Berättelser (467 st)
Sortering
Henrik Mjöman tjänstgjorde på HMS Halland
berättelse HMS Halland immateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Radarmatros VärnpliktHenrik Mjöman, idag rekryterare i Lettland, tjänstgjorde som radarmatros på HMS Halland mellan 1979 och -80. Nedan följer ett utdrag av den intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Hel bil i produktverkstad
bilindustri Pininfarina Sverige AB UddevallaMarianne Apelman var en av de första som anställdes som montör på bilfabriken i Uddevalla. Detta var 1986 när Volvo Personvagnar Uddevallaverken hade kommit igång med sin tillverkning. Under de närmaste åren byggdes ett stort antal Volvo 740 och därefter Volvo 940. Marianne var kvar till 2013, när bilfabriken lades ner och den sista bilen rullade ut från fabriksområdet.
Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Handelsboden i Västerplana
1880-tal affär affärsidkare handelsbod Kinnekulle lanthandel Lundberg Västerplana yrkeDetta är berättelse om kvinnan Sofia "Soffi" Lundberg som på 1880-talet startade en egen handelsbod. Gifta kvinnor var vid denna tid omyndiga och därför fick hennes make Alfred stå som ansvarig för handelsboden. Soffi skötte handelsboden med allt vad detta innebar, till sin hjälp hade hon även sina döttrar när de blivit lite större. Maken dog endast 45 år gammal och Soffi stod ensam med sina två döttrar.
Hammarkullekarnevalen
dans immateriellt kulturarv karneval migrationKarnevalen i Hammarkullen tolkar ett dubbelt kulturarv. Om lokalt förortsliv och om global migration. De förenas i vad en karneval uttrycker. Ett kulturarv i ständig förändring.
Hällans Skifferbrott i Dalsland
Dalsland Hällans skifferbrott Kroppefjäll lerskiffer skifferbrott taktäckningAllt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara
1880 haglund Skara Smedja vagnmakeri yrkeHaglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet?
Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)
Källa: Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den 9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
Grönlunds Plåtslageri i Skara
1870-tal bleckslageri hantverk plåtslageri Skara yrkeDetta är berättelsen om ett mindre plåtslageri som funnits i fem generationer.
Frans Gustaf Grönlund föddes i Fullösa utanför Götene 1851. Han flyttade senare till Skara där han, 1873 erbjöd sina tjänster inom bleck- och plåtslageri. Detta var starten av Grönlunds resa från liten hantverkarverkstad till den moderna tillverkningsindustri som Grönlunds är idag.
Vill du läsa mer om företaget www.gronlunds.org
Källa: Artikel av Oscar Lefvander i Skara Gilles årsbok 1966 samt www.gronlunds.org
Grinneröds tjurförening
1939 avel Grinneröd jordbruk mjölkproduktion tjurföreningDetta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.
Göteborg - en stad i evolution
Göteborg mångkulturellt stadshistoria stadsplanering
Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter.
Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle.
Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap.
Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna
1912 brottning Göta Lejon Hyssna idrott OSBerättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
Göta älvdalen
En ramberättelse om Göta Älvdalen.
Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken
båtbyggeri Evert Taube Kungsviken midsommar Orust Polstjernan trähantverk varv1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor.
I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre.
I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
Gördelmakare
gamla yrken gördelmakare Skara yrkeGördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå.
På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.
Goebbels käft i brun bakelit
1930-talet bostaden folkhem modernitet propaganda radio världsbildOm socialt konstruerad teknologi
”En god regering kan inte existera utan god propaganda, god propaganda klarar sig inte utan en god regering.”
Joseph Goebbels, tysk propagandaminister
Folkradion kom att utvecklas i Tyskland under 1930-talet. Radioapparater var då dyra och programutbudet begränsat. Landets radiosändare hade dessutom dålig räckvidd.
Den första folkradion fick beteckningen VE 301. Vilket syftade på maktövertagandet i januari 1933. Den kostade hälften av vad av vad andra radioapparater kostade. Den enklare mindre radion kom att populärt kallas för Goebbels käft då den användes i propagandasyfte. Folkradion tillverkades även i Sverige ända fram till 1950-talet under märket Skandia.
Folkradion skapades inte av en tillfällighet. Redan vid invigningen av radioutställningen 1933 beskrev Goebbels syftet med den nya teknologin. Radion skulle bli ett stöd för det intellektuella och kulturella livet i nationen. Radion var den åttonde stormakten, enligt Goebbels. I och med öppnandet av utställningen påbörjades en systematisk reklamkampanj för den nya radion där all den nationalsocialistiska propagandakunskapen skulle dubbla antalet lyssnare.
