Berättelser (380 st)

Sortering
Rösträtt2Gbguntitled.png

På resa för rösträtten

Frigga Carlberg och Eva Rohde var två av förgrundsfigurerna i kampen för kvinnlig rösträtt i Göteborg och Västsverige vid förra sekelskiftet. På 1890-talet växte kravet på allmän och lika rösträtt till en massrörelse med manifestationer, agitationsmöten och rösträttsföreningar. I Göteborg startades året 1902 två föreningar som blev viktiga i denna rörelse; Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och Socialdemokratiska kvinnoklubben. Frigga Carlberg och Eva Rohde var några av de som reste runt och agiterade för kvinnors rätt - och 1919 kröntes den långa kampen för demokrati med framgång. Införandet av allmän och lika rösträtt till den svenska riksdagen var ett efterlängtat beslut!  
http://www.sockenbilder.se/gnarp/images/Gnarp-a-225.jpg

På räls: Järnvägen i Sverige

Järnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt. 
Öxabäck 1968.

Öxabäck IF - Utan er ingen morgondag

Öxabäck IF — utan er ingen morgondag är ett konstprojekt av konsthantverkaren Frida Hållander och textilkonstnären Åsa Norman. Projektet lyfter fram Öxabäck IFs damlag och deras arbete för svensk damfotboll. 
Oxbacksgatan 2 i Skara

Överliggningens "grand old dame"

Denna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet. Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka. Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor
Hildur.jpg

Otto Berntsson - bondsonen som rymde och blev sjöman, kustvakt i Tasmanien och bogserbåtskapten i Göteborg

Berättelsen om en sjömans väg från uppväxten som bondson i Torsby. Som 16-åring rymde han till Helsingborg där han mönstrade på som jungman. I tio år seglade han på ett flertal skutor och verkade som sjöman och kustvakt under namnet Arthur Benson i Australien och Nya Zeeland. Efter faderns död besökte han Sverige igen men stannade kvar på grund av kärleken.  Berättelsen är hämtad från en längre beskrivning utförd av Ottos son Carl Berntsson, senare Bernung, verksam som sjöman och kapten från 1920-talet och senare rektor på sjöbefälsskolan i Härnösand, Malmö och Göteborg. 
2339, beskuren.jpg

Omstart i Borås

Med traumatiska minnen och sönderslagna liv kom de till Sverige. Andra världskriget hade äntligen nått sitt slut. Överlevande från koncentrationslägren kunde fritas och sättas i säkerhet. 1945-47 kom omkring 600 judar till Borås. En ny vardag skulle skapas i ett nytt land, utan kontaktytor och språkkunskaper. Det här är berättelsen om judarnas Borås. 
fram_a.jpg

Om volvoarbetaren David Carlsson

Min far David Carlsson arbetade under många år på Volvo i Skövde bland annat som ritsare.
Klosterängen.jpg

Om Klosterängen i Lugnås

Gunnel och Lars Törnell berättar om Klosterängen i Lugnås som varit en aktiv plats sedan 1100-talet. De berättar både historia längre bak i tiden och nutidshistoria. Namnet Klosterängen kommer sig av att munkar bosatte sig där på 1100-talet. Dessa munkar satte igång kvarnstensbrytningen på Lugnåsberget vilken sedan pågick i 800 år. Ängen verkar alltid ha varit en aktiv plats och i nutid används den som utflyktsmål och är idag ett naturreservat. Gunnel berättar om hur hon som tonåring på 1940-talet besökte ängen. Bland annat när den fungerade som festplats på somrarna. Gunnels höll senare i kyrkans barntimmar på ängen.
oljekoken gössäter.jpg

Oljekoken i Gössäter

Detta är berättelsen om den så kallade Oljekoken i Gössäter och ägaren L.W Kylberg som på slutet av 1800-talet hade stora visioner om att utvinna olja. 
Olidan kraftstation Trollhättan

Olidans kraftstation – den svenska elproduktionens vagga

Olidans kraftstation kan ses som ett nationalmonument, en av grundpelarna i den svenska industrihistorien. Kraftstationen är Sveriges äldsta statliga vattenkraftstation och byggnadsarbetet påbörjades redan 1905. Olidans betydelse för Sverige blev speciellt tydlig under andra världskriget då man befarade att kraftverket under händelse av en invasion skulle bli ett av fiendens viktigaste mål. Förstörelsen av kraftverket skulle vara en stor katastrof för landet eftersom Olidan var en av Sveriges viktigaste elproducenter. Kraftstationen är idag kulturminnesmärkt.  Berättelse skriven av Fanny Movérus och Karin Binder Ryberg
bageri.jpg

