Berättelser (457 st)

Sortering
DSC_0002.JPG

Musikstudion Music A Matic

En berättelse om en unik musikstudio i västsverige
Munthers båtbyggeri 2006

Munters båtbyggeri

”Muntersbåtarna som de kallas i folkmun var utmärkta att åka i älven med. Men båtbyggeriet blev också känt i sjöfarts-kretsar för sina livbåtar. När större båtar byggdes kunde det stå i kontraktet att livbåtarna skulle komma från Munthers båtbyggeri”. I huvudsak tillverkade man fritidsbåtar (Petterson-båtar), livbåtar, ekor och strömbåtar och totalt kom man att tillverka över 1000 båtar på varvet innan man 1965 formellt lade ner verksamheten. Berättelse skriven av Lars Molinder
IMG_1123.JPG

Munkedals Jernväg

Munkedals Jernväg är Bohusläns äldsta järnväg som redan 1995 firade 100års-jubileum. Idag drivs den smalspåriga järnvägen av Museiföreningen Munkedals Jernväg i Munkedal. Man kör ånglok på sträckan Munkedals nedre - Åtorp - Munkedals hamn. Här erbjuds förutom en inblick i föreningens verksamhet också på möjligheten att ta del av en serie filmer som utarbetats av A\\tio Production i samverkan med Munkedals Jernväg och Innovatum i ett kompetensväxlingsprojekt med stöd av Västra Götalandsregionen.
munkedal.jpg

Munkedal

Munkedal är en bruksort grundat på pappersbruket vilket har hjälpt till att finansiera och bygga upp samhället under årtiondena. Den sågverksamhet som bedrevs utmed Örekilsälven och Munkedalsälven kom tidigt att få stor betydelse och älvarna tjänade som flottningsleder. Under 1700-talet hade sågverksamheten en stor omfattning med hela 32 grovbladiga sågar.  För Munkedals del inleddes den egentliga industriepoken under 1800-talets början och pappersbruket anlades år 1871 vid Munkedalsälven. Åren 1894-95 byggdes en smalspårig järnväg mellan bruket och Munkedals hamn, belägen vid Saltkällefjorden.  Källa: Wikipedia
Hattmakare och modist

Modist och hattmakare

Denna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.  Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater. Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode. Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.  Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.
Stenebyströmmen 1898.jpg

Mjölnaryrket

Berättelsen om mjölnarfamiljen Åhlund från Steneby, berättad av en mjölnardotter.
fallbild.jpg

Mjölnarfamiljen i Melltorp

På Melltorps kvarn i Hyssna har fyra generationer drivit kvarn och sågverk. Under fyra hundra år har energi hämtats ur Melltorps "qvarnaström". Strömmen och vattenfallet är fortfarande av stor betydelse. Enda skillnaden är att arbetsmiljön har upphört för att ge plats åt turismen.
råbäck7.jpg

Mjölnare - ett yrke med rent mjöl i påsen

En mjölnare eller möllare var en person som malde säd till mjöl i en kvarn. Det var vanligt att det fanns en eller flera mindre kvarnar i varje socken. När kraven på större och effektivare kvarnar kom blev det glesare mellan dessa. Mjölnaryrket är gammalt och fanns redan när människan var jägar-samlare. Ursprungligen var verktyget en manuellt driven rörlig handkvarnsten. Handkvarnsstenen snurrade över en fast sten som bas och liknade en stor mortel. Konstruktionen av den manuellt drivna handkvarnen kom att utvecklas för att bli effektivare. Det kopplades till olika energislag som drivkälla, som djur, vatten (vattenkvarnar)och vind (väderkvarnar). Från mitten av 1800-talet förekom även ångdrivna kvarnar och i böjaan av 1900-talet eldrivna. I denna berättelsen beskrivs yrket mjölnare och väderkvarnen Kvarnåsen i Västerplana samt Sågersta kvarn i Råbäck. Källor: www.wikipedia.se dat 20-04-27, privat dokumentation och bilder från Freddie Wendin och Lena Brodin. Boken Industriminnen i Götene av Erik Jhlin och Bengt Spade 1978.
missionshus.jpg

Missionshuset i Västerplana

I takt med den ökade religionsfriheten växte under 1800-talet en stark svensk frikyrkorörelse fram. Missionshusen, bönehusen och frikyrkorna kom att bli ett utmärkande inslag både på landsbygden som i städerna. Svenska Kyrkans kyrkobyggnader omfattas av kulturmiljölagen, men frikyrkorna har inte getts någon uppmärksamhet i lagstiftningen. Många missionshus och missionskyrkor har därför rivits eller sålts. Det kulturarv som frikyrkan lämnat efter sig är viktig samhällshistoria, om hur väckelserörelsens folk levde, arbetade och bad samt firade sin gudtjänst.   Denna berättelse handlar om Västerplana Missionsförsamling eller som den hette "Kinnekulle Kristna Missionsförsamling" som upphörde 1976 efter nästan 100 år.  Källa: Boken "Mín Hemsocken" av J-E Eriksson samt skrifter från Svenska Missionsförbundet, div privata bilder samt www.digitalamuseum.se
midsommar beskuren.jpg

