Berättelser (467 st)
Sortering
Holkkvarnar
holkkvarn väderkvarn Vänern vindkraftVäderkvarnar, det vill säga kvarnar som drivs med vindkraft, var förr en vanlig syn på landsbygden. Holkkvarnen är en typ av väderkvarn som började byggas på 1600-talet och var vanlig i trakten kring Vänern. Här kan du läsa om de holkkvarnar som finns kvar att beskåda i Västra Götaland.
Hotell Kinnekulle "Turisthotellet"
1880-talet hotell Kinnekulle Råbäck turism TuristhotelletFriherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom ville att Kinnekulle skulle bli ett stort besöksmål redan på 1800-talet. Carl var en person som hade många idéer och grundade bland annat Hotell Kinnekulle, "Turisthotellet" vid Råbäck. Han var också mycket aktiv och lobbade för att få järnvägen till västra sidan av Kinnekulle. Järnvägen med Råbäcks station var viktig för att få besökarna till Turisthotellet. Det berömda utsiktstornet på Högkulle var också ett av hans verk.
Att locka turister till Kinnekulle innebar att tre ingredienser måste kunna erbjudas besökarna och detta insåg Carl. Detta var attraktion, kommunikation och god mat och boende.
Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar" av Anna och Anders Lokrantz.www.wikipedia.se 20200317. Fotografier från www.digitalmuseum.se och privata bilder av Freddie Wendin.
Idrottsälskaren Jan Oscarsson
fct gais Göteborg gripen heim idrott idrottsminnen kroppskultur öis redbergslid skoftebynsif tifTa del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.
Indelte soldat - dåtidens yrkesmilitär
indelningsverket Kinnekulle soldat soldattorp yrkeDenna berättelse är en beskrivning av Indelningsverket som skapades av Karl XI år 1682 och villkoren för de indelta soldater som var anslutna till verket. Indelningsverkets uppgift var bland annat att se till att en eller flera gårdar gick samman och bildade så kallade rusthot och rotar som hade ansvar för en ryttare, soldat eller båtsman. De avlönades och gavs ett soldattorp och lite jord att odla på.
I den lilla byn Västerplana fanns under 1700- och 1800-talet fem soldattorp. Något är borta sedan lång tid och några har byggts om till sommartorp och permanent boende. Ett av torpen har haft många namn, men Åtorp 399 är det rätta namnet. Namn som Garbotorpet eller Sextustorpet finns fortfarande. Namnen beror på torpets historia och de som bott där. Detta lilla torp finns fortfarande kvar i sitt nästan ursprungliga skick och sköts av Kinnekulle Hembygdsförening men ägs av Skattegården.
I denna berättelse beskrivs historien om Indelningsverket, soldaternas levnadsförhållanden och om den sista soldaten Sixtus som bodde i Västerplana.
Källa: www.wikipedia.se (dat. 20200416), boken "Min Hemsocken" av John-Erik Andersson. www.soldatreg.se. Bilder Freddie Wendin och texter av Lena Brodin
Industrins landskap
agrarhistoriaVästra Götalands län har formats av årtusenden av jordbruksaktiviteter; bebyggelse, odling, bete, slåtter, stenröjning, stängsling, skogsbruk, samfärdsel. Olika tiders behov och användande av marken har haft inflytande, och mycket går fortfarande att se som spår i landskapet. Generationers liv och arbete avtecknar sig i form av åkrar, ängar och betesmarker, bebyggelse och hägnader, fornlämningar, färdvägar, ortnamn, vegetation och övergivna arbetsplatser. Speciellt under vissa tidsperioder har förändringen varit extra påtaglig.
Här är en berättelse och några exempel på hur industrialismens framväxt påverkat och förändrat både jordbruket och vårt samhälle. Vad tror du att landskapet kommer visa om 50, 100 eller 150 år?
Industrisamhället och det demokratiska genombrottet i Sverige
1921 demokrati RösträttAllmän och lika rösträtt gällde för första gången i valen 2021. Sverige var sist i Norden. Vägen hade varit lång och krokig och det var bl a den samhällsutveckling som industrialiseringen fört med sig som låg bakom den politiska kampen.
Industristaden Lidköping
arbetare bostäder industri Lidkoping LMV PLM RörstrandOm Lidköpings spännande utveckling från 1850 fram till idag. Här kan du läsa om några av de mest intressanta företagen, om branschers uppgång och fall, om idérika industriledare, om hur arbetarna bodde och hur arbetslivet har förändrats.
