Berättelser (467 st)
Sortering
Hällans Skifferbrott i Dalsland
Dalsland Hällans skifferbrott Kroppefjäll lerskiffer skifferbrott taktäckningAllt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.
Tegelstenen som byggde Göteborg
Bodéns tegelbruk Holmens tegelbruk landshövdingehus Lyckebergs tegelbruk tegelbruk tegelslagning Torpa norra och södra tegelbruk Torpa nya tegelbrukLängs Göta älv har en mängd tegelbruk funnits, som hade en stor avsättningsmarknad i Göteborg och andra närbelägna städer. Flera av tegelbruken hade anor från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, men det var med industrialiseringen som den stora efterfrågan kom. Städerna expanderade och såväl industrier som offentliga byggnader uppfördes i detta nya byggnadsmaterial. Det var också eftertraktat att bygga bostadshus i tegel.
Den sandblandade leran som lämpade sig till tegel fanns längs stora delar av älvdalen. Med alla de tegelbruk som anlades, kom tegelindustrin i Västsverige att växa till en betydande industribransch.
Cementfabriken och brukssamhället Hällekis
arbetarbostäder brukssamhälle cement Cementa cementfabrik Hällekis kalkbrytning Kinnekulle stenbrott stenindustri yrkeDetta är historien om cementfabriken i Hällekis och hur ett brukssamhälle byggdes upp. Cementfabriken startade 1892 och verksamheten upphörde 1979, var detta slutet för samhället och dess invånare?
Många stora krafterna var igång för att få dit en ersättningsindustri och till slut flyttades Rockwools produktionsanläggning från Skövde till Hällekis. Många av de anställda på cementfabriken fick anställning i den nya industrin.
Bruksandan från Cementa-epoken lever kvar bland de äldre Hällekisborna och bygde lever vidare.
Oljekoken i Gössäter
gössäter Kinnekulle kylberg olja oljekokDetta är berättelsen om den så kallade Oljekoken i Gössäter och ägaren L.W Kylberg som på slutet av 1800-talet hade stora visioner om att utvinna olja.
Processen att ta fram olja vår mycket kostsam och kvalitén blev inte heller bra. Projektet resulterade i att verksamheten var endast igång några och upphörde innan 1900 startade.
Ett nytt beslut om en ny farbrik togs och år 1917 började statliga Svensk oljeindustri bygga en stor fabrik i Gössäter, men den blev aldrig klar. Den andra ”oljekoken” i Gössäter byggdes strax intill den första under åren 1917-20. Mycket folk anställdes, mest utifrån. Strejker utbröt och efter miljonförluster trädde företaget Svenska Emissionsbolaget i likvidation. Då hade någon egentlig oljeutvinning ännu inte kommit igång. Av anläggningen kvarstår nu endast ruiner.
Källa: www.kinnekullehembygd.se, foton från hembygdsföreningen samt www.digitaltmuseum.se
Erik Järnåker - grundare till två av Skaras industrier
1920-1990-tal Eccoverken Erik Järnåker industri plast plastindustri Skara Skaraplast yrkeDetta är berättelsen om grundaren till de båda industrierna Eccoverken och Skaraplast i Skara. Erik Järnåker (född Svensson) levde mellan åren 1904-1992.
Redan som barn började Erik i sin pappas företag Svenssons Träförädling tillsammans med sin bror. Efter skolan var det arbete i verkstaden som gällde. Ingen kunde ana att Erik skulle bli en mäktig industriman, men det var ett hårt och slitsamt arbete som krävdes.
Källa: Valda delar ur boken "Vagnsmakarens son" skriven av Erik Järnåker, sammanställt av Lena Brodin och Freddie Wendin
![scan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpg](https://www.prismavg.se/files/fullsize/3ceb1058986d0d5d1c5381851b96c389.jpg "scan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpg")
Scan Andelsslakteriet i Skara
1890-1900-tal livsmedelsindustri scan Skara slakteri yrkeDetta är historien om Scan i Skara och dess uppbyggnad fram till år 2018.
