Berättelser (380 st)

Sortering
Vagnmakare - yrket som gjorde att hjulen rullande

Vagnmakaren - ett yrke som fick hjulen att rulla

Detta är berättelsen om ett yke som försvunnit - vagnmakaren som lade grunden till fordonsindustrin. Vagnmakarna fanns både i städerna och på landsbygden, i städerna måste hantverkarna tillhöra ett skråämbete.  Vagnsmakarna tillverkade bruksfordon som vagnar och slädar. I städerna först adeln och borgarna som hölls med med vagnar som drogs av hästar. I Norrland, där vägnätet inte var utbyggt, användes slädar och kälkar under vinterperioden. När järnvägens utbyggnad kom för att stanna och fordonsindustrin kom igång var detta slutet för yrket vagnmakare.  Källa: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49623/1/gupea_2077_49623_1.pdf, www.digitalmuseum.se, privata bilder av Freddie Wendin tagna på vagnsmuseum vid Falkängen. Boken "Vagnmakarens son" av Erik Järnåkerhttp://www.brukskultur.se/uploadedFiles/60_hjulfabrik.pdf
Lugnås vägkorset.jpg

Vägkorsningen i Övre Lugnås

Vägkorsningen i Övre Lugnås var förr centrum i byn. Där låg två affärer varav en precis i korsningen. Affärerna stängde på 1970-talet. De hade allt man kunde tänka sig behöva; mat, husgeråd, verktyg, foder. Det som inte fanns gick att beställa. I korsningen fanns en bensinpump och var också platsen där ungdomarna umgicks på onsdag och lördagskvällar. Stig Johansson, född 1933, växte upp i affären vid korsningen. Anna-Lena Vilhelmsson, född 1949, växte upp i byn. Gunnel Törnell, född 1933, bor och har anknytning till Lugnås sedan länge. Lars Törnell, född 1956, bodde under ett par år i korsningen. Tillsammans samtalar de om korsningen och affären stående i korsningen en junidag. Precis som då passerar en hel del bilar i korsningen och de kommer på sig själva med att titta vem som kör förbi trots att det var ett tag sen de bodde där. Inspelningen är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder
img750.jpg

Väderobservatörer förr och nu

Väderobservatörerernas yrke har under åren förändrats en hel del. Arbetet förr innebar att man var mycket bunden, de täta  observationerna skulle göras alla dagar året runt. Var 3-4:e timme dygnet runt skulle det rapporteras in. Tekniken har kommit för att underlätta väderobservatörernas roll. I denna berättelse får du veta mer om SMHIs historia och väderobservatörernas arbete förr och nu. I denna berättelse har information tagits ur Judit Martins dokumentation. Judit var observatör mellan 1983-1995 vid Zinkgruvans väderstation. Hon älskade att skriva och uppmanades att skriva om yrket väderobservatör, ett yrke som kom att förändras mycket och till stor del försvann. Allan och Sven Gustafsson i Västerplana, morbröder till mig (Freddie Wendin) var också väderobservatörer mellan 1965-1991, 26, 5 år med felfri rapportering gjordes var 4:e timme dygnet runt år efter år.  Källa: SMHI.se, privata foton Freddie Wendin, bilder med okända fotografer.  Judit Martins dokumentation "var tredje timma - livet som väderobservatör"
Kungstorgsvimmel Uddevalla

Urbaniseringen - så blev de flesta stadsbor

Staden är den hållbara lösningen menar vissa. Andra oroas för att samhället dras isär om landsbygden avfolkas. I ett historiskt perspektiv är det en dramatisk folkomflyttning som har skett från 1850 fram till idag.
Unica-box

Unica-boxen - signum för den svenska arbetaren

Säg ”Unica-box” och den vuxna delen av Sveriges befolkning ser framför sig en brun oansenlig låda lagom att stoppa matsäcken i. Ingen tvekan om att Unica-boxen är i särklass den mest välkända produkt som någonsin tillverkats i Mariestad. Kanske är den en av de mest kända produkter landet har ägt.  
DSC03490palm.jpg

Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv

Det typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten. Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.  Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se 
skaraborgsgatan 60 cws boco.jpg

Tvätteriet i Skara

Kvinnornas slit med tvättgrytor i dragiga uthus, eller byken vid åkanter och bryggor var ett hårt arbete som gav ledbesvär. Detta var förhållanden som provinsialläkare Georg Hallbäck bestämt sig för att ändra på, ett beslut som ledde till ett blomstrande företag. Källor: Boken Skara efter år 1900, Digitalt museum 
Borg vävbok.jpg

Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet

I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information  om de anställdas hemvist, lön med mera. Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”
Batteriladdare, selenlikriktare