Midsommarfirandet på Nääs

Ett stort midsommarfirande i två dagar har hållits på Nääs sedan slöjdskolan startades i slutet av 1800-talet. Firandet hålls fortfarande årligen och är ett levande kulturarv.  Läs mer här!
Mejeriet i blomberg.jpg

Mejerskan - ett kvinnoyrke som blev männens

Denna berättelse handlar om yrket mejerska, ett yrke som och kom att så gott som försvinna under några decennier. Mejerskan hade en viktig roll i hanteringen av mjölk. Från början skötte hon hela processen från mjölkning till förädlingsarbete. Mjölken är en nyttig produkt som krävde nedkylning för att den inte skulle gå till spillo. Geom förädling av mjölken till olika produkter som smör, ost, yoghurt, mese etc. kunde den tillvaratas och hållbarheten förlängas.   De små lokala mejerierna utvecklades till stora andelsmejerier och tekniken utvecklade arbetet. Därmed övertog även männen arbetet inom mejerierna och kvinnorna försvann.  Källa: www.arla.se. www.wikipedia.se 20200623. www.isof.se/matkult/mjolk.html.www.yrkeshögskolan.se, torehartung.se/artikel/ost-i-skaraborg. Studien "Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess" av Lena Sommestad. Boken "Skara efter 1900", avsnitt Ostmässan. www.digitalmuseum.seprivata foton Freddie Wendin.  
Medelplana ungdom 1915

Medelplana-Ungdomen

I början av 1900-talet bildades i Medelplana en kyrklig ungdomskrets. När några ungdomar ville utöva idrott och lekar motsatte sig kyrkoherde David Sandén sig detta. Så kom det sig att föreningen Medelplana-Ungdomen startade. Föreningens motto: ”Allt för varandra!” och ”En sund själ i en sund kropp”. Föreningens syfte var att arbeta för ungdomens utveckling både kroppsligt och andligt. Föreningen var verksam under relativt kort tid, men för de omkring 150 ungdomarna var det säkert inte förgäves. År 1921 upphörde föreningen. Det friska och fria kamratskapet som utvecklades bland föreningens medlemmar var något nytt för denna tid. Källa: Boken "Min hemsocken Medelplana och Västerplana" av John E Andersson
Bengtsfors samhälle

Med Nobel och vattenkraft: EKA:s kemikaliska resa

Elektrokemiska aktiebolaget (EKA) grundades 1895 i Bengtsfors av Rudolf Lilljeqvist för kemikalieframställning. Valet föll på Bengtsfors eftersom Lilljeqvist ville använda vattenkraft som driftenergi. För att finansiera fabriken vände Lilljeqvist sig till Alfred Nobel, som också investerade i EKA.  Berättelse skriven av Sarah Muskantor
Mariestad

Mariestad

Mariestad är en tätort i Västergötland. Förr var Mariestad residensstad i Skaraborgs län och stiftsstad i Mariestads stift. Det var Gustav Vasas son Hertig Karl, senare kung Karl IX, som på 1570-talet lät anlägga en stad på åsen öster om Tidan. Både staden och gården fick namn efter hans hustru Maria av Pfalz – Mariestad och Marieholm. Stadsprivilegierna undertecknades den 9 oktober 1583. Under mer än 330 år var den gamla kungsgården Marieholm residens och bostad för landshövdingen i Skaraborgs län. 1998 bildades Västra Götalands län och landshövdingen flyttade till Göteborg.
Bild 4 Hillerström.jpg

Mannen som pryglade Evert Taube

Evert Taube arbetade under en period i sin ungdom till sjöss. På en resa till Australien 1908 träffade han på den färgstarke och hårdhänte kaptenen Oscar Huldtgren. Sjöfartsmuseet Akvariets samlingar har ett stort material av bilder, berättelser och föremål från denne kapten.
311879014_575410954584897_7949385800532082773_n.jpg

Måltidsbricka från Lillhagens sjukhus

På Medicinhistoriska museet kan du ta del av hur synen på sjukdom och hälsa har förändrats genom tiderna. Omvälvande upptäckter har lett till både framsteg och bakslag. Vetenskap har fått stå mot kultur och tradition. Idéer och ideal har inspirerat, men också hindrat den medicinska utvecklingen. Museet delar med sig av föremål från sina samlingar och berättelserna bakom dessa. Den här gången är det en måktidsbricka från Centralköket på Lillhagens sjukhus som står i fokus.
Axel Danielsson och Fredrik Sterky..jpg

Majmärket snart 130 år

I år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.  Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.
historisk-skidåkning-och-skridskoåkning.jpg

Magra skidmuseum

Upptäck skidornas historia i Mörlanda utanför Sollebrunn!
SkandiaverkenNordSegl2MartinJohanssonP1090917.jpg

Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Lysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok. Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019