Berättelser (381 st)

Sortering
DalslandskanalHAhlin1DAKA162.jpg

Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år

I en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet. 
ForsviksBruk.jpg

För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg

Vid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
TravIs1VMVBG02396.jpg

För lust och nöje - Trav på Isen

Is och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker. Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.
SkridXXXskoåkning6SkolaVMVS01021.jpg

För lust och nöje - Skridskoåkning

Skridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.
Skara. Seminariet från öster, 1870-talet..jpg

Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok

Skara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet. I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843. I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.  Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin. Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist. 
Folkets Park Fokus

Folkets park "Fokus" i Skara

Begreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.  Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering. I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.  Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III
kinne kleva2.jpg

Flottans Oljeskifferverk i Kinne-Kleva

På den lilla orten Kinne-Kleva anlades ett oljeskifferverk år 1924 på prov, syftet var att utvinna olja ur alunskiffern. Denna berättelse beskriver hur anläggningen först byggdes som en provanläggning och senare kom etableras för en permanent drift. Då var syftet att försörja Flottan med olja under andra världskriget. För att få locka till sig arbetskraft, arbetare och tjänstemän byggdes ett nytt samhälle med namnet Sandtorp, med allt från enrumslägenheter till villor.  Källa: https://paleoarchive.com/literature/Bergh1943-Flottans Skifferoljeverk.pdf.Industriminnen i Götene Kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Bilder från www.digitaltmuseum.se och privata bilder Freddie Wendin. Husaby Hembygdsförening har medverkat med fotografier och information. Ur boken "Sten - en tidsresa", artikel av Erik Julih "Kinnekulleoljan och den svenska flottan".
hacket_fixad.png

Fjällahacket i Kulpetorp

Jan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
Luckeys.JPG

Fiskkonserver i juletid

Fisket har under en lång tid varit av stor betydelse för västkusten och kring Lysekil finns en historia med ett flertal konservfabriker. Till jul såldes både speciella julinläggningar och vanliga inläggningar som hade försetts med juletiketter. Flera dekorer finns idag sparade i form av tomma konservburkar eller etiketter etc. på Immestads Konservmuseum i Brastad, Lysekil.

Fisket och fiskaren i Vänern

Upplev förändringen i fiskelägena Spiken, Mövik vid Kinneviken, Åskär på Torsö och Forshem i Vänern!
Första maj Fröskog-Hannebol.jpg

Fest och glädje över 1 maj i Fröskog

Arbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Trämassefabriken. Årtal okänt. Bild från Vänersborgs museum.

Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas

Fengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande. 
saltskarskaring-tavla.jpg

Färd med Saltskärs käring

En berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse. Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
ISC-2004-023.jpg

Fall- och slussområdet i Trollhättan

En utställning om fall- och slussområdet i Trollhättan. Utöver text och bild också en mängd ljudberättelser från området. Bland annat berättelser om slussning, slussvakter, Oscarsbron och om Olidan med mera.
bild 0846.jpg

Falkängen i Hällekis

Hanverksbyn, som lockar många turister årligen är en idyll, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800- talet var Cementa, brukssamhällets stora arbetsgivaren i stort behov av personal, bostäder behövdes och därför byggdes arbetarbostäderna.  I början av 1980-talet var husen på väg att förfalla, Götene kommun försökte sälja dem för en krona styck - dock utan framgång. Rivningshotet hängde över Falkängen, dåvarande landshövding Frithiofsson räddade husen med statliga pengar och renoveringen påbörjades. Hantverksbyn invigdes 1984.  På gatan med de åtta arbetarbostäderna har en gång i tiden ca 500 personer bott. Varje hus var utrustat med åtta lägenheter, på bottenvåningen fyra lägenheter med ett rum och kök, på övervåningen fyra lägenheter med ett rum och kokvrå.   
Porträtt Agda Erikson basetool.jpg

Fabrikörsdottern som startade folkhögskola

Agda Erikson, 1886-1940, var sondotter till Sven Erikson. Han var med andra ord hennes farfar. Att hon startade en folkhögskola för arbetarklassen sågs som anmärkningsvärt. Denna utställning berättar om bakgrunden till hennes beslut, genomförandet av det och om delar av hennes liv. 
Ett oväntat möte på havet.JPG

Ett oväntat möte på havet

Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
Tillverkningsbok för remmar av kamelhår

Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv

I samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.