Berättelser (434 st)

Sortering
generator03.jpg

Tollereds Öfvre Kraftstation

Tollereds Öfvre Kraftstation Tollereds övre kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk. Anläggningen byggdes åren 1908-1909 av det dåvarande textilföreget NÄÄS Fabriks AB, som funnits i Tollered sedan 1833. När anläggningen togs ur bruk och hotades av rivning bildades en museiförening för att ta tillvara på byggnadsminnet.
http://mm.dimu.org/image/012uPWUQhvqM

Riksbanker...? Vi har väl bara en?

Med jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.      
Inlands Pappersbruk i Lilla Edet.

Inlands Kartongbruk

2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.  Berättelse skriven av Patrice Worth
Järnvägsbron i Vänersborg fotograferad 2009 vid Västarvets inventering.

En unik hundraåring

Klaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg har år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron. Bron är Vänersborgs äldsta bro, men dess öde är oklart: en ny bro är under planering.  Berättelse skriven av Malin Öberg
gasklockan.jpg

Klockan är slagen

1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan. En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.  Berättelse skriven av Kent Fingal
Remfabriken på Gårda

Brevet till Remfabriken

Remfabriken i Gårda fick ett brev om gamla spetsar från Borås spetsfabrik i Gingri.
Vidkärrs barnhem på 1940-50-talet

Vidkärrs barnhem

Vidkärrs barnhem i Göteborg var i drift under åren 1935 – 1976 och var ett av Sveriges största barnhem. Barnhemmet var platsen för en centraliserad stordrift med plats för 176 barn. Barnen som kom dit var från 1 till 16 år. Tusentals barn var på Vidkärr under de 40 åren som verksamheten pågick.
Bengtsfors samhälle

Med Nobel och vattenkraft: EKA:s kemikaliska resa

Elektrokemiska aktiebolaget (EKA) grundades 1895 i Bengtsfors av Rudolf Lilljeqvist för kemikalieframställning. Valet föll på Bengtsfors eftersom Lilljeqvist ville använda vattenkraft som driftenergi. För att finansiera fabriken vände Lilljeqvist sig till Alfred Nobel, som också investerade i EKA.  Berättelse skriven av Sarah Muskantor
Lödöse varv

Lödöse Varv: från stål till rost

Lödöse varv har anor långt tillbaka. Utgrävningar visar att det troligen var aktivt redan på 1300-talet. Varvet var sedan flitigt anlitat som skeppsbyggeri fram till den första konkursen i slutet av 1700-talet – och under 1800-talet får varvet dras med allt större ekonomiska bekymmer. Idag ekar lokalerna tomma: men minnena och fartygen lever vidare.   
Olidan kraftstation Trollhättan

Olidans kraftstation – den svenska elproduktionens vagga

Olidans kraftstation kan ses som ett nationalmonument, en av grundpelarna i den svenska industrihistorien. Kraftstationen är Sveriges äldsta statliga vattenkraftstation och byggnadsarbetet påbörjades redan 1905. Olidans betydelse för Sverige blev speciellt tydlig under andra världskriget då man befarade att kraftverket under händelse av en invasion skulle bli ett av fiendens viktigaste mål. Förstörelsen av kraftverket skulle vara en stor katastrof för landet eftersom Olidan var en av Sveriges viktigaste elproducenter. Kraftstationen är idag kulturminnesmärkt.  Berättelse skriven av Fanny Movérus och Karin Binder Ryberg
Batteriladdare, selenlikriktare

Tudor i Nol

Tudor i Nol kallades en batterifabrik som placerades i orten Nol. Genom närheten till Göta älv gavs goda förutsättningar för verksamheten som kom att prägla hela samhället under lång tid. Idag ryms flera mindre företag i dess gamla lokaler, och även om Tudor lämnat Nol har verksamheten fortsatt. Berättelse skriven av Martina Wahlberg
http://mm.dimu.org/image/022wXWjVYVEz

Genom slussen: en berättelse om Ströms sluss

En 400-årig epok har gått i graven. Slussvakten är numera ett minne blott. Slussen i Lilla Edet, Ströms Sluss, är sedan några år fjärrstyrd från Trollhättan och mestadels obemannad. I slussverksamheten avspeglas kanalsjöfartens historiska utveckling, expansion och tillbakagång, genom tidens gång fram till idag. Handelsvaror och människor har i alla tider fraktats och färdats dels på land, dels längs vattenvägar, som i detta fall.  Berättelse skriven av Cecilia Malmros
Lilla Edet kraftstation och slussar.