Ingrid Hedlund- I barnens tjänst
barnträdgård Bosgårdens barnträdgård förskola Ingrid Hedlund Mölndal yrkeIngrid Hedlund började 1938 arbeta på den första barnträdgården i Mölndal. Den startades av Röda korset 1936 i det gamla församlingshemmets lokaler för att året därpå flytta till Lekskolegatan i stadsdelen Bosgården, strax bakom Mölndals sjukhus.
Ordet barnträdgård är ett gammalt svenskt ord och kommer från tyskans kindergarten. En föregångare till vår tids förskola.
Inlands Kartongbruk
1896 Göta Älv Lilla Edet2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten.
Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.
Berättelse skriven av Patrice Worth
Innan bilen fanns vagnen
Andree Gränna Vagnar vagnfabrik Vagnsmuseet i Fristad"Allting har en början och ett slut. Hur slutet blir, vet jag inte om jag vill veta. Men början har sin grund i att vi i familj och släkt har haft med hästar och vagnar att göra i evinnerliga tider..."
Så börjar Borås siste yrkeskusk, Sten Björkman, sin berättelse.
Introduktion till Nohabs smedja-korta filmer
film NOHAB SmedjaDenna serie med filmer som ger en enkel och tydlig inblick i Nohabs smedja. En tjuvkik innan besök, eller förklaring när du är på plats och upplever denna råa, skitiga, häftiga plats. Smedjan är den enda delen som finns kvar i mer eller mindre ursprungsksick från Nohabs gamla industi.
Is för förvaring av mat
1800-talet is isdös issågning isstack isupptagning matförvaringIdag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands?
Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.
Is på export
1934 is isexport issågning isupptagning LjungskileInnan elektriciteten och kylskåpet fanns använde man is från frusna sjöar och älvar för att hålla sina känsliga råvaror kylda i isskåp. Isen skördades under vintern och lagrades i så kallade isdösar, isolerade skjul. I Ljungskile kom en företagsam man på idén att exportera is till fiskare i Skottland och skred till verket. Hur detta gick till och hur försöket utmynnade kan du läsa om i denna berättelse från Ljungskileortens hembygdsförening.
Ishantering Vasseröd
ishantering issågning VasserödPå Vasseröd vid Lyresund på södra Orust startades issågning för avsalu på 1930-talet. Verksamheten med ishanteringen gav en extra förtjänst och höll säsongsvis tio man i arbete. Isen togs upp från Vasseröd vatten och leverades till fiskebåtar och fraktfartyg. Läs berättelsen om hur det var att arbeta i ishanteringen!
Idag finns fortfarande ismagasinet kvar på sin plats nere vid stranden av Vasseröd.
Ishuset på Björkö
Björkö fiske Göteborg is ishantering ishus transporterLängst ut på hamnpiren på Björkö i Göteborgs norra skärgård ligger Björkö Ishus - ett ishus och magasin som länge hållit den stora fiskeflottan i skärgården med is.
Ishantering var tidigare en omfattande verksamhet, som försörjde många tusentals människor längs västkusten och Oslofjorden, och vid Vänernområdet. Att bevara färsk fisk med naturis har förekommit under lång tid, men blev ännu viktigare när fisket expanderade och långväga fisktransporter till kunder runt om i landet blev vanliga.
Iskarl
is iskarlar issågning isupptagning utdöda yrken yrkeIskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt. I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.
J.Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad
karosseri SkaraJosef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad.
Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.
Jag kan inte slipa en lie - en berättelse om skridskoslipning!
historia idrott Skridskor TrollhättanLäs om John-Axel som har slipat över 70000 par skridskor.
Janssons Åkeri - från hästskjuts till lastbilstransporter
åkeri hästar lastbilar Skara transporter yrkeDet äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan
Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918, han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.
Källa Eva Almgren (f. Jansson), barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum
![IMG_0102[92]-V2.jpg](https://www.prismavg.se/files/fullsize/1eef87af754e81fac15399cdcc8eef1d.jpg "IMG_0102[92]-V2.jpg")
Jonsereds fabriker – en tidig fabrikshistoria
Aspen fabrik Jonsered Jonsereds fabriker Jonsereds hembygdsförening NAV Partille TextilfabrikNAVs årsmöte 2023 inleddes med en guidad tur vid Jonsereds fabriker med start i fabrikens gamla lokalkontor, numera Jonsereds hembygdsföreningens lokal, där disponentens skrivbord ännu går att skåda. Hjördis Fohrman, föreningens ordförande, tog oss tillbaka till en av Sveriges tidigaste industrietableringar. I början av 1830-talet slogs den första pålen ner i leran.