Berättelser (467 st)

Sortering
Smögenstorgat3.jpg

Storgatan i Smögen - hisnande vyer över horisont och Västerhavet

Storgatan i Smögen sträcker sig från centrala torgplatsen och genom hela samhället ända till Smögenbron - och fick sitt namn på 1910-talet.
Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara

Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara

Behovet av dricksvatten har alltid varit stort, men det var kraven från försäkringsbolag och eldsläckninsväsendet som såg till att Skara fick ett modernt vattenförsörjningssystem. Källa: Boken "Ett sekel med Elektricitet och vatten i Skara", utgiven av Skara Energi och Gatukontoret Skara kommun 1998.
geiström.jpg

AB Geiströms Elektriska i Skara

"Att vara företagare är ett sätt att leva". En berättelse om att driva ett familjeföretag i en föränderlig branch.  Geiströms Elektriska startades av Mats Geiströms far och företaget kom att gå i arv till sönerna Geiström. 
DSC07373.JPG

SEA - Skara elektriska affär

Detta är en berättelse som är skriven utifrån en intervju som gjordes våren 2018 med tidigare delägaren Svante Svensson om SEA och hans liv. Familjeföretaget Skaras Elektriska Affär upplevde under sina 70 år i elbranschen en expansiv utveckling, som ingen kunde förutse när företaget startade i slutet på 1920-talet.
Bryntessons.jpg

Bryntessons skor, en viktig del av Skaras industrihistoria

Svensk skotillverkning var fram till 1960-talet en betydande bransch och får oss ofta att associera till Örebro och Kumla. Bryntessons Skor i Skara var en väletablerad verksamhet och man bidrog till att sko det svenska folket. Bryntessons skor såldes i hela landet, företaget hade egna skobutiker i Skara, Götene, Lidköping, Stockholm, Västerås och Norrköping. Källa: Boken "Skara efter 1900"
Elektricitet i Skara

Elektricitet i Skara

År 1896 bildades Skara stads Vattenlednings- och Elektricitetsverk med en särskild styrelse tillsatt av stadsfullmäktige. Det elektriska maskineriet bestod av två koleldade ångmaskiner på vardera 56 hkr och två likströmsgeneratorer på 18 kW. Beslysning installerades i många fastigheter främst offentliga byggnader men redan från start hade elverket kontakt med 53 fastigheter.  Skara Energi förvärvade det så kallade gamla maskinhuset av Skara kommun och år 2005 var det renoverat. Nu fungerar huset som kontor för Skara Energi. Bolaget startade i samma hus 1898, cirkeln är sluten.  Källor:skaraenergi.se, bilder från Digitalt museum. Ett sekel med elektricitet och vatten i Skara, utgiven av Skara Energi AB och Gatukontoret Skara kommun från 1998
Jula_Skara-big.jpg

Jula - vägen till framgång

Jula AB är en butikskedja och även ett postorderföretag, som grundades av Lars-Göran Blank. Företaget säljer varor säljer produkter till villaägare, hemmafixare, lantbrukare och hantverkare. Försäljning sker via webben och totalt 93 år 2017  varuhus i Sverige, Norge och Polen. Här är berättelsen om entreprenören bakom det hela.   
vänereskader.jpg

Vänereskadern 2018 - skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg

Måndagen den 30 juli 2018 avgcik en fartygseskader, bestående av skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg, från Göteborg. Under närmare två veckors tid seglade fartygen på Vänern och besökte följande hamnar: Trollhättan/Vänersborg, Åmål, Mariestad/Lidköping.  I hamnarna erbjöds öppet skepp, prova-på-seglingar och massor med aktiviteter på land! Här får du lära känna de fartyg som deltog i Vänereskadern 2018. 
IMG_0266.JPG

Tidaholms Bruk - pionjärer inom biltillverkning

De flesta lastbilar och bussar vi idag möter på de svenska vägarna är tillverkade av Volvo och Scania. Om historien velat annorlunda skulle vi också kunna se tunga fordon på vilka det står "Tidaholm" i fronten.
IMG_4831.JPG

Båtmanshuset i Skara

En serie artiklar som beskriver historien om Båtsmän och Båtmanshuset i Skara.
60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpg

Göta älvdalen

En ramberättelse om Göta Älvdalen.
PICT0069.JPG

Hammarkullekarnevalen

Karnevalen i Hammarkullen tolkar ett dubbelt kulturarv. Om lokalt förortsliv och om global migration. De förenas i vad en karneval uttrycker. Ett kulturarv i ständig förändring.
Storgatan 1872.JPG

Storgatan i Göteborg

Storgatan i Göteborg är inte särskilt  omskriven i göteborgskällorna, till och med namnet har varit omtvistat. 1867 fick gatan sitt namn, men redan 1882 föreslogs en namnändring eftersom namnet ansågs vara småstadsaktigt - enligt anteckning i Svensk etymologisk ordbok från 1922, Elof Hellquist. Och trots sina dryga 18 meter i bredd har Storgatan förblivit något av en bakgata.
sockerbagaren.jpg

Sockerbagaren i Skara

Konditoriet Sockerbagar´n i Skara var under många år något av en institution. Här berättar en av grundarna, Lars-Erik Holmqvist och hans fru Ingrid om livet som konditor och företaget. Företaget startade september 1965. Ett arbete som inte handlade om 40 timmar i veckan utan betydligt längre arbetstid.  Arbetet som bagare och konditor har förändrats över tid och till stor del ersatts av industriell tillverkning, men hantverket lever kvar. 
Håveruds kanal och viadukt 2013

En bro av järn och vatten - akvedukten i Håverud

Akvedukten i Håverud byggdes av den legendariska Nils Ericson och invigdes den 19 september 1868. Den ingår i Dalslands kanal. Genom att bygga en akvedukt i den branta terrängen mellan sjöarna Åklången och Upperudshöljen skapade Nils Ericson historia. Än idag är stålkonstruktionen över Håverudsströmmen unik, byggd med ingenjörskonst och hantverksskicklighet som har sitt motstycke på få platser i världen.
aniarabyggnationbild.jpg

Byggnationen av M/S Aniara på Lödöse Varf i Lödöse

I Varvs- och sjöfartshistoriska föreningen i Göta Älvdalen finns medlemmar med stor kunskap kring varvs- och industrihistoria. I deras välordnade historiska samlingar ingår också fantastiskt videomaterial. I denna berättelse kan du ta få en inblick i detta, genom att se en video av byggnationen av M/S Aniara 1963 på Lödöse Varf i Lödöse.
taxi2.jpg

Gällebergs smedja i Daretorp

Isac Klahr var smidesmästare. År 1925 köpte han en tomtmark i Stora Gälleberg av sina svärföräldrar. På tomten uppförde han sin smedja och byggde ett hus för sig och sin familj. Bostadshusets stomme hämtade han i Blåhult där ett knektboställe skulle rivas. Isac Klahr blev med tiden en betrodd yrkesman som även var känd som vagnmakare. Han dog 1944 och smedjan förvärvades då av Gösta Birgersson, även han var smed.
ssnossanafstallaholm.JPG

s/s Nossan af Stallaholm – en ångbåt med historia

Nossan som idag används som passagerarbåt, kommer ursprungligen från Dalarna. Läs mer om en spännande ångbåt.
Göta älv och Norra älvstranden med Götaverken mm foto Sanja augusti 2015 liten.jpg

Göteborg - en stad i evolution

Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter. Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle. Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap.