Stridsberg & Biörck – ett stycke svensk industrihistoria
NB-00009ISC-00495.jpgjg-prov-usa-1990tal.jpgDrottningtorget1960.jpgNOHAB rälsbuss förstaklass.jpgTrollhättefallen.pngslussarna.pngGunnar-Wetterberg13 Fotograf Christine Olsson.jpgInge smedjan.jpgstridsbergochbiörcksstämpelur.jpgentreedsborgstor.jpgrysskranen-cover.jpg"Den heliga lågan"ISC-2004-023.jpgTB-014-0501.jpgOlidan kraftstation Trollhättankonsomslag.jpg1-hornetstorgatanstaveredsgatan-nu.jpgforeningsarkivet-harmoni-jubileum1983.jpgtsokklubbstuga.jpgTB-142-080.jpg

Elkraft och linbana

Produktionsstarten av elkraft närmade sig – Olidans kraftstation skulle bli klar 1910 – så påbörjades nya byggnader omkring 1909 och några år framåt.

 De första husen som byggdes utfördes i tegel med en utformning som var stilistiskt påkostad och typisk för industribyggnader uppförda kring sekelskiftet.

Hyveljärnsfabriken och sågbladsfabriken är uppförda 1910 – 1911 med en helt annan och för tiden ny metod. De bärande delarna är utförda i armerad betong och takstolarna har en spännvidd på dryga 20 meter.

Stridsberg & Biörck

I och med att platsen inte var ianspråktagen tidigare och det fanns gott om plats kunde byggnaderna anpassas för verksamheten samt placeras på ett sätt som var mest lämpligt för produktionsflödet. Mellan byggnaderna fanns också räls där vagnar användes för förflyttning av såväl ämnen som färdiga produkter.


Under tiden som etableringen utvidgades på Källstorp så måste produktionen pågå. För denna och för flytt av maskiner så byggde Stridsberg en linbana mellan Malgön, Spikön och Källstorp.

Som kompensation för att lämna Malgön och Spikön erhöll Stridsberg av staten området Knorren norr om Källstorp samt elkraft motsvarande 1500 hästkrafter årligen för all framtid.