Berättelser (380 st)

Sortering
Axel Danielsson och Fredrik Sterky..jpg

Majmärket snart 130 år

I år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.  Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.
historisk-skidåkning-och-skridskoåkning.jpg

Magra skidmuseum

Upptäck skidornas historia i Mörlanda utanför Sollebrunn!
SkandiaverkenNordSegl2MartinJohanssonP1090917.jpg

Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Lysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok. Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019
Loppis - en ny trend för dem med liten och stor plånbok

Loppis - En ny fluga för den med liten eller stor plånbok

Tusentals prylar som ingen behöver, eller något tusen människor vill ha.  Trenden att sälja och köpa begagnade varor har kommit för att stanna. Drömmen om att finna något unikt och göra det stora fyndet är kanske det som många köpare har som ledstjärna. Konsumtionssamhället är en bidragande orsak till att marknaden är stor, miljömedvetenheten och naturligtvis priserna är avgörande faktorer. På  loppmarknaderna/loppis/secondhandbutikerna trängs både fattiga och rika köpare. Källor: www.ostgotamarknader.se.www.wikipedia/Loppmarknad 20210817, www.lansstyrelsen.se/orebro, www.falkenberg.se/fbg-tipsar/loppisfynd--retronojen.html
Volvotruckar.jpg

Logistik på godsmottagningen

Patrik Patulski började att arbeta på bilfabriken i Uddevalla 1998 och han var kvar fram till att tillverkningen lades ner 2013. Från 2003 drevs fabriken som Pininfarina Sverige AB och det var framför Volvo C70 cabriolet och coupemodell som tillverkades. Det var på godsmottagningen och varuflödet från inhemska och utländska leverantörer som Patrik var anställd. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Lödöse varv

Lödöse Varv: från stål till rost

Lödöse varv har anor långt tillbaka. Utgrävningar visar att det troligen var aktivt redan på 1300-talet. Varvet var sedan flitigt anlitat som skeppsbyggeri fram till den första konkursen i slutet av 1700-talet – och under 1800-talet får varvet dras med allt större ekonomiska bekymmer. Idag ekar lokalerna tomma: men minnena och fartygen lever vidare.   
LödöseVarvSektionsbygge1982a.jpg

Lödöse Varf

Lödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara. Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.
lockökvarn (1).JPG

Lockö kvarn

Lockö kvarn byggdes intill ån Surtan 1863, men här finns spår från 1700-talet. Kvarnen ligger i ett omtyckt vattenlandskap där forsen är delad mellan två gårdar i småorten Hyssna.
atlantfart.jpg

Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919

Som 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn. Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.
Sjukrummet K 3, Skövde 1906

Livet och döden i städerna

Livet i de tidiga industristäderna var hårt. Den allmänna dödligheten var betydligt högre i städerna än på landsbygden. Allra värst var situationen för de unga.
Glasblåsare och hyttpojkar vid Surte Glasbruk.

Livet och arbetet vid Surte glasbruk

Glasbruket i Surte startade sin produktion hösten 1863. Före brukets tid bedrevs kvarnverksamhet på orten. I husförhörslängder från 1850-talet återges bland andra mjölnare och arbetare med familj samt ett antal drängar och pigor som boende på platsen. I och med att glasbruket etablerades tillkom många nya invånare och yrkestitlar – såsom glasblåsare, glasslipare, hyttarbetare och smeder. En stor del av glasbruksarbetarna var erfarna hantverkare, som arbetat vid bruk inte bara runtom i Sverige, utan även i andra länder. Det internationella inslaget och det idoga flyttandet var utmärkande för glasbrukens hantverkare.
papiljotter.jpg

Lite hårvårdshistoria från 1923 i Skara

Hur har arbetet på en frisörsalong förändrats under det senaste seklet? Såväl mode som arbetsmetoder har skiftat med tidens gång Här kan du ta del av lite hårvårdshistoria från Skaras första damfrisering. Du kan också läsa lite kuriosa om hur varje tidsepok utvecklat frisyrerna och frisöryrkets utveckling.
IMG_4744.JPG

Lindholmen förr och nu

En berättelse om Lindholmen nu och då producerad under prao årskurs 8. Maj 2016
012uP2GXH44T.jpg

Lidköping

Staden ligger söder om den sydöstra del av Vänern som kallas Kinneviken. Genom staden rinner ån Lidan. Bland Lidköpings första större industrier fanns Lidköpings mekaniska verkstad och Lidköpings porslinsfabrik (Rörstrand). Man tillverkade också bland annat sågar, socker, tändstickor och öl.
Lasse i Berget - Tjuvjägaren

Lasse i berget - Tjuvjägaren

Lasse i berget, är fantastisk och sann berättelse. Grottan utanför Husaby finns kvar och berättelsen lever vidare. I denna grotta levde Lasse Eriksson med sin fru Inga i ca 30 år.  Myten om Lasse i berget började redan under hans livstid. Han var fruktad av många men beundrad av andra. Berättelsen om honom och hans Inga skulle kunna vara en skröna men så är inte fallet.  Både Lasse och Inga  fanns i verkligheten för inte särskilt länge sedan, och deras dotterdotters dotter Lilly Maria dog så sent som 2008 i en ålder av 98 år. Källa: Ur boken ”Lasse i Berget historien om den märklige jägaren och grottmänniskan i Husaby” av Einar Björe samt artikel av —Agneta Tjäder den 1 februari 2020 i tidskriften Släkthistoria. Foton från www.digitaltmuseum.se samt privata foton av Freddie Wendin. 
vegafoto-maritiman-lowres-srgb-20160420 (15 av 20).jpg

Lars Zimmerman tjänstgjorde på fyrskepp 29

Lars Zimmerman har tillbringat ett liv till sjöss. Idag är han pensionär, men fortsätter vara aktiv i olika fartygsföreningar med kopplingar till Maritiman. Nedan följer ett utdrag ur en intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018. Fokuset för intervjun var Lars tid ombord på fyrskepp. Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
äta köttbullar.jpg

Landet Meatballs eller smaken av plats

Om identitet och plats Feeling a bit Swedish today? Take our famous meatballs home and prepare in your own kitchen. Serve Swedish style with mash, lingonberry jam and cream sauce. 
mor anna lägre basetool.jpg

Kvinnan som lade grunden för SKF och Volvo

Detta är berättelsen om Mor Anna i Sälgered, Seglora som förvaltade sitt kapital så väl, att det på sikt innebar etablerandet av SKF och Volvo.
DFH_K1_5_Skal_054.jpg

Kvarnstenshuggning på Lianefjället

Om kvarnstenshuggning och stenbrytning på Liane- och Korserudsfjället. Källor: Hembygden Dalsland 1935, Kvarnstenshuggningen i Korserudsfjället, Elis Svensson sid. 89 - 94 Hembygden Dalsland 1973, Brytning och bearbetning av dalskogsstenen, Lisa Lönnroth sid 125 - 135
Kvarnen i Tollered.jpg

Kvarnen i Tollered

Cecilia Olsen och Ingvar Axelsson berättar om kvarnen i Tollered. Kvarnen var elektrisk och togs i bruk 1909. Kvarnen var i drift till 1960-talet och byggdes senare om till lägenheter. Cecilias far var mjölnare i kvarnen och hon berättar om egna minnen från den tiden. Ingvar berättar om att platsen varit en kvarnplats sedan 1200-talet. Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.