Tudor i Nol

Tudor i Nol kallades en batterifabrik som placerades i orten Nol. Genom närheten till Göta älv gavs goda förutsättningar för verksamheten som kom att prägla hela samhället under lång tid. Idag ryms flera mindre företag i dess gamla lokaler, och även om Tudor lämnat Nol har verksamheten fortsatt. Berättelse skriven av Martina Wahlberg
tsokklubbstuga.jpg

TSOKs klubbstuga i Trollhättan

En berättelse om Trollhättans skid- och orienteringsklubbs klubbstuga.
1-hornetstorgatanstaveredsgatan-nu.jpg

Trollhättans Storgata genom åren

En berättelse kring Storgatan i Trollhättan genom förr- och nu-bilder. Nytagna bilder av Annika Hjortkap, äldre foton från Innovatums bildarkiv.
TB-013-001.jpg

Trollhättan

Ta i trä!Trollhättans utveckling från liten sågverksamhälle till industristad. Denna berättelse bygger på boken Vid fallen. Om Trollättebygdens historia av Daniel Larsson.
Brandman dödad vid kollision.jpg

Tre yrken och en tragisk olycka

Denna berättelse berör tre olika yrken och beskriver hur ödet kan fördärva livet för människor. Den handlar om hur ett tidningsurklipp fick en historia om en tragisk olycka att rullas upp.  Berättelsen är skriven av Lars Bolsing, Museiföreningen Räddningstjänsten Storgöteborg
Torpare

Torpare

Torpare var lantarbetare/jordbrukare som arrenderade mindre jordbruk, så kallade torp. Denna benämning användes förr även på jordbrukare som ägde sitt eget jordbruk och fastighet om det var mindre, under 1/4 mantal. Mantal var ett mått på en gårds avkastingsförmåga, alltså inget med den jordyta som tillhörde gården. En mindre gård med bra jordmån och bördiga åkrar en annan till yta stor men med magra åkrar. Tillgången till skog, fiskevatten inkluderas när man beräknade mantalet. Mantal var en måttenhet som i första hand användes vid beskattning.  När industrialiseringen och emigrationen till Amerika skedde i slutet på 1800-talet minskade torparrendena, många övergick till kontantarrende och friköp av torp. Minskningen var från ca 100 000 år 1850 till en halvering år 1910.  1943 försvann torpinstitutionen från Sverige, då förbjöds dagsverken som betalning. Kronotorpen fanns dock kvar långt senare.  Källa: www.wikipedia.se 20200503, www.kinnekullehembygd.se, privata bilder Freddie Wendin, Boken "Min hemsocken" John-Erik Andersson, Märta Tamm-Götlinds uppteckingar gjord 1940-50-talet. 
submarine-168884_1920.jpg

Tomas Olsson tjänstgjorde på HMS Najad

Tomas Olsson tjänstgjorde som telegrafist ombord på ubåten HMS Najad mellan 1985 och -86. Nedan följer ett utdrag ur den intervju som Maritimans museipedagog hade med Tomas i januari 2018. Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
generator03.jpg

Tollereds Öfvre Kraftstation

Tollereds Öfvre Kraftstation Tollereds övre kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk. Anläggningen byggdes åren 1908-1909 av det dåvarande textilföreget NÄÄS Fabriks AB, som funnits i Tollered sedan 1833. När anläggningen togs ur bruk och hotades av rivning bildades en museiförening för att ta tillvara på byggnadsminnet.
http://mm.dimu.org/image/012wWWWqraTi

Tjuvkoppling av ekosystemen - Energiproduktionen under industrialismen

Ökad energianvändning är nog det som mest kännetecknar industrialismen. Aldrig förr i historien har vi lyckats nyttja så stora energimängder som när energin i vattendrag, vind och ånga, och senare kol, olja och kärnkraft blev tillgängliga i stor skala. Energin har använts i industrin men framför allt förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att tänka.
Tore Johansson.JPG

Till försvar för den mekaniska vågen

I en röd byggnad intill Tånga camping visas en bred samlingnyttoföremål och scenerier med både historisk och nostalgisk prägel. Efter 50 år av samlarkärlek äger Tore i dag en av landets största samlingar av vågar, vikter och mått.  Ur NAV:s nyhetsbrev nr 2 2021.
IMG_0266.JPG

Tidaholms Bruk - pionjärer inom biltillverkning

De flesta lastbilar och bussar vi idag möter på de svenska vägarna är tillverkade av Volvo och Scania. Om historien velat annorlunda skulle vi också kunna se tunga fordon på vilka det står "Tidaholm" i fronten.