Berättelser (380 st)

Sortering
Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara

Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara

Behovet av dricksvatten har alltid varit stort, men det var kraven från försäkringsbolag och eldsläckninsväsendet som såg till att Skara fick ett modernt vattenförsörjningssystem. Källa: Boken "Ett sekel med Elektricitet och vatten i Skara", utgiven av Skara Energi och Gatukontoret Skara kommun 1998.
Sunwind_010.jpg

Ett kvällsskift på Sunwind 1983

Under 1960-talet las flera bruk ner i Dalsland, jordbruks- och skogsarbetet moderniserades. Detta gjorde att det blev lätt att få arbetskraft i Dalsland. Volvo byggde fabriker i Färgelanda och Bengtsfors. Sundqvist & Windt som var underleverantör till Volvo byggde 1966-67 en fabrik i Högsäter. I slutet av 1970-talet bytte företaget namn till Sunwind (svenskt uttal). Denna berättelse ger en inblick i hur arbetet på fabriken gick till.Företaget köptes senare upp av Perstorp och kom att ingå i Perstorps Components. På 1990-talet köpte Colins & Aikmans fabriken. 2001 kom så beslutet om att den skulle läggas ner, men fyra anställda bildade JABA Group och övertog en del av produktionen.
kilsund c 1900, 2.jpg

Ett byggnadskontrakt från Borås berättar

1898 undertecknade fabrikören Hugo Davidsson ett byggnadskontrakt för uppförande av arbetarbostad vid väveriet Kilsund i Borås.  Byggnadskontraktet beskriver den planerade arbetarbostaden och ger oss en liten inblick i hur arbetare bodde kring förra sekelskiftet.
DSC01336 kopiera.jpg

Eskilssons kopparslageri i Medelplana

Eskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla sina orginalverktyg och mallar som hänger på väggarna. Det känns som om tiden stannat när man besöker denna gamla arbetsplats och kopparslagaren med sina gesäller gått hem efter arbetsdagens slut. 
Jonssons Gelbgjuteri

Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara

Denna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv. Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland. Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.  .
Erik jonsson ciselör & guldsmedsaffär. Källa Sklt. 20170825.jpg

Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär

Detta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet. Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver. En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.
eccoverken (2).jpg

Erik Järnåker - grundare till två av Skaras industrier

Detta är berättelsen om grundaren till de båda industrierna Eccoverken och Skaraplast i Skara.  Erik Järnåker (född Svensson) levde mellan åren 1904-1992. Redan som barn började Erik i sin pappas företag Svenssons Träförädling tillsammans med sin bror. Efter skolan var det arbete i verkstaden som gällde. Ingen kunde ana att Erik skulle bli en mäktig industriman,  men det var ett hårt och slitsamt arbete som krävdes.  Källa: Valda delar ur boken "Vagnsmakarens son" skriven av Erik Järnåker, sammanställt av Lena Brodin och Freddie Wendin
Epidemisjukhuset.jpg

Epidemisjukhuset i Göteborg

Epidemisjukhuset i Göteborg anlades 1886 och var verksamt till 1970. Därefter tog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset över lokalerna. Verksamheten flyttades med tiden till andra platser och paviljonger på området stängdes ner. 1987 flyttade föreningen Konstepidemin in i lokalerna. Innehållet här är en del av projektet KOM - Konst och medicin - som lyfter fram ett osynligt kulturarv och skapar en konstutställning på Konstepidemin med öppning 2021. Projektet är ett samarbete mellan föreningen Spotcity, Kulturarvsakademin, Konstepidemin, Göteborgs Universitet, Medicinhistoriska museet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (GU) och Folkuniversitetet. Projektet är pågende och nya berättelser läggs löpande till. Kontakta Richard Widerberg, richard@riwid.net, för mer information.
Stora Torget i Borås ca 1900.jpg

En växande stad och nya familjer

Det här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.  Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
Järnvägsbron i Vänersborg fotograferad 2009 vid Västarvets inventering.

En unik hundraåring

Klaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg har år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron. Bron är Vänersborgs äldsta bro, men dess öde är oklart: en ny bro är under planering.  Berättelse skriven av Malin Öberg
mellerud storgatan.jpg

En stor gata i en liten ort - Storgatan i Mellerud

En kort berättelse om en gata med anor från tidigt 1600-tal.
klotspel2.jpg

En statskupp i miniatyr

I en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg

En ögonblicksbild från L.J. Wingqvists väveri i Fritsla

I Fritsla, två mil söder om Borås, startade Lars Johan Wingqvist en textilfabrik på 1870-talet - Fritsla Mekaniska Väveri. Fabriken tillhörde vid 1800-talets slut de största i landet. Den här filmen berättar om arbetarna och livet vid fabriken, utifrån ett fotografi som togs någon gång kring sekelskiftet 1900. Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet i Borås. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Research och speakerröst: Lars G Strömberg.
Boråsmässan.jpg

En kraftdemonstration av textilstaden Borås 1949

Under några veckor i augusti 1949 hölls den så kallade Boråsmässan, där den lokala textil- och konfektionsindustrin i Borås och Sjuhäradsbygden visades upp.
erla, modellen, ing jöns koch.jpg

En konfektionsfabrik i miniatyr

Sommaren 1949 anordnades en stor mässa i Borås där den lokala textil- och konfektionsindustrin visade upp sig för kunder, leverantörer, press och allmänhet. Boråsmässan symboliserade i efterhand en storhetstid för stadens textila industrier. Bland mässans många sevärdheter fanns en skalenlig modell av en konfektionsfabrik, som vi här ska se närmare på.
BILD 1. BILDTEXT, Protokoll från företagsnämnden vid Drufvefors anläggning i Hedefors, 16 juni 1950.tif

En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll

Under slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka.
Gustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpg

En epok av elektrisk industri i Partille

Berättelsen om en industriepok i Partille, den elektriska industri som bedrevs mellan 1907 och 1965 under namnen Motorfabriken Eck, Elektriska AB Morén och slutligen ASEA Partilleverken. Bilder från Partille Hembygdsförenings arkiv.
Håveruds kanal och viadukt 2013

En bro av järn och vatten - akvedukten i Håverud

Akvedukten i Håverud byggdes av den legendariska Nils Ericson och invigdes den 19 september 1868. Den ingår i Dalslands kanal. Genom att bygga en akvedukt i den branta terrängen mellan sjöarna Åklången och Upperudshöljen skapade Nils Ericson historia. Än idag är stålkonstruktionen över Håverudsströmmen unik, byggd med ingenjörskonst och hantverksskicklighet som har sitt motstycke på få platser i världen.
01_villasolfrid.jpg

Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn

Året är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.
Elektricitet i Skara

Elektricitet i Skara

År 1896 bildades Skara stads Vattenlednings- och Elektricitetsverk med en särskild styrelse tillsatt av stadsfullmäktige. Det elektriska maskineriet bestod av två koleldade ångmaskiner på vardera 56 hkr och två likströmsgeneratorer på 18 kW. Beslysning installerades i många fastigheter främst offentliga byggnader men redan från start hade elverket kontakt med 53 fastigheter.  Skara Energi förvärvade det så kallade gamla maskinhuset av Skara kommun och år 2005 var det renoverat. Nu fungerar huset som kontor för Skara Energi. Bolaget startade i samma hus 1898, cirkeln är sluten.  Källor:skaraenergi.se, bilder från Digitalt museum. Ett sekel med elektricitet och vatten i Skara, utgiven av Skara Energi AB och Gatukontoret Skara kommun från 1998