Gjuteriarbete och Skara Gjuteri
gjuteri Skara verkstad yrkeJärngjutning, tillverkning av gjutjärngods, uppfanns i Kina för mer än 2000 år sedan. Genom teknik vet man att gjutjärnsgods vittnar om en lång utvecklad konstförfarenhet som användes vid ett brobygge under kejsare Hao-Ming Tes regering (59–76 e.Kr). Från Kina spred sig gjutkonsten sakta till västlandet. Dent första järngjuteriet i Sverige anlades troligtvis i Stockholm 1762. Förr var gjuterierna verksamheter som släppte ut mycket miljöfarliga utsläpp och arbetsuppgifterna var tunga och smutsiga. Idag ser gjuteriindustrin annorlunda ut och den tekniska utvecklingen förändras. Denna berättelse handlar om gjuteriarbetet och dess förändring.
En berättelse om Skara Gjuteri och dess efterträdare finns beskrivet och här finns även fotografier.
Källor: Information från www.gjuteriforening.se
Bilder och information från Lars-Olof Almgren och Jan Bernthson, båda är söner till kompanjonerna Rolf Bernthson och Olle Almgren som startade Skara Gjuteri år 1948.
Genom slussen: en berättelse om Ströms sluss
1916 Göta Älv Göta kanal Lilla Edet Ströms slussEn 400-årig epok har gått i graven. Slussvakten är numera ett minne blott. Slussen i Lilla Edet, Ströms Sluss, är sedan några år fjärrstyrd från Trollhättan och mestadels obemannad.
I slussverksamheten avspeglas kanalsjöfartens historiska utveckling, expansion och tillbakagång, genom tidens gång fram till idag. Handelsvaror och människor har i alla tider fraktats och färdats dels på land, dels längs vattenvägar, som i detta fall.
Berättelse skriven av Cecilia Malmros
Gatsten och tango
Folkets Hus Krokstrand stenhuggeri stenindustri TangoDe stiger upp på blocket av granit – lutar sina pannor mot varandra och börjar dansa till ljudet av en slägga. Klick klick klick. Vi befinner oss i ”stenhuvudstaden vid Idefjorden”, två mil öster om Strömstad. Tangofestivalen i Krokstrand, år 2000, är invigd.
Gästgivare - dåtidens krögare och värdshusvärd
gästgivare gästgiveri kinekulle logi mat värdshus Västerplana yrkeGästgivare har funnits under många sekel, dock inte i den organisation som senare förekom. På 1600- och 1700-talet turades ofta bönderna om att hålla skjutshållning och sovplats, senare kom gästgiveriverksamheten att bli en mer yrkesmässig hantering.
Att arbeta som gästgivare var inte alltid en dans på rosor. Det var många förpliktelser med yrket, bland annat att ordna skjuts åt resande. Gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt och hålla med häst och ordna skjuts. När detta inte sköttes stämde gästgivaren bönderna vid tinget för att de inte skötte sina skjutsar. De resande hade säkert inte varit nådiga mot gästgivaren då de inte kom iväg i tid.
Ofta skedde utskänkning av öl och brännvin på gästgiveriet och det var inte ovanligt att det blev bråk och slagsmål. Dessutom hade gästgivaren egna djur, åkrar och ängar att sköta vid sidan om gästgiveriet.
Denna berättelse handlar bland annat om gästgiveriet i Västerplana och en generell beskrivning av yrket gästgivare och de stadgar som gästgivaren måste följa. Gästgiveristadgan upphörde år 1933.
Källa. www.wikipedia.se 2020-04-08. ww.popularhistoria.se/samhalle/byarna-delade-ansvaret-for-gastgiverierna. Privata bilder och dokument Freddie Wendin och Lena Brodin. Böckerna Min Hemsocken av John-Erik Andersson och Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson/Bror Jansson.
Gårdsten, en ung stadsdel med historia
1970-talet Gårdsten stadsplaneringGårdsten är en stadsdel i nordöstra Göteborg med ca 10 000 invånare. Stadsdelen planerades och uppfördes under början av 1970-talet. Bebyggelsen är strikt trafikseparerad utifrån tankar om effektivitet och säkerhet. Byggnaderna är uppförda på bergsplatåer som plansprängts för att möjliggöra ett rationellt byggande med betongelement som lyftes på plats med hjälp av rälsgående kranar.
Den här berättelsen handlar om hur stadsdelen planerades och om hur bebyggelsen i stadsdelen senare förändrats i omgångar i syfte att påverka det sociala klimatet i och bilden av området. Berättelsen är skriven av Lotten Andreasson och Hampus Winroth, studenter på bebyggelseantikvariskt program vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.