Den heliga lågan
NB-00009ISC-00495.jpgjg-prov-usa-1990tal.jpgDrottningtorget1960.jpgNOHAB rälsbuss förstaklass.jpgTrollhättefallen.pngslussarna.pngGunnar-Wetterberg13 Fotograf Christine Olsson.jpgInge smedjan.jpgstridsbergochbiörcksstämpelur.jpgentreedsborgstor.jpgrysskranen-cover.jpg"Den heliga lågan"ISC-2004-023.jpgTB-014-0501.jpgOlidan kraftstation Trollhättankonsomslag.jpg1-hornetstorgatanstaveredsgatan-nu.jpgforeningsarkivet-harmoni-jubileum1983.jpgtsokklubbstuga.jpgTB-142-080.jpg

Trollhättans första offentliga konstverk

Den heliga lågan

Den heliga lågan

(av: Annika Hjortkap)

Enligt en tidningsnotis i februari 1930 fick Trollhättan en donation – av en person som önskade vara anonym – på 35 000 kronor. Den överlämnades i form av statsobligationer till drätselkammaren och villkoret var att den skulle användas till att pryda Karl Johans torg med ett konstverk, ”som donator tänkt sig bestå av en vacker kvinnofigur, placerad på en granitklippa och omgiven av en vattenbassäng, uthuggen i granit”. Om beloppet inte skulle räcka, kunde donatorn lägga till ytterligare 5 000 kronor.

I förhoppningen om att bjuda Trollhätteborna andlig inspiration och "skingra all okunnighets mörker och tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen"skänkte fröken Caroline Setterberg statyn ”Den heliga lågan” att pryda Karl-Johans torg.

Donatorsvillkoren

Det blev många turer innan statyn sex år senare fanns på plats. Donatorn, fröken Caroline Setterberg, ställde vissa villkor i samband med donationen, bland annat skötsel av donatorns familjegrav och en utbetalning av ränta på det donerade beloppet. Flera förslag på ett konstverk inkom till den kommitté som hade bildats för ändamålet, men inget av dem passade riktigt bra.

Den heliga lågan
Den heliga lågan

Inte förrän Caroline Setterberg själv tog kontakt med skulptören Axel Ebbe. Han hade ett förslag som tilltalade henne, även om idén med en fontän föll bort. Axel Ebbe tyckte nämligen att en sådan skulle inskränka för mycket på torgets funktion som viloplats med många sittplatser bland planteringarna.

Gåvobrevet, som ändrades, kom att lyda ”Donator överlämnar som gåva till Trollhättans stad dels ett av konstnären Axel Ebbe i Hököpinge utfört konstverk, av konstnären benämnd ”Den heliga lågan” jämte granitpostament, dels ock 1 500 kronor kontant till täckande av stadens utgifter i sam-band med den ursprungliga donationen.

Konstverket tillställes staden fritt Trollhättan, men uppsättes på stadens bekostnad”. Några villkor var förknippade med gåvobrevet, till exempel ”Utöver konstnärens namn skall i postamentet finnas inhugget donators tillnamn i genitiv omedelbart åtföljd av ordet minnesgåva”.

Trots namnet i gåvobrevet kunde man i tidningen läsa ”Högtidligt vid avtäckningen av Den eviga lågan”.  Caroline Setterberg själv benämner statyn som ”Sanningens heliga låga” i sitt tal. Enligt Oskar Hörmander bestämdes namnet till ”Den heliga lågan” sommaren 1935.

Den heliga lågan
Den heliga lågan

Avtäckningen

Klockan 6 på söndagsaftonen den 23 juni 1936 avtäcktes Trollhättans första offentliga konstverk. ”Vädret var idealiskt, staden flaggprydd och en mängd trollhättebor hade samlats vid torget för att åse evenemanget.” Manskören Harmoni under musikdirektör Hilmer Perssons ledning stämde upp ”Sveriges flagga” och sedan talade stadskamrer Emil Rohdin.

Han avslöjade donatorns namn, fröken Caroline Setterberg, som redan var en offentlig hemlighet. Emil Rohdin bad stadsfullmäktiges vice ordförande förre folkskoleinspektören Oskar Hellner att ta emot gåvan som representant för staden.

Oskar Hellner riktade ett varmt tack till Caroline Setterberg, likaså till konstnären Axel Ebbe och till den konstgjutningsfirma i Danmark som hade utfört gjutningen samt till ytterligare några personer. Han avslutade med några ord av Viktor Rydberg och en liten dikt ”Det eviga” av Esaias Tegner. Sedan utbringades ett fyrfaldigt leve för både donatorn och konstnären.

Caroline Setterberg tackade för hyllningarna. Allra sist sjöng sångarna Västgötasång samt Stenhammars Sverige och stadskamrer Rohdin utbringade ett fyrfaldigt leve för fosterlandet.

Carolines tal

Några dagar senare fanns följande infört i tidningen:

Med anledning av statyn ”Den heliga lågans” avtäckande har donator fröken Caroline Setterberg velat rikta några ord till stadens innevånare, ursprungligen tänkta som ett anförande vid invigningen. Då detta emellertid stötte på vissa hinder lämna vi på fröken Setterbergs begäran plats för inlägget i tidningens spalter.

Den heliga lågans donator Caroline Setterberg

”Det är med stor glädje och tillfredsställelse som jag nu står vid målet för min önskan: att kunna få överlämna som ”minnesgåva” denna bildstod – den så vackert tilltalande symboliska framställningen av vad jag vill kalla Sanningens heliga låga.

Må den bliva ett andligt arv till var och en, som i denna lilla vackra plantering vilar ut i solsken och stilla meditationer och begrundans eftertanke.

Må de då känna att blott ”den heliga lågan” kan skingra all okunnighets mörker och må dess gudagnista tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen.

Må dess värme och upplysning leda dess handel och vandel så att var och en stärkes i sina bemödanden att kärleksfullt omsätta och förverkliga alla goda föresatser, med ett ord: Göra allt efter bästa förmåga att öka Guds rike på denna jord.

När detta blir allas högsta strävan – då kan lyckan under detta jordlivet växa, blomstra och bära frukt för ett annat liv – efter detta.

Med de bästa från hjärtat gående önskningar att Sanningens heliga låga vårdas och emottages så att hon blir bofast och hyllad av hela samhället överlämnas statyn till Trollhättans innevånare.

Så till slut de gamla orden: God vilja och människofrid på jorden.”

 

Den heliga lågan då och nu

Fotot till vänster (1945) från Innovatum Bildarkiv. Fotot till höger (2016) av Stefan Ljungwall.

Tårtan och Lågan då och nu Tårtan och Lågan då och nu