Ursprunget till Kinnekullebanan

De ursprungliga järnvägsbolagen, som byggde de smalspåriga järnvägarna, var:

  • Lidköping – Håkantorps Järnväg, öppnad 1877
  • Mariestad – Kinnekulle Järnväg (Forshem/Gössäter), öppnad 1889
  • Kinnekulle (Forshem) – Lidköpings Järnväg, öppnad 1898
  • Västergötland – Göteborgs Järnvägar (linjen Gårdsjö – Mariestad), öppnad 1910

Alla dessa smalspåriga järnvägar hade spårvidden 3 Svenska Fot, d v s 891 mm.

I Skaraborg och övriga Västra Götaland fanns för 100 år sedan ett finmaskigt nät av smalspåriga järnvägar, som alla nu är nedlagda. Några exempel på anslutande smalspåriga järnvägar är:

  • Mariestad – Moholms Järnväg, öppnad 1874 och nedlagd 1961. Var den norra anslutningen av Skaraborgs smalspårsnät innan linjen Mariestad – Gårdsjö byggdes 1910.
  • Skara – Kinnekulle – Vänerns Järnväg. Öppnades 1887 och gick från Skara via Lundsbrunn, Götene, Kinne-Malma till Gössäter och Hönsäters Hamn, d v s på östra sidan om Kinnekulle.
  • Södra Kinnekulle Järnväg, öppnad 1924. SKJ gick från Källby via Hällekisgården och Husaby till Kinnekulleverken och Kinnekleva.

I princip alla järnvägar i Skaraborg har en relation till Västra Stambanan som byggdes under slutet av 1850-talet genom östra Skaraborg. I västra Skaraborg hade man förväntat sig att västra stambanan skulle dras ungefär samma väg som den gamla landsvägen mellan Göteborg och Stockholm, d v s förbi Skara och Mariestad.

När beslutet blev att dra den en östligare sträckning, på andra sidan Billingen, uppstod ett behov av att arrangera kommunikationer till västra Skaraborg med järnvägar som anslöt till Västra Stambanan (VSB). Under en period fanns fyra anslutningar till VSB, Gårdsjö, Moholm, Skövde och Stenstorp.

Faktum är att en smalspårig ”stambana” byggdes mellan 1900-1910 av Västergötland – Göteborgs Järnvägar, mellan Gårdsjö och Göteborg, drygt 20 mil. Denna bana följde i många stycken den ursprungligt tänkta dragningen för VSB. Kinnekullebanan går i modern tid på denna smalspårssträckning, på linjen mellan Gårdsjö och Forshem.

Framtiden för Kinnekullebanan

Kinnekullebanans framtid har varit ifrågasatt under ganska lång på grund av svagt trafikunderlag. Gles persontrafik körs idag på hela sträckan och godstrafik i ringa omfattning norr om Mariestad upp mot Gårdsjö. Banan är som sagt oelektrifierad och ingen ATC eller modernt signalsystem finns installerat. Tågklarering sker manuellt, vilket likväl fungerar säkert och bra mot bakgrund av den relativt glesa trafiken. Delar av banan har rustats upp, medan andra delar väntar på att tillföras resurser för detta.