att bygga en ny sluss vid Åkerström. Vattenståndet höjdes därmed med 1,8 meter och Slumpån rensades upp och iordningställdes för att kunna göras seglingsbar. 1918 anlägger Martin Johansson, tidigare ägare till Norra Garns varv, ett pråmvarv här.
11 april 1940.JPG

11:e april 1940

En kortdokumentär om vad som hände under kriget på Torslanda flygfält den 11:e april 1940 skapad av Alexander och Anna Sörensson i projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
Ett oväntat möte på havet.JPG

Ett oväntat möte på havet

Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.