Berättelser (448 st)
Sortering
Falkängen i Hällekis
1880-1890-tal arbetarbostad Falkängen Hällekis Hantverksbyn Kinnekulle turismHanverksbyn, som lockar många turister årligen är en idyll, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800- talet var Cementa, brukssamhällets stora arbetsgivaren i stort behov av personal, bostäder behövdes och därför byggdes arbetarbostäderna.
I början av 1980-talet var husen på väg att förfalla, Götene kommun försökte sälja dem för en krona styck - dock utan framgång. Rivningshotet hängde över Falkängen, dåvarande landshövding Frithiofsson räddade husen med statliga pengar och renoveringen påbörjades. Hantverksbyn invigdes 1984.
På gatan med de åtta arbetarbostäderna har en gång i tiden ca 500 personer bott. Varje hus var utrustat med åtta lägenheter, på bottenvåningen fyra lägenheter med ett rum och kök, på övervåningen fyra lägenheter med ett rum och kokvrå.
Skara Hantverk & Mekanisk verkstad
1940-tal malm mässing mekanisk verkstad Metall Skara yrkeDetta är en berättelse om det lilla företaget Skara Hantverk & Mekanisk verkstad och dess ägare. Företaget har varit verksamt sedan 1940-talet och började med att tillverka föremål i malm och mässing. Här gjordes även mycket renoveringsarbete och restaureringar.
På senare år kompletterades företaget med uppdrag inom verkstadsmekanik och detta blev även huvudsysselsättningen.
Skolorna på Flatön
Då folkskolestadgan (lagen om allmän folkundervisning) kom år 1842, hölls skola i olika hem innan det beslöts att en skola skulle byggas på Flatön. Invånarna i Morlanda fick betala kostnaderna - trots, som prosten Heuman i ett skolrådsprotokoll klagade: ”en av skatter redan öfver höfvan nedtryckt befolkning”.
Skolan byggdes på en berghäll, så som föreskifterna var, på mark som man fått arrendera av Flatö Östergård. År 1871 stod skolan klar och dags för invigning. Av Morlandas tidigaste skolhus är Flatöns det enda som står kvar på samma tomt och som fortfarande är i nästan samma skick som när det byggdes. I början fanns dock bara skolsal och rastrum, ingen lärarbostad i huset.
Kungsviken - I historisk tid
båtbyggeri fiskebåtar Kungsviken Orust träfiskebåtar varvI Kungsviken och andra orter på Orust har båtbyggeriet gamla anor. Enligt sägnen skall Olaf Tryggvassons vikingaskepp "Ormen Långe" ha byggts här redan på 900-talet. Men de första uppgifterna om båtbyggeriet kring Orust omnämns först på 1200-talet i och med att kung Håkon Håkonssons lät beställa ett större skepp från trakterna. Vid denna tid fanns stora ekskogar i Morlanda socken som kom till nytta i skeppsbyggeriet vid varvsplatserna längs Orusts stränder.
I slutet av 1800-talet finns ett flertal varv i Kungsviken. Det är ofta de markägande bönderna som driver varvsverksamhet och de har en samsplan nere vid viken där båtar på upp till 60 fot byggs. På 1890-talet kan man i husförhörslängder för Morlanda socken se att ett hundratal personer är boende här. Av dessa finns nästa generation båtbyggare efter de omtalade och skickliga hantverkarna från Kungsviken - som båtbyggarna ”Boon i Kongsviga”, ”Bräcken” och” Alfred i Kihln”.
Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken
båtbyggeri Evert Taube Kungsviken midsommar Orust Polstjernan trähantverk varv1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor.
I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre.
I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
Landet Meatballs eller smaken av plats
allemansrätten Angered identitet industriell mat industrisamhället köttbullar kultur på burk kulturarv mat plats smak terroirOm identitet och plats
Feeling a bit Swedish today?
Take our famous meatballs home and prepare in your own kitchen. Serve Swedish style with mash, lingonberry jam and cream sauce.
Kirudds konfektionsindustri i Vänersborg
design kläder konfektion mode VänersborgKirudds konfektionsindustri var en välkänd industri i Vänersborg. Företaget grundades ursprungligen i Uddevalla år 1917 under namnet AB Åhman & Mattssons Eftr. År 1940 ändrades firmanamnet till Kirudds AB.
Kirudds AB tillverkade till en början arbetskläder och overaller, men övergick så småningom till damkonfektion.
Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust
båtbyggeri fiskebåtar Kungsviken mekanisk verkstad Orust varvEinar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten.
Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.
Plåtslagare på Nohab i Trollhättan
arkiv berättelse NOHAB plåtslagare Trollhättan yrkeEn tillbakablick från en plåtslagare som arbetade på Nohab som tonåring, samt en glimt in i arkiven.
