Berättelser (467 st)

Sortering
scan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpg

Scan Andelsslakteriet i Skara

Detta är historien om Scan i Skara och dess uppbyggnad fram till år 2018. Skaras placering mitt i det livsmedelsproducerande Skaraborg har naturligt nog satt sin prägel på näringslivet. Inte minst har slakteriet som början av förra seklet placerades på ett stort gärde i västra utkanten av staden bidragit till Skaras profil som livsmedelscentrum. Att Skaras näringslivsprofil dominerats av modernäringen kan vi tacka Skaraborgs läns Hushållningssällskap för. Slakteriet har varit det stora, dominerande företaget i Skara under i stort sett hela 1900-talet. Som mest med 1 200 anställda i slutet av 1980-talet och början av 90-talet. I slutet av 2010 fanns 550 personer anställda vid Scan och 2017 ca 200 personer. Källa:Boken Skara efter 1900 samt artikel i Skara Gilles årsbok 2007 av Elof Johansson
Garveriet.jpg

Säveån

En guidetur mellan industrihistoriska besöksmål, längs Säveån i Skallsjö och Lerums socknar, i nuvarande Lerums kommun. Följ med och lär dig hur människorna nyttjat vattnet genom århundradena!
foreningsarkivet-harmoni-jubileum1983.jpg

Sångsällskapet Harmoni i Trollhättan

Sångsällskapet Harmoni i Trollhättan bildades redan 1928. En ännu aktiv manskör med bred repertoar, och med ett arkiv bevarat hos Trollhättans Föreningsarkiv som minner om hundratals framträdanden, resor och kontakt med andra körer runt om i världen.
Västra Ed

Samhället Ed

I Dals-Ed socken hittas samhället Ed; som är socknens och kommunens enda tätort. 
untitled1.png

Sågverken i Lilla Edet - de främsta i landet

Lilla Edet är känt för sitt pappersbruk, men det är relativt okänt att orten under en tid hade Sveriges främsta sågverksindustri. På 1700-talet betraktades anläggningarna som Sveriges främsta. Det var vattenfallet vid Lilla Edet som gjorde det möjligt att driva dessa många sågkvarnar. Lilla Edet var en betydande ort på 1700- och 1800-talen för sina industriella anläggningar - och var en livlig ort med alla fartyg och transporter som kom dit längs älven.
Vid Lee bruk i Dals-Ed.

Sågarna vid Lees stränder

Redan i början av 1700-talet uppfördes den första sågen vid Stora Lees strand. Sågverket vid Lee var en pålitlig och trygg arbetsplats för många människor genom en lång tid ända tills sågverket ödelades av brand och en hundraårig epok av sågverksindustri vid stranden av Stora Lee tog slut.
Saabar under tillverkning.jpg

SAAB i Trollhättan

En berättelse om flygtillverkaren som blev biltillverkare.
poster_nohab.jpg

Så var det på NOHAB - Rapport från gubbarna i blåställ

En berättelse om hur arbetarna på verkstadsgolvet på NOHAB i Trollhättan upplevde sin arbetsplats.
ssnossanafstallaholm.JPG

s/s Nossan af Stallaholm – en ångbåt med historia

Nossan som idag används som passagerarbåt, kommer ursprungligen från Dalarna. Läs mer om en spännande ångbåt.
rysskranen-cover.jpg

Rysskranen i Trollhättan

I början av 1920-talet gjorde Ryssland en stororder på 1000 lok från Nohab i Trollhättan. Antalet arbetare fick med det mer än fördubblas i ett slag.
Bild 5619 lilja.jpg

Rut Liljas memoarer - ett arbetsliv inom äldrevården från förr

Detta är berättelsen om Rut Lilja född 1909, uppvuxen på Kinnekulle och hur hennes liv utvecklade sig. Rut kom att arbeta inom äldrevården hela sitt yrkesverksamma liv. Arbetet inom vården var på denna tid oreglerat, som anställd arbetade och bodde man på boendet,  med endast några få dagars ledighet under året.  Att arbeta inom vården förr i tid var ett "kall", sa man tidigare. För Rut var valet inte självklart,  men hon kom tidigt att få vårda sina anhöriga som hade behov av vård och omvårdnad.   Berättelsen är skriven i "Jag-form" efter Ruts memoarer som lämnades till Kinnekulle Hembygdsförening för avskrift samt ett antal fotografier.  Inledning till Rut Liljas memoarer Många gånger har jag tänkt försöka skriva lite om det jag kommer ihåg från mitt snart 70-åriga liv. Det har blivit inne liksom att skriva sina memoarer men jag skriver för mig själv. Jag har en almanacka för 1909 och jag ser att jag är född på en lördag den 17 juli 1909. Jag föddes hemma i Kärrgården som alla barn på den tiden. Barnmorskan hette Judith Lexén Aronsson, jag var visst en av de första bebisarna hon tog emot.
DSC03534.JPG

Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör

Rörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna.  Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet. Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se
Robothand

Robotdrömmar

Den optimism som rådde på 1950-talet om teknikens möjligheter bromsades upp på 1970-talet efter energikris och miljöhot. Idag verkar åter robotsamhället ses som en snar verklighet.
http://mm.dimu.org/image/012uPWUQhvqM

Riksbanker...? Vi har väl bara en?

Med jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.      
Fabriksbyggnaden  Resteröds Trikå har byggts ut i omgångar

Resteröds Trikå - nu startar maskinerna igen

Resteröds Trikå i Ljungskile har i alla år varit kända för sin tillverkning av klassiska herrunderkläder i stickad bomullstrikå av hög kvalitet. Efter att fabrikstillverkningen legat nere i många år, har nu de äldre stick- och symaskinerna iordningställts. En ny tillverkning planeras i fabrikslokalerna inom företaget Ljungskile Trikå.
Restad gård

Restad gård – från herrgård till kyrkogård

Restad gård är en plats med mycket gamla anor. Från 1590-talet fram till 1700-talets mitt var Restad en herrgård, därefter fungerade gården som bostad och sommarbostad för länets landshövdingar. 1905 började ett nytt kapitel i Restads historia då Vänersborgs Hospital och Asyl, ett av landets större mentalsjukhus startades på denna plats. Från herrgård till kyrkogård: vilka var det som levde på denna plats? Berättelse skriven av Helena Torstensson
repslagarmuseet.jpg

Repslagarmuseet i Älvängen

Företaget PA Carlmark grundades 1848 i Åmål. När Carlmarks Repslageri expanderade runt sekelskiftet 1900 valde Hugo Carlmark att 1917 flytta hela verksamheten (såväl personal som repslagarbanan) från Åmål till Älvängen. Carlmarks var under lång tid den största repproducenten i Sverige, och flytten till Älvängen påverkade samhällets utveckling. Då många i byn kom att arbeta på fabriken fick orten karaktären av ett brukssamhälle. Hugo Carlmark lät bl.a. införa elektrisk belysning på orten, långt innan det kommunala elnätet etablerades. I en tidningsartikel från 1948 kan man få ytterligare förståelse för Carlmarks betydelse för Älvängen; här berättas att samhällets befolkning vuxit till 1400 invånare och samma år hade fabriken över 200 anställda.
Lagarn.jpg

Redskap på Bastöna hembygdsgård

Ljud från och berättelser om redskap från lagårn på Bastöna hembygdsgård i Norra Vånga. Berättat av Rune Karlsson från Excelsiorföreningen Norra Vånga.
RättaregårdenWarnhemBeskär1880fartyg.jpg

Rättaregårdens - Nylandsös Varf

På fartygstavlan stävar ångskonerten Wanhem, byggd 1880 på Rättaregårdens Skeppsvarf, fram över böljan blå - det ryker ur skorstenen och vinden tar tag i unionsflaggan som är hissad i aktern. Wanhem är utrustad med en ångmaskin af 45 hästkrafters styrka och tillhör den viktiga ångbåtsepoken. Från 1870-talet arrenderar Gustaf Persson Rättaregårdens Warfsplats, där flera större segelfartyg och ångfartyg kommer att byggas. 1892 byter varvet ägare och sågverksägare August Andersson blir den som driver varvet vidare. 1914 köps varvsanläggningen av Lödöse Varf AB, där träpråmar till älvtrafiken byggs under ett flertal år.  
projektbild-kinnekullebanan-2.png

RAMBERÄTTELSE Kinnekullebanan på Prismavg.se av och med unga berättande

Här berättar unga om historiska händelser som utspelat sig längs med Kinnekullebanan och nutida iaktagelser och tankar om framtiden.  Berättelserna är genom många olika uttryksätt