Kraftstationen i Lilla Edet

Vattenkraftens expansion kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Det tidigare omoderna skovelhjulet efterträddes av den modernare turbinen vilket gjorde det möjligt för den producerade energin att omvandlas till elektricitet. En av Sveriges första kraftstationer, Lilla Edet, som konstruerades under tidigt 1900-tal, kom att lägga grunden till en av världens idag mest efterfrågade vattenturbiner.  Berättelse skriven av Simon Green 
Huvudnässkolans aula

Aulan utan skola

Brödrosten i Vänersborg är det skämtsamma namnet på Huvudnässkolans aula som numera står själv utan sin skola. Aulan, med plats för 550 i publiken, används till bland annat som konserthus, både av lokala grupper och uppvisningar men även av svenska och utländska artister som besöker Vänersborg på sina turnéer. 
Västra Ed

Samhället Ed

I Dals-Ed socken hittas samhället Ed; som är socknens och kommunens enda tätort. 
Dals Ed

Dals-Ed - spännande historia i gränsbygd

En berättelse i text, bild och film om Dals-Eds historia fram till idag och med spaning mot framtiden.  Dals-Ed socken ingår i Vedbo Härad, tillsammans med Bäcke, Ödskölt, Steneby, Håbol, Ed, Ärtemark, Torrskog Gesäter, Nössemark, Töftedal och Rölanda. Läget intill norska gränsen har i högsta grad påverkat historien och bebyggelsen i långa tider. 1500- och 1600-talet var oroliga sekel och ett flertal gårdar brändes ner en eller flera gånger under dessa århundraden. Under 1700- och 1800-talet byggdes ett flertal skansar och befästningar som skydd inför kommande krig, och i samband med andra världskriget anlades stridsvagnshinder på strategiska platser. Samtidigt har närheten till Norge tidvis lett till många spännande och positiva fenomen. Än idag spelar närheten till Norge roll, hör mer om det och mycket annat i intervjun med kommunalrådet.    
Restad gård

Restad gård – från herrgård till kyrkogård

Restad gård är en plats med mycket gamla anor. Från 1590-talet fram till 1700-talets mitt var Restad en herrgård, därefter fungerade gården som bostad och sommarbostad för länets landshövdingar. 1905 började ett nytt kapitel i Restads historia då Vänersborgs Hospital och Asyl, ett av landets större mentalsjukhus startades på denna plats. Från herrgård till kyrkogård: vilka var det som levde på denna plats? Berättelse skriven av Helena Torstensson
Parti från Ahlafors, Starrkärr sn

Ahlafors Spinneri spinner vidare

1856 startas det upp flera fabriker vid Hältorpsån, detta blir startskottet för ett nytt samhälle. Idag, över 150 år senare, är fortfarande fabrikerna inblandade i samhället Alafors utveckling och tillväxt. På 1850-talet fick de första arbetarna på fabriken vandra ca fyra mil till sin nya arbetsplats. 2016 är spinneriet ett hem för ensamkommande flyktingbarn. Resan för Alafors fabriker är långt ifrån avslutad.  
Strb_ifabriken4.jpg

Stridsbergs - "Historien måste bevaras"

Företaget Stridsberg och Biörck etablerade sig i Trollhättan redan år 1879 och påbörjade sin tillverkning och framtagning av bland annat sågblad och filar.  Verkstaden var länge en av Trollhättans största arbetsplatser, som mest hade företaget runt 600 anställda kring 1920-talet. I början av 1990-talet lades tillverkningen ned. Idag används byggnaderna som lagerutrymme och verkstäder. I det forna kontoret bedrivs skol- och föreningsverksamheter.  Här får vi följa med några av de tidigare anställda på en rundtur i området. 
konsomslag.jpg

Konsumtionsföreningen i Trollhättan

En kort berättelse om Konsumtionsföreningen i Trollhättan grundad 1867, som redan 1967 firade 100-års-jubileum. Då som den äldsta ännu verksamma konsumtionsföreningen i Sverige.