Ragnar Westblad tjänstgjorde på Hugin-klass patrullbåtar
berättelse Fregatt Hårsfjärden Imateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Patrullbåt U-137Ragnar Westblad tjänstgjorde i princip hela sitt yrkesverksamma liv i den svenska flottan. Bland hans många meriter hör att han tjänstgjort som ubåtsjaktsofficer på jagaren Södermanland, fregatterna Sundsvall och Visby, på helikopter samt på Hugin-klass patrullbåtar. Nedan följer ett utdrag från en intervju med honom, genomförd och inspelad av Maritimans museipedagog i februari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Tomas Olsson tjänstgjorde på HMS Najad
berättelse immateriellt kulturarv intervju Maritiman Örlogsfartyg Ubåt VärnpliktTomas Olsson tjänstgjorde som telegrafist ombord på ubåten HMS Najad mellan 1985 och -86. Nedan följer ett utdrag ur den intervju som Maritimans museipedagog hade med Tomas i januari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Lars Zimmerman tjänstgjorde på fyrskepp 29
berättelse Fyrskepp immateriellt kulturarv intervju MaritimanLars Zimmerman har tillbringat ett liv till sjöss. Idag är han pensionär, men fortsätter vara aktiv i olika fartygsföreningar med kopplingar till Maritiman. Nedan följer ett utdrag ur en intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018. Fokuset för intervjun var Lars tid ombord på fyrskepp.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Bengt Ivansson tjänstgjorde på M/S Sälen
berättelse Bulklastfartyg Hierarki immateriellt kulturarv intervju Långresa Maritiman MaskinelevBengt Ivanssons karriär kom att bli lärarens, men under gymnasietiden tillbringade han två somrar inom sjöfarten, först som maskinelev ombord bulklastfartyget M/S Sälen och sedan som praktikant på ett västtyskt varv. M/S Sälen byggdes faktiskt på Eriksbergs varv, ett stenkast från Maritiman, år 1927, då som M/S Mälaren. Detta är berättelsen om hans upplevelser från dessa somrar, skriven utifrån en intervju gjorde med honom av Maritimans museipedagog i juni 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Henrik Mjöman tjänstgjorde på HMS Halland
berättelse HMS Halland immateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Radarmatros VärnpliktHenrik Mjöman, idag rekryterare i Lettland, tjänstgjorde som radarmatros på HMS Halland mellan 1979 och -80. Nedan följer ett utdrag av den intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Bernt Sandberg tjänstgjorde på HMS Halland
berättelse Fartygsmaskin HMS Halland immateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman VärnpliktBernt Sandberg tillbringade sitt yrkesverksamma liv som bilmekaniker. Under 15 månaders värnplikt kom han dock att hamna i den betydligt större maskinen i jagaren Halland. Detta är ett utdrag från hans berättelse, från ett samtal med Maritimans museipedagog i augusti 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Jul- och luciafirande genom tiderna
1900-talet jul julfest julfirande lucia luciafirande luciatågI denna berättelse har vi samlat bilder och filmklipp från julfester och luciafirande på olika håll i Västra Götaland under 1900-talet. Du kan också se gamla jul- och nyårskort och läsa om den gamla dalsländska traditionen med "julegoppa".
Sågverken i Lilla Edet - de främsta i landet
Lilla Edet Michael Koch sågverksindustri Strömbåtsgillet trähanteringLilla Edet är känt för sitt pappersbruk, men det är relativt okänt att orten under en tid hade Sveriges främsta sågverksindustri. På 1700-talet betraktades anläggningarna som Sveriges främsta. Det var vattenfallet vid Lilla Edet som gjorde det möjligt att driva dessa många sågkvarnar. Lilla Edet var en betydande ort på 1700- och 1800-talen för sina industriella anläggningar - och var en livlig ort med alla fartyg och transporter som kom dit längs älven.
Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin
1950-talet gitarr Göteborg instrument musikinstrument yrkeI början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
Kruttle kvarn och såg
Daretorp kvarn såg sågverk spånhyvel Tidaholm vattenhjulKruttle kvarn och såg är beläget ca tio km sydost om Tidaholm. Kvarnen har anor från 1600-talet. Den nuvarande är byggd 1916 och har en sockelvåning av tegel samt 1 1⁄2 våningar av stolpverk. Första gången det uttryckligen nämns att det förekommer sågverksamhet på Kruttle är i husförhörslängden från 1930.
Skara Bryggeri
1902 bryggeri läsk öl Skara Skara Bryggeri yrkeDetta är berättelsen om Skara Bryggeri som startade 1902 och fortsatte till 1946 med ölbryggning. Därefter fortsatte tillverkningen av läsk och svagdricka mm fram till början av 1960-talet. Det stora huset på Härlundagatan/Vallgatan vittnar om storsatsning inom bryggerinäringen i Skara. Innan Skara Bryggeri startade fanns flera mindre bryggerier i staden, men med denna storsatsning var det inte lätt att konkurrera.
Sveriges Bryggerier bildades av ölbryggeriidkare 1885 och är Sveriges äldsta industribranschförening som verkar i oförändrad form. Sedan 1950 ingick även läskedryck och vattentillverkarna i föreningen.
Vid bildandet av föreningen 1885 fanns det tre starka skäl som fick bryggarna att gå samman:
Fördelarna med ett gemensamt förpacknings- och retursystem
En röst i alkohol- och nykterhetsdebatten
Frågan om ölets beskattning
Berättelsen utgår från artikel i Skara Gilles årsbok 1994-95 av Per-Erik Petré