Berättelser (467 st)
Sortering
RAMBERÄTTELSE Kinnekullebanan och järnvägarna i norra Skaraborg
kinnekullebanan järnvägEn järnväg längs högst varierande natur och miljö!
Rälsbussar från NOHAB i Trollhättan
NOHAB rälsbuss TrollhättanVälkommen att ta del av en helt nytillverkad rälsbuss från NOHAB i Trollhättan på 1950-talet!
Ragnar Westblad tjänstgjorde på Hugin-klass patrullbåtar
berättelse Fregatt Hårsfjärden Imateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Patrullbåt U-137Ragnar Westblad tjänstgjorde i princip hela sitt yrkesverksamma liv i den svenska flottan. Bland hans många meriter hör att han tjänstgjort som ubåtsjaktsofficer på jagaren Södermanland, fregatterna Sundsvall och Visby, på helikopter samt på Hugin-klass patrullbåtar. Nedan följer ett utdrag från en intervju med honom, genomförd och inspelad av Maritimans museipedagog i februari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri
industriminne Kinnekulle Råbäck Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri stenhuggeri stenindustri turismRåbäcks Mekaniska Stenhuggeri startades av friherren Carl Klingspor på Råbäcks Egendom.
Denna berättelse handlar om Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri som startade 1888. Verksamheten fortsatte till 1970. Därefter kom stenhuggeriet att ligga i dvala fram till början av 1980-talet då några energiska/initiativrika personer tog tag i stenhuggeriet och dess framtid. Stiftelsen Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och Stenhuggeriets Vänner bildades och byggnaden blev ett kulturminne och ett levande arbetslivsmuseum.
Källa: Boken Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri - Ett industriminne på Kinnekulle, utgivare Stiftelsen Råbäcks Mekansika Stenhuggeri 2018
Punchflickor
kontorsarbete puncherskor punchflickor rationalisering SKF yrkeUnder våren och sommaren 1920 anställde SKF 28 så kallade punchflickor eller puncherskor. De var unga, runt sexton år. Ingen var över tjugo. Titeln var ny liksom avdelningen de började arbeta på.
Proggen och staden, Göteborg
Göteborg immateriellt kulturarv musik proggI slutet av 1960-talet bildades de första grupperna inom Proggen. Det är något speciellt med Göteborg och musiklivets historia i staden. Musiklivet spirade under 1960- och -70-talen i stadsdelar under omvandling och där unga människor hade möjlighet att samlas och uttrycka sina åsikter.
Produkten och staden - Trollhättan
NOHAB SAAB TrollhättanMöjligheten att knyta en framgångsrik produkt till staden den tillverkas i är något som kan bidra till samhörighet för invånarna, och också innebära extra draghjälp för företaget bakom det som tillverkas.
Pråmbygge i Göta älvdalen
Göta Älvdalen pråm sjöfart varvFram på 1950-talet var en bogserbåt med pråmar på släp efter sig en vanlig syn på Göta älv. Många av företagen längs älven fraktade råvaror och sina produkter till och från Göteborg och andra lastageplatser med just pråmar.
Flera av varven i Göta älvdalen byggde och reparerade pråmar i stor skala. Pråmarnas utseende och storlek skiftade, men de byggdes i regel av trä. Inte förrän på 1950-talet började stålpråmar att användas. Från 1960-talet började pråmarna att minska i antal - nya typer av fartyg för sjötransporter blev allt vanligare och lastbilar kom att ersätta de idoga sjötransporterna med pråmar.
Postkassör
gamla yrken paket pengar post postkassör Skara yrkePostkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna:
Ge rådgivning
Sälja till privatpersoner och företag
Kunna försäkringar
Utländsk valuta och rescheckar
Hantera reklamationer
Värdehantering
Sköta telefon
Administrera
Trav och evenemangsbiljetter
Supporta
Säkerhet
I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.
Posseska Lancasterskolan - skolan för arbetarklassens barn
1800-talet 1900-talet Kinnekulle medelplana possiska skola undervisningDen lagstadgade folkskolan kom för att stanna år 1842, men i Posseska skolan på Kinnekulle startade undervisningen redan 10 år innan. Hovfröken Louise Posse ansåg att arbetarnas barn vid Hellekis Egendom också skulle ha bildning. Att arbetarbarnen skulle lägga tid i skolan sågs inte alltid med blida ögon, de skulle ju hjälpa till hemma och i skördearbetet.
En ny och större skola startade då hovfröken Louise Posse donerat pengar i sitt testamente daterat år 1834. Syftet var att ge barn till arbetarna vid Hellekis säteri och runt om bygden möjligheten att studera.
Källas: Kinnekulle hembygdsförening information och foton. Samt privata foton av Freddie Wendin
Porter - ett flytande kulturarv
Carnegie Flytande kulturarv Göteborg Klippan PorterKlippans kulturreservat i Göteborg bär på många historier, här låg Älvsborgs slott en gång, här startades ett porterbryggeri på 1800-talet och Carnegie porter kan fortfarande avnjutas, även om den bryggs i Falkenberg idag.
Plåtslagare på Nohab i Trollhättan
arkiv berättelse NOHAB plåtslagare Trollhättan yrkeEn tillbakablick från en plåtslagare som arbetade på Nohab som tonåring, samt en glimt in i arkiven.
Per-Töresgården i Lugnås
berättelser från Lugnås berättelser minnen platser Lugnås Per-TöresgårdenBröderna Åke (född 1949) och Olle (född 1952) Andersson berättar om Per-Töresgården. Om gårdens historia, sin uppväxt, hur det var att driva jordbruk, om Lugnåsandan och historia om byn. Både nutids och äldre historia.
Åke tog över gården 1973 och drev jordbruk med mjölkkor fram tills det inte gick att driva ett småbruk längre. Han bor kvar på gården.
Åkes och Olles farmor och farfar köpte gården i mars 1914 så gården har varit i släktens ägo i dryga hundra år. Åkes och Olles pappa tog över gården 1940.
Med på samtalet är också Gunnel och Lars Törnell som båda har anknytning till Lugnås.
Samtalet spelades in 17 maj 2018
Inspelningen är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder
Påskefyr på Gullholmen
Gullholmen påsk påskeldarAtt bo på en ort med en konservindustri var en stor fördel när man skulle bygga påskefyrar – det gällde ju att få så mycket brännbart som möjligt i påskhögen. Och silltunnor och annat material som man kunde få från industrierna blev fint bränsle till elden!
Läs om hur man byggde påskefyrar på Gullholmen på 1920-talet!
På resa för rösträtten
demokrati Eva Rohde Frigga Carlberg kvinnlig rösträtt RösträttFrigga Carlberg och Eva Rohde var två av förgrundsfigurerna i kampen för kvinnlig rösträtt i Göteborg och Västsverige vid förra sekelskiftet. På 1890-talet växte kravet på allmän och lika rösträtt till en massrörelse med manifestationer, agitationsmöten och rösträttsföreningar. I Göteborg startades året 1902 två föreningar som blev viktiga i denna rörelse; Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och Socialdemokratiska kvinnoklubben. Frigga Carlberg och Eva Rohde var några av de som reste runt och agiterade för kvinnors rätt - och 1919 kröntes den långa kampen för demokrati med framgång. Införandet av allmän och lika rösträtt till den svenska riksdagen var ett efterlängtat beslut!
På räls: Järnvägen i Sverige
1800-talet infrastruktur järnväg järnvägsnätJärnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt.
Öxabäck IF - Utan er ingen morgondag
1966 damlag fotboll gefa ab idrott idrottsföreningar industrihistoria kvinnohistoria öxabäck textilÖxabäck IF — utan er ingen morgondag är ett konstprojekt av konsthantverkaren Frida Hållander och textilkonstnären Åsa Norman. Projektet lyfter fram Öxabäck IFs damlag och deras arbete för svensk damfotboll.
Överliggningens "grand old dame"
1873-1949 Hulda Rodén järnväg överliggning övernattning Skara yrkeDenna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet.
Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka.
Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor
Otto Berntsson - bondsonen som rymde och blev sjöman, kustvakt i Tasmanien och bogserbåtskapten i Göteborg
brigg jungman matros sjöman skepp
Berättelsen om en sjömans väg från uppväxten som bondson i Torsby. Som 16-åring rymde han till Helsingborg där han mönstrade på som jungman. I tio år seglade han på ett flertal skutor och verkade som sjöman och kustvakt under namnet Arthur Benson i Australien och Nya Zeeland. Efter faderns död besökte han Sverige igen men stannade kvar på grund av kärleken.
Berättelsen är hämtad från en längre beskrivning utförd av Ottos son Carl Berntsson, senare Bernung, verksam som sjöman och kapten från 1920-talet och senare rektor på sjöbefälsskolan i Härnösand, Malmö och Göteborg.
Omstart i Borås
Borås invandring judar sömmerskor textilindustriMed traumatiska minnen och sönderslagna liv kom de till Sverige. Andra världskriget hade äntligen nått sitt slut. Överlevande från koncentrationslägren kunde fritas och sättas i säkerhet. 1945-47 kom omkring 600 judar till Borås. En ny vardag skulle skapas i ett nytt land, utan kontaktytor och språkkunskaper. Det här är berättelsen om judarnas Borås.