Berättelser (467 st)
Sortering
Kulturarv i fara
Frihamnen Gasklockan Kranar polstjärnan ValhallaI Göteborg hotas av rivning betydelsefulla objekt och miljöer som berättar om det moderna samhället.
Gasklockan är borta, varvskranarna är kvar på obestämd tid och Valhalla kanske röjs undan för att bygga en stor evenemangsarena. För panncentralen Tratten som var en tillfällig funktionsbyggnad men blev ett landmärke har flera rivningslov lämnats in och en planerad höghusbyggnad kommer att utplåna industribyggnader från fyrtiotalet, sådana som är sälsynta i staden.
Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv
arkiv Gårda Göteborg remfabrik textilI samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.
Kranar vid Göta älv i Göteborg
Götaälvdalen Götaverken Göteborg kran Lindholmen varvKranarna på Götaverken är mycket betydelsefulla kulturhistoriska värdebärare i det som tidigare var en varvsmiljö. Av stadens tidigare över 200 hamn- och varvskranar återstår idag bara en handfull. De förstärker och förtydligar områdets och Göteborgs industrikaraktär, samtidigt som de bär egna värden.
Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning
Almedahls fabriker Dalsjöfors Dalsjöfors fabriker textilindustriVad hade Dalsjöfors varit utan textilindustrin? Säkert väldigt annorlunda. Hade det inte varit för det att en ingenjör gjort ett rejält misstag hade historien om fabrikssamhället Dalsjöfors troligen slutat redan på ritbordet.
Proggen och staden, Göteborg
Göteborg immateriellt kulturarv musik proggI slutet av 1960-talet bildades de första grupperna inom Proggen. Det är något speciellt med Göteborg och musiklivets historia i staden. Musiklivet spirade under 1960- och -70-talen i stadsdelar under omvandling och där unga människor hade möjlighet att samlas och uttrycka sina åsikter.
TSOKs klubbstuga i Trollhättan
klubbstuga orientering skidåkning Trollhättan tsokEn berättelse om Trollhättans skid- och orienteringsklubbs klubbstuga.
Sveriges fönster mot världen - Nääs Slöjdlärarseminarium
Nääs skola slöjd utbildningNääs slöjdlärarseminarium ägs och förvaltas av August Abrahamsons stiftelse. Efter att August Abrahamson dog år 1898 är det en stiftelse i hans namn som driver Nääs.
Om du är på plats på Nääs så kan du klicka HÄR och komma till vår mobilguide! I den kan du läsa om byggnaderna på seminarieområdet. Tänk på att låta webbläsaren veta din plats, annars fungerar inte guiden.
Nääs Slöjdlärarseminarium startade på 1870-talet av August Abrahamson och Otto Salomon. Skolan höll på fram till 1966.
Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var.
Verksamheten på Nääs skall ses i ljuset av industrialismen. Tekniska, sociala och ekonomiska förändringar skapade goda förutsättningar för skolan och påverkade inriktningen och verksamheten. Nääs blev en viktig arena för kvinnor att etablera sig och befästa sin plats inom pedagogiken. Otto Salomon tog ställning för kvinnor som ville vara verksamma inom det pedagogiska området.
Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg.
Det är August Abrahamsons stiftelse som ägar och förvaltar Nääs slöjdseminarium. Vill du veta mer om Nääs historia klicka HÄR.
Vill du komma i kontakt med någon angående Nääs Slöjdläraseminarium mejla till Agust Abrahamons stiftelse info@naas.se.
Vardagen på ett kontor omkring 1960
1960 ASEA elektrisk industri kontorsarbete Moréns Partille vardagsbilderVälkommen att ta en titt på hur vardagen kunde se ut på ett kontor för ungefär 60 år sedan. Bilderna i den här berättelsen är tagna på ASEA Partilleverken (f.d. Elektriska Motorfabriken Morén) omkring 1958-1960. Fotograf: Torgny Skansen.Samtliga bilder är hämtade ur Partille hembygdsförenings arkiv.
En epok av elektrisk industri i Partille
1907 ASEA Eck elektrisk industri Morén Partille PartilleverkenBerättelsen om en industriepok i Partille, den elektriska industri som bedrevs mellan 1907 och 1965 under namnen Motorfabriken Eck, Elektriska AB Morén och slutligen ASEA Partilleverken. Bilder från Partille Hembygdsförenings arkiv.
Bruket berättar - en film om Papyrus i Mölndal
2006 Mölndal pappersbruk papperstillverkning PapyrusDokumentärfilmen "Bruket berättar" handlar om det år 2006 nedlagda pappersbruket Papyrus i Mölndal och dess människor under drygt hundra år. Lite om förhistorien till Papyrus och den långa traditionen av papperstillverkning i Mölndal tas också upp.
Här kan du se ett litet smakprov ur filmen.
En stor gata i en liten ort - Storgatan i Mellerud
Mellerud Storgata storgatan storgatorEn kort berättelse om en gata med anor från tidigt 1600-tal.
Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning
Katrinefors Mariestad pappersbruk papperstillverkningBerättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet.
Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.
En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll
företagsdemokrati företagsnämndUnder slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka.
Tack vare finskorna
arbetskraftsinvandring Borås Finland Finskor konfektion sömmerskorI takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig.
Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna.
Edsborgs idrottsplats i Trollhättan
Edsborg idrottsplats TrollhättanEn berättelse om Edsborgs idrottsplats i Trollhättan.
Sångsällskapet Harmoni i Trollhättan
kör körsång manskör TrollhättanSångsällskapet Harmoni i Trollhättan bildades redan 1928. En ännu aktiv manskör med bred repertoar, och med ett arkiv bevarat hos Trollhättans Föreningsarkiv som minner om hundratals framträdanden, resor och kontakt med andra körer runt om i världen.
Storgatan i Uddevalla - Jag minns en ståtlig gata
storgatan storgator UddevallaEn berättelse om Storgatan i Uddevalla - minnena av en ståtlig gata
Kungsviken - båtbyggarmetropol på Orust
båtbyggeri Kungsviken mekanisk verkstad Orust varvKungsviken på nordvästra Orust har i långa tider varit känt för sitt båtbyggeri och för sina skickliga båtbyggare. I äldre källor kan man följa det båtbyggeri som bedrevs i viken flera århundraden tillbaka.
Volvoarbetaren Karl Magnusson och Volvobilen PV 444
Skövde Volvo Volvo PV 444Om volvoarbetaren Karl Magnusson som vann en Volvo PV 444 och om hur denna bilmodell återskapats senare via teckning och väv.