Berättelser (441 st)

Sortering
historiens skuggor abc.png

Historiens skuggor: ABC fabriken - Framtidens intåg

Följ med på en gränslös resa längs Göta älv under 2000 år mellan Vänern och Vinga.  I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst. I denna film får ni möta ABC Fabriken, fritidsutrustningsfabriken som blomstrade, tack vare att människor nu fick 8 timmars arbetsdag och därför hade tid för fritid.
stigberget.png

Historiens Skuggor : Stigberget - att lämna eller lämnas...

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
Lindholmen.png

Historiens Skuggor : Lindholmen - genom historien

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
2022_10_31_09_07_53_Jonas_Alströmer_YouTube_och_2_sidor_till_Arbete_Microsoft_Edge.png

Historiens skuggor : Jonas Alströmer - älskade knöl, som satte vår första potatis.

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
2022_11_23_09_20_42_Hilma_af_Klints_veterinära_illustrationer_YouTube_och_58_sidor_till_Arbete_.png

Hilma av Klints veterinära illustrationer

Under samma period som konstnärinnan Hilma af Klint bröt tidens konstnormer med sina abstrakta målningar illustrerade hon även böcker och trycksaker. Bland annat tecknade hon närmare 200 veterinära illustrationer till boken "Hästens operativa, speciella Kirurgi" - en samling originalbilder som idag finns bevarade på Veterinärmuseet i Skara. Det här historien om hur det kom att bli så.
Henrik Mjöman.jpg

Henrik Mjöman tjänstgjorde på HMS Halland

Henrik Mjöman, idag rekryterare i Lettland, tjänstgjorde som radarmatros på HMS Halland mellan 1979 och -80. Nedan följer ett utdrag av den intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018. Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Volvo Uddevallaverken

Hel bil i produktverkstad

Marianne Apelman var en av de första som anställdes som montör på bilfabriken i Uddevalla. Detta var 1986 när Volvo Personvagnar Uddevallaverken hade kommit igång med sin tillverkning. Under de närmaste åren byggdes ett stort antal Volvo 740 och därefter Volvo 940. Marianne var kvar till 2013, när bilfabriken lades ner och den sista bilen rullade ut från fabriksområdet. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Sofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,

Handelsboden i Västerplana

Detta är berättelse om kvinnan Sofia "Soffi" Lundberg som på 1880-talet startade en egen handelsbod. Gifta kvinnor var vid denna tid omyndiga och därför fick hennes make Alfred stå som ansvarig för handelsboden. Soffi skötte handelsboden med allt vad detta innebar, till sin hjälp hade hon även sina döttrar när de blivit lite större. Maken dog endast 45 år gammal och Soffi stod ensam med sina två döttrar.
PICT0069.JPG

Hammarkullekarnevalen

Karnevalen i Hammarkullen tolkar ett dubbelt kulturarv. Om lokalt förortsliv och om global migration. De förenas i vad en karneval uttrycker. Ett kulturarv i ständig förändring.
Hällans skifferbrott3VMG00038-002 (1).jpg

Hällans Skifferbrott i Dalsland

Allt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.  
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara

Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet? Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)  Källa:  Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den  9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
Plåtarbete på Teaterhuset utmed Skaraborgsgatan

Grönlunds Plåtslageri i Skara

Detta är berättelsen om ett mindre plåtslageri som funnits i fem generationer. Frans Gustaf Grönlund föddes i Fullösa utanför Götene 1851. Han flyttade senare till Skara där han, 1873 erbjöd sina tjänster inom bleck- och plåtslageri. Detta var starten av Grönlunds resa från liten hantverkarverkstad till den moderna tillverkningsindustri som Grönlunds är idag. Vill du läsa mer om företaget www.gronlunds.org Källa: Artikel av Oscar Lefvander i Skara Gilles årsbok 1966 samt www.gronlunds.org
tjur-i-svart-vitt1.jpg

Grinneröds tjurförening

Detta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.
Göta älv och Norra älvstranden med Götaverken mm foto Sanja augusti 2015 liten.jpg

Göteborg - en stad i evolution

Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter. Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle. Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap. 
140225 Cl Jo 001r.jpg

Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna

Berättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpg

Göta älvdalen

En ramberättelse om Göta Älvdalen.
Gröna varvet (2).JPG

Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken

1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor. I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre. I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.
Goebbels käft i brun bakelit

Goebbels käft i brun bakelit

Om socialt konstruerad teknologi ”En god regering kan inte existera utan god propaganda, god propaganda klarar sig inte utan en god regering.” Joseph Goebbels, tysk propagandaminister Folkradion kom att utvecklas i Tyskland under 1930-talet. Radioapparater var då dyra och programutbudet begränsat. Landets radiosändare hade dessutom dålig räckvidd. Den första folkradion fick beteckningen VE 301. Vilket syftade på maktövertagandet i januari 1933. Den kostade hälften av vad av vad andra radioapparater kostade. Den enklare mindre radion kom att populärt kallas för Goebbels käft då den användes i propagandasyfte. Folkradion tillverkades även i Sverige ända fram till 1950-talet under märket Skandia.  Folkradion skapades inte av en tillfällighet. Redan vid invigningen av radioutställningen 1933 beskrev Goebbels syftet med den nya teknologin. Radion skulle bli ett stöd för det intellektuella och kulturella livet i nationen. Radion var den åttonde stormakten, enligt Goebbels. I och med öppnandet av utställningen påbörjades en systematisk reklamkampanj för den nya radion där all den nationalsocialistiska propagandakunskapen skulle dubbla antalet lyssnare.