Berättelser (441 st)

Sortering
EdetPapp1.jpg

Kräppat papper och nymodigheten toarullen - Edet pappersbruk

Kräppat papper och nymodigheten toarullen blev pappersbruket Edets stora försäljningssuccé! På 1940-talet la bruket om sin produktion från omslags- och kuvertpapper till papper för sanitetsbruk. Toalettpappersrullen var företaget först med att tillverka i Sverige och det är fortfarande en av företagets största produkter! Edet pappersbruk i Lilla Edet har en lång och omväxlande historia som går ända tillbaka till 1880-talet. Då startades tillverkning av papper vid sågverken som fanns invid Göta älv i Lilla Edet.   Företaget heter sedan 2017 Essity AB.
numrerade kranar fd Götaverken mindre.jpg

Kranar vid Göta älv i Göteborg

Kranarna på Götaverken är mycket betydelsefulla kulturhistoriska värdebärare i det som tidigare var en varvsmiljö. Av stadens tidigare över 200 hamn- och varvskranar återstår idag bara en handfull. De förstärker och förtydligar områdets och Göteborgs industrikaraktär, samtidigt som de bär egna värden.
Lilla Edet kraftstation och slussar.

Kraftstationen i Lilla Edet

Vattenkraftens expansion kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Det tidigare omoderna skovelhjulet efterträddes av den modernare turbinen vilket gjorde det möjligt för den producerade energin att omvandlas till elektricitet. En av Sveriges första kraftstationer, Lilla Edet, som konstruerades under tidigt 1900-tal, kom att lägga grunden till en av världens idag mest efterfrågade vattenturbiner.  Berättelse skriven av Simon Green 
Kopparslageri

Kopparslagare

Denna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare. Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl. Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare. 
001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpg

Köpmannebro - järnvägsstationen utan landsväg

En berättelse om Sveriges enda järnvägsstation på en ö utan fast vägförbindelse till fastlandet. Källor:Skållerud, utgiven av Logen Mellerud 644, Vasa Orden av Amerika, 1973.Guide till Skålleruds socken, industrihistoria och framtidstro, 2011.
konsomslag.jpg

Konsumtionsföreningen i Trollhättan

En kort berättelse om Konsumtionsföreningen i Trollhättan grundad 1867, som redan 1967 firade 100-års-jubileum. Då som den äldsta ännu verksamma konsumtionsföreningen i Sverige.
gullholmen3.jpg

Konservfabriken Fyrtornet på Gullholmen

1864 startades en konservfabrik på den lilla och tätbefolkade ön Gullholmen väster om Orust i Bohuslän. Det var handlanden och fabrikör Johan Jakob Hallgren som tidigt började med inläggningar av ansjovis och sill. I konservfabriken fick många kvinnor från Gullholmen arbete som sillskärerskor och konservarbeterskor. Johan Jakob Hallgren startade inte bara en konservfabrik - han var också först med att ta fram hermetiskt tillslutna bleckkärl till sillinläggningarna - som var en helt ny konserveringsmetod som förändrade möjligheterna att förvara och transportera produkterna! 1899 kom fabriken att ingå i företagskoncernen Sveriges Förenade Konservfabriker och senare fick fabriken namnet Fyrtornets konservfabrik, Gullholmen. Idag finns sedan ett fyrtiotal år en bostadsrättsförening i den gamla konservfabriken. 
Knippla_Personalbild_Egon Svenningsson.jpg

Knippla Skeppsvarv - Fiskebåtsvarv i Göteborgs norra skärgård

Knippla Skeppsvarv på Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård byggde en ansenlig mängd moderna fiskefartyg. Båtarna levererades till de många fiskelagen i skärgården runt omkring. Vid varvet fanns också service till fiskelagen som sliptagningar och reparationer, och en del större ombyggnader av fiske- och fraktfartyg. Båtbyggarna vid Knippla Skeppsvarv kom de allra flesta från Bohuslän och var kända för sina gedigna hantverkskunskaper - några av dessa hette Oscar Svenningsson, Sigward Carlsson, Georg Jalming och Alvar Karlsson.  
klövskär-trappa.jpg

Klövskärs fyrplats - nedslag i en historia om ett försvunnet fyrsljus.

Ta del av en berättelse om tidigare Klövskärs fyrplats i Sotenäs.
gasklockan.jpg

Klockan är slagen

1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan. En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.  Berättelse skriven av Kent Fingal
klaffbron.jpg

Klaffbron i Trollhättan genom tiderna

Ikoniska landmärket klaffbron i Trollhättan är väldokumenterat i bild, av både passerande sjömän från världens alla hörn, och av Trollhätteborna.
bendixx.jpg

Klädeshandlare J.P Bendix går i konkurs

Berättelsen om klädeshandlaren Johan Peter Bendix konkurs 1894
KiruddsSysalen3.jpg

Kirudds konfektionsindustri i Vänersborg

Kirudds konfektionsindustri var en välkänd industri i Vänersborg. Företaget grundades ursprungligen i Uddevalla år 1917 under namnet AB Åhman & Mattssons Eftr. År 1940 ändrades firmanamnet till Kirudds AB. Kirudds AB tillverkade till en början arbetskläder och overaller, men övergick så småningom till damkonfektion.  
Kinnekulles utsikstorn

Kinnekulles utsiktstorn

Utsiktstornet på Kinnekulle är stort turistmål och så har det varit i många år. Redan år 1892 stod det första tornet klart. Intiativtagare till detta var friherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom. Klingspor var en man med många järn i elden, han brann för att locka turister till platåberget Kinnekulle. Denna berättelse beskriver utvecklingen på Högkullen, dit många vallfärdat under åren. En fantastisk utsikt erbjuds dem som tar sig högst upp i tornet och blickar ut över landsbygden.  Källor: www.kinnekullehembygd.se, fotografier från Kinnekulle Hembygdsförening samt nytagna foton Freddie Wendin. Boken "Lustresande och bärsöndagar  - när turisterna kom till Kinnekulle" av Anna och Anders Lokrantz. Samt information från https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/i-andrees-spar/
Truveholm - foto Västergötlands museum.jpg

Kinnekullebanan: Truve

Truve är numera mest känt för sin fina golfbana där Lidköpings Golfklubb håller till, samt badet vid Vänern. Badet kan möjligtvis vara en särskild attraktion mot bakgrund av att det är nudistbad.
Trolmen hållplats_Foto via Sv Jvg-museum.jpg

Kinnekullebanan: Trolmen

Stationen i Trolmen uppfördes i samband med att järnvägen byggdes 1897. Stationshuset är numera privatbostad, men Kinnekulletågen stannar fortfarande här.
Stationshuset vid Tjos_Foto Thomas Ohlsson 2018.JPG

Kinnekullebanan: Tjos station

Tjos järnvägsstation på Kinnekullebanan.

Kinnekullebanan: Tjos banvaktsstuga

När banan mellan Gårdsjö och Mariestad planerades 1908, beslutades att en liten anhaltsstation skulle byggas vid Tjos. Den lilla stationen var kombinerad med banvaktsstuga.
SVANEB~1.JPG

Kinnekullebanan: Svaneberg

Svaneberg blev stationsplats när Mariestad – Kinnekulle Järnväg byggdes, sannolikt beroende på att på gården Svaneberg bodde släkten Wallenius som var intimt sammankopplade med järnvägsbyggandet i Västergötland och banan förbi Svaneberg i synnerhet.