OH Gustafssons Bageri & Konditori AB

Bagare och konditor är yrken som funnits under lång tid. I mitten av 1800-talet försvan skråväsendet i Sverige. I bagaryrket fanns då vita och svarta bagare. De vita bagarna bakade med vetemjöl och de svarta med det grova mjölet. Visst har industrin tagit över mycket av brödtillverkningen, men än finns det små lokala bagerier kvar. I bageriet fortsätter hantverket och inte så mycket har förändrats. Det är bagarens och konditorns händer som är de bästa redskapen för att forma alla dessa vackra bakverk som sedan vi kunder får njuta av.   Denna berättelsen handlar om Gustafssons Bageri i Skara. Bageriet bytte ägare år 1948 och lever kvar ännu idag. Anor från slutet av 1800-talet finns och det är tredje generationen som leder företaget. Källa: Intervju med tidigare ägare Olle Gustafsson, hans son Anders och Anders fru Helle i januari 2020 utförd av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
Övarvet Bild 4B.jpg

Ö-varvet - Traditionsrikt företag i Öckerö

I Öckerö hamn finns ett varvsföretag med traditioner – Ö-varvet. 2016 firade företaget 100 år av att grundaren Ernst Backman anlade en upphalningsslip för fiskebåtar här och startade varvsverksamhet. Idag drivs Ö-varvet av fjärde generationen Backman och är en framgångsrik marin bolagsgrupp som även har etablerat sig med varv på ost- och sydkusten.  
008. Stenbrottet.jpg

Ny podcast: Utflykt till Kinnekulle

I den här podden letar vi oss fram längs Kinnekulles vindlande stigar, upp på Högkullen, in i skogarna och ner i stenbrotten. Vi är på jakt efter de okända berättelserna, spåren i landskapet efter stenbrytning och jättars framfart. Bakom podcasten står Kinnekulle hembygdsförening och första avsnittet sänds den 15 februari 2022.
Pråmbyggare.jpg

Norra Garns Varv

Norra Garns varv har rötter tillbaka till 1700-talet, men exakt när varvet startade är svårt att veta. Med sitt läge vid strandbrinken vid Norra Garn fanns goda möjligheter att bygga större fartyg - och framför allt byggdes här en mängd pråmar. Varvet var i drift fram till 1921 och ett av de större nybyggnationerna i tidigt 1900-tal var det gasdrivna motorfartyget Rex, som 1906 beställdes till Göteborg. På bilden syns pråmbyggare och drivare med sina drevklubbor vid Norra Garns varv. Några av kuskarna - med sina piskor -  som var anställa vid varvet för allehanda transporter med häst och vagn finns också med på bilden.  
NB-00009

NOHAB-området

En utställning om företaget NOHAB i Trollhättan. Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Man tillverkade bland annat lok, vattenturbiner och tryckpressar och företagets produkter exporterades till stora delar av världen. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades, såldes och lades slutligen ned i början av 1990-talet.
Nohab1.jpg

NOHAB-arkiven och "Ryssordern"

Vid slutet av första världskriget gick produktionen vid Nohab, ett av Trollhättans största företag, på sparlåga, under vissa perioder bedrevs arbetet endast fyra dagar i veckan. I detta besvärliga läge kommer så en beställning på 1000 lok från Sovjetunionen.
taxor0.jpg

Nedslag från 1860-talet i Dalslands kanalbolags arkiv

Dalslands kanal AB:s arkiv (på Landsarkivet i Götbeorg) är välbevarat och innehåller en mängd intressant material för den som intresserar sig för lokalhistoria, kanaltrafik eller bruks- och handelshistoria. Här ges några axplock ur detta stora, drygt 150-åriga arkiv.
UMFA53240-001387.jpg

Nästa....! En utställning om stationer i Västra Götaland

Stationerna blev en plats för möten, förväntan och möjligheter och stationshusen var både fulla av rörelse och platser för väntan. Idag är dock många stationer och stationshus bortgömda eller förfallna och utan sin ursprungliga funktion. Vad har hänt på 160 år? Vad kännetecknar dagens stationer och hur skiljer de sig ifrån de en gång så aktade stationshusen?
invigningen.jpg

När olika rösträtt blev lika

Charlotta, Beda, Elida, Maria, Serafia, Margit, Olivia, Maja-Stina och Ottilia – de är alla kvinnor i Krokstrand som för första gången gick och röstade i ett riksdagsval. I år firar vi hundraårsminnet av att dessa damer klev över tröskeln i Krokstrands Folkets hus, uppklädda för det högtidliga ögonblicket, och lämnade sina röster. Jag kan tro att många till och med neg när rösten lämnades över. Vi kan bara föreställa oss hur det kändes att stå där och vänta medan valförrättaren bläddrade fram namnet i röstlängden och skrev ett rött R i kolumnen för ”har utövat rösträtt”.