Skaras placering mitt i det livsmedelsproducerande Skaraborg har naturligt nog satt sin prägel på näringslivet. Inte minst har slakteriet som början av förra seklet placerades på ett stort gärde i västra utkanten av staden bidragit till Skaras profil som livsmedelscentrum. Att Skaras näringslivsprofil dominerats av modernäringen kan vi tacka Skaraborgs läns Hushållningssällskap för.
Slakteriet har varit det stora, dominerande företaget i Skara under i stort sett hela 1900-talet. Som mest med 1 200 anställda i slutet av 1980-talet och början av 90-talet. I slutet av 2010 fanns 550 personer anställda vid Scan och 2017 ca 200 personer.
Källa:Boken Skara efter 1900 samt artikel i Skara Gilles årsbok 2007 av Elof Johansson
Sjötorps Varv - Inlandsvarv vid Vänern
Göta kanal Sjötorp Sjötorps varv skeppsbyggnadsvarv trähantverk varvRunt Vänern fanns under 1800- och 1900-talen ett flertal skeppsvarv. Ett av de mera kända träskeppsvarven var Sjötorps Varf. Vid den västgötska orten Sjötorp, där Göta kanal mynnar ut i Vänern har det byggts skepp, fartyg och båtar under många år, även innan kanalen anlades. Enligt skriftliga källor är det känt att en varvsplats i Sjötorp fanns redan på 1740-talet, däremot blev ortens och varvets storhetstid i anslutning till byggandet av Göta kanal.
Som klassiskt skeppsvarv var Sjötorps varv i drift långt in i modern tid och skeppsbyggnadsverksamheten upphörde först år 1976.
Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär
1923 Erik Jonsson guldsmed guldsmedsaffär hantverk Metall Skara yrkeDetta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet.Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver.En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.
Skara Bryggeri
1902 bryggeri läsk öl Skara Skara Bryggeri yrkeDetta är berättelsen om Skara Bryggeri som startade 1902 och fortsatte till 1946 med ölbryggning. Därefter fortsatte tillverkningen av läsk och svagdricka mm fram till början av 1960-talet. Det stora huset på Härlundagatan/Vallgatan vittnar om storsatsning inom bryggerinäringen i Skara. Innan Skara Bryggeri startade fanns flera mindre bryggerier i staden, men med denna storsatsning var det inte lätt att konkurrera.
Sveriges Bryggerier bildades av ölbryggeriidkare 1885 och är Sveriges äldsta industribranschförening som verkar i oförändrad form. Sedan 1950 ingick även läskedryck och vattentillverkarna i föreningen.
Vid bildandet av föreningen 1885 fanns det tre starka skäl som fick bryggarna att gå samman:
Fördelarna med ett gemensamt förpacknings- och retursystem
En röst i alkohol- och nykterhetsdebatten
Frågan om ölets beskattning
Berättelsen utgår från artikel i Skara Gilles årsbok 1994-95 av Per-Erik Petré
Kruttle kvarn och såg
Daretorp kvarn såg sågverk spånhyvel Tidaholm vattenhjulKruttle kvarn och såg är beläget ca tio km sydost om Tidaholm. Kvarnen har anor från 1600-talet. Den nuvarande är byggd 1916 och har en sockelvåning av tegel samt 1 1⁄2 våningar av stolpverk. Första gången det uttryckligen nämns att det förekommer sågverksamhet på Kruttle är i husförhörslängden från 1930.
Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin
1950-talet gitarr Göteborg instrument musikinstrument yrkeI början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
Sågverken i Lilla Edet - de främsta i landet
Lilla Edet Michael Koch sågverksindustri Strömbåtsgillet trähanteringLilla Edet är känt för sitt pappersbruk, men det är relativt okänt att orten under en tid hade Sveriges främsta sågverksindustri. På 1700-talet betraktades anläggningarna som Sveriges främsta. Det var vattenfallet vid Lilla Edet som gjorde det möjligt att driva dessa många sågkvarnar. Lilla Edet var en betydande ort på 1700- och 1800-talen för sina industriella anläggningar - och var en livlig ort med alla fartyg och transporter som kom dit längs älven.
Jul- och luciafirande genom tiderna
1900-talet jul julfest julfirande lucia luciafirande luciatågI denna berättelse har vi samlat bilder och filmklipp från julfester och luciafirande på olika håll i Västra Götaland under 1900-talet. Du kan också se gamla jul- och nyårskort och läsa om den gamla dalsländska traditionen med "julegoppa".
Bernt Sandberg tjänstgjorde på HMS Halland
berättelse Fartygsmaskin HMS Halland immateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman VärnpliktBernt Sandberg tillbringade sitt yrkesverksamma liv som bilmekaniker. Under 15 månaders värnplikt kom han dock att hamna i den betydligt större maskinen i jagaren Halland. Detta är ett utdrag från hans berättelse, från ett samtal med Maritimans museipedagog i augusti 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Henrik Mjöman tjänstgjorde på HMS Halland
berättelse HMS Halland immateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Radarmatros VärnpliktHenrik Mjöman, idag rekryterare i Lettland, tjänstgjorde som radarmatros på HMS Halland mellan 1979 och -80. Nedan följer ett utdrag av den intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Bengt Ivansson tjänstgjorde på M/S Sälen
berättelse Bulklastfartyg Hierarki immateriellt kulturarv intervju Långresa Maritiman MaskinelevBengt Ivanssons karriär kom att bli lärarens, men under gymnasietiden tillbringade han två somrar inom sjöfarten, först som maskinelev ombord bulklastfartyget M/S Sälen och sedan som praktikant på ett västtyskt varv. M/S Sälen byggdes faktiskt på Eriksbergs varv, ett stenkast från Maritiman, år 1927, då som M/S Mälaren. Detta är berättelsen om hans upplevelser från dessa somrar, skriven utifrån en intervju gjorde med honom av Maritimans museipedagog i juni 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Lars Zimmerman tjänstgjorde på fyrskepp 29
berättelse Fyrskepp immateriellt kulturarv intervju MaritimanLars Zimmerman har tillbringat ett liv till sjöss. Idag är han pensionär, men fortsätter vara aktiv i olika fartygsföreningar med kopplingar till Maritiman. Nedan följer ett utdrag ur en intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018. Fokuset för intervjun var Lars tid ombord på fyrskepp.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Tomas Olsson tjänstgjorde på HMS Najad
berättelse immateriellt kulturarv intervju Maritiman Örlogsfartyg Ubåt VärnpliktTomas Olsson tjänstgjorde som telegrafist ombord på ubåten HMS Najad mellan 1985 och -86. Nedan följer ett utdrag ur den intervju som Maritimans museipedagog hade med Tomas i januari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Ragnar Westblad tjänstgjorde på Hugin-klass patrullbåtar
berättelse Fregatt Hårsfjärden Imateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Patrullbåt U-137Ragnar Westblad tjänstgjorde i princip hela sitt yrkesverksamma liv i den svenska flottan. Bland hans många meriter hör att han tjänstgjort som ubåtsjaktsofficer på jagaren Södermanland, fregatterna Sundsvall och Visby, på helikopter samt på Hugin-klass patrullbåtar. Nedan följer ett utdrag från en intervju med honom, genomförd och inspelad av Maritimans museipedagog i februari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Plåtslagare på Nohab i Trollhättan
arkiv berättelse NOHAB plåtslagare Trollhättan yrkeEn tillbakablick från en plåtslagare som arbetade på Nohab som tonåring, samt en glimt in i arkiven.