Kulturförvaltningen VGR

Kulturförvaltningen är en del av Västra Götalandsregionen. Vårt uppdrag är att bidra till ett rikt kulturliv i ett sammanhållet Västra Götaland. Kulturen, naturarvet och kulturarvet har oersättliga värden både i sig själv och som motor för utveckling, hållbarhet och hälsa. Förvaltningens verksamhet styrs av Styrelsen för kulturutveckling på uppdrag av Kulturnämnden.
Läs mer om Kulturförvaltningen VGR här
Berättelser skapade av Kulturförvaltningen VGR (107 st)
Petras.jpg

#minlekstuga

Minns du din barndoms lekstuga eller ett kojbygge i ett träd? Eller har du kanske byggt en stuga till ditt barn eller barnbarn?  Under 2021 samlar vi in berättelser om lekstugor och kojor som en del i projektet "Där fantasin bor - en utställning om lekstugor och kojor" vid Slöjd & Byggnadsvård på Nääs. Här följer några av berättelserna som skickats in till oss! 
11 april 1940.JPG

11:e april 1940

En kortdokumentär om vad som hände under kriget på Torslanda flygfält den 11:e april 1940 skapad av Alexander och Anna Sörensson i projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
Sverre_fiskebåt_Foto Curt S. Ohlsson.jpg

50 år - Den sista träfiskebåten

För runt 50 år sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Därmed var en av 1900-talets mest betydelsefulla industrihistoriska epoker i Västsverige slut. Följ berättelserna om de anrika fiskebåtsvarven, de mekaniska verkstäderna och de traditionella fiskebåtarna - dessa vita båtar med sina runda skrovformer, råoljemotorer och med fiskeredskapen staplade på däck, som var så karakteristiska för hamnarna längs kusten.
AleksBageri1Hus.jpg

Aleks Bageri på Öckerö

Aleks Bageri & Konditori på Öckerö startades 1928 - och nu drivs bageriet av fjärde generationen. På den tiden fanns två bagerier på Öckerö och några på Hönö och Björkö - så konkurrensen var hård! Bageriets mest kända produkter idag är Hönö kaka, Mazarinkrans med toscatäcke och Jojo kakan.
A Hedlunds specerier, Uddevallaplatsen 1943, exteriör.jpg

Anna Hedlund - en livsberättelse

Antastad av en pedofil på biograf som nioåring. Tuff vistelse på Sahlgrenska sjukhuset. Far och syskon dog. Detta drabbades Anna Hedlund av under sin uppväxt i början av 1900-talet. 1922 startade hon speceriaffär i Göteborg tillsammans med sin man Gunnar Hedlund. Livet blev då lättare och makarna Hedlund drev tillsammans affärsrörelser fram till 1956. Även musiken blev en viktig del i deras liv. Text: Thomas Attnäs, barnbarn till Anna Hedlund
Volvo Uddevallaverken

Arbete på finishstation

Claes Claesson var en av de som arbetade vid bilfabriken i Uddevalla i många år. Det var på finishstation och i Karossfabriken som Claes arbetade - i hela 18 år fram till 2013 när produktionen upphörde, men dessutom hade Claes innan dess arbetat på området i några kortare omgångar. En av arbetskollegorna var Luis Lopez, en mångårig medarbetare som också syns på bilden vid framvagnskarossen. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Augusta Bäckman.jpg

Augusta Bäckman ville hellre dö än föda barn som ogift

Att bli med barn före äktenskapet var en skam av gigantiska mått i 1860-talets Forsvik. 27-åriga Augusta Bäckman gick till och med så långt att hon gjorde sitt bästa för att dö i kolera för att dölja att hon var gravid. Samtidigt som hon försökte offra sig själv räddade hon många liv.
Kallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpg

Badgästminnen från Grebbestad

Den 7 juli 1861 anträder familjen Edgren, maken Per Adolf, hustrun Sofi, sonen Gustaf och pigan Christine den långa färden från Skövde till Grebbestad. Tåg, och ångbåt är samfärdsmedlen. Resan har tagit två dygn och vädret har till familjens lättnad varit fint. T.o.m. den fruktade överfarten över Soten har varit lugn. I denna berättelse kan du ta del av herr Edgrens egna ord med en historisk betraktelse över Grebbestad och badgästkulturen samt beskrivning av livet som badgäst. Lena Wichman bidrar med sina egna minnen från 1950-talet.
Vänersborgs tändsticksfabrik.jpg

Barnarbete på Vänersborgs tändsticksfabrik

När Sverige industrialiserades var barn en naturlig del av arbetskraften i fabrikerna. Vänersborgs tändsticksfabrik, som grundades år 1848, var inget undantag. Hör Greta Åberg, museipedagog vid Vänersborgs museum, berätta om barnens arbetsvillkor. 
http://mm.dimu.org/image/012s8Z6sbFmw

Berättelsen om Bohus Stickning - Så gick det till när stenhuggarkrisen vändes till textil internationell succé

Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.  Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé! 
Bohus Varv 1981.jpg

Bohus varv

1907 startades Bohus varv – och detta var i en tid när sjöfarten på Göta älv ökade i omfattning och allt mer gods transporterades på älven. I starten var det bland annat reparationer av pråmar som var stora beställningar. Varvet låg söder om nuvarande Jordfallsbron och snart hade företaget så mycket som ett 25-tal anställda. Några år efter starten flyttades varvet längre norrut och verkstadslokaler och en slip anlades. Senare blev varvet känt för reparationer och ombyggnader av stålfartyg. Varvet tillverkade också i många år fartygssektioner och utrustningsdetaljer till storvarven i Göteborg.  
Papyrus.jpg

Bruket berättar - en film om Papyrus i Mölndal

Dokumentärfilmen "Bruket berättar" handlar om det år 2006 nedlagda pappersbruket Papyrus i Mölndal och dess människor under drygt hundra år. Lite om förhistorien till Papyrus och den långa traditionen av papperstillverkning i Mölndal tas också upp. Här kan du se ett litet smakprov ur filmen.
SkredsvikförsätsbildFoto Gunnar Bornmalm.jpg

Bröderna Olsson & Co Båtvarv , Skredsvik

I Bohuslän fanns under 1900-talet många skeppsvarv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar med träskrov. Flertalet av dessa låg i de större fiskelägena, där många hade etablerats i anslutningen till motoriseringen av fiskebåtarna runt förra sekelskiftet. Dessförinnan var fiskebåtsvarven till största delen lokaliserade till de inre delarna av fjordarna och till Tjärnö socken i norra Bohuslän, där det fanns en riklig tillgång på trävirke i form av ek, bok, furu och gran.  Bröderna Olssons Båtvarv i Studseröd, i mellersta Bohuslän vid Gullmarsfjordens inre del – vanligen kallat varvet i Skredsvik, var ett av få fiskebåtvarv som blev kvar i inlandet. Här byggdes många fiskebåtar under 1900-talet till svenska och utländska fiskelag. Det var också här som den sista och största träfiskebåten av traditionell typ byggdes i Sverige.
Bärplockning Skövde

Bärplockning förr och nu

Bärplockning är något som många idag njuter av att ägna sig åt på fritiden. För visst är det något alldeles speciellt med att tillaga något gott av bär som man själv plockat? Men trots att vilda bär med stor sannolikhet varit viktiga inslag i vår kost under lång tid, nämns de sällan i historiska källor. Här kan du ta del av en landskapsantikvaries reflektioner kring detta.
AlmqvistDalslandskanal14.jpg

Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år

I ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.
Lahälla 2012 Knottfabrik.jpg

Den bohuslänska granitindustrin

I Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
Volvo campingvagn (hög) (002).jpg

Den rullande sommarstugan

På 1950-talet hade bilen öppnat för nya former av semestrande. Då lanserade Volvo en campingvagn med flera smarta funktioner. Vagnen var hopfällbar och kunde förutom att agera rullande sommarstuga även användas för lättare transporter. Trots detta blev den ingen större succé.
DonsöVarv_Bild 3.jpg

Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård

Vid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort. Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.  
KungsvikenFoto3Kajsa.jpg

Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust

Einar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten. Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.    
Gustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpg

En epok av elektrisk industri i Partille

Berättelsen om en industriepok i Partille, den elektriska industri som bedrevs mellan 1907 och 1965 under namnen Motorfabriken Eck, Elektriska AB Morén och slutligen ASEA Partilleverken. Bilder från Partille Hembygdsförenings arkiv.
BILD 1. BILDTEXT, Protokoll från företagsnämnden vid Drufvefors anläggning i Hedefors, 16 juni 1950.tif

En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll

Under slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka.
klotspel2.jpg

En statskupp i miniatyr

I en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
mellerud storgatan.jpg

En stor gata i en liten ort - Storgatan i Mellerud

En kort berättelse om en gata med anor från tidigt 1600-tal.
Tillverkningsbok för remmar av kamelhår

Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv

I samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.
Ett oväntat möte på havet.JPG

Ett oväntat möte på havet

Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
Första maj Fröskog-Hannebol.jpg

Fest och glädje över 1 maj i Fröskog

Arbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Fika på varven, bild2.jpg

Fikarast på varvet

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
DalslandskanalHAhlin1DAKA162.jpg

Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år

I en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet. 
IMG_1824.jpg

Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende

I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.  Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.  Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia! Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011. 
http://mm.dimu.org/image/032s8YmRQ2Ar

Från katekes till rökruta - om skolans historia

Föreställ dig en tid långt före varma element, skolbussar och surfplattor. Hur var det att gå i skolan då, och hur såg skolan ut? Hur var det att arbeta som lärare för 100 år sedan, och vad skiljer en skoldag idag från en skoldag på 1930-talet? Följ med på en resa genom skolans historia, med vissa nedslag i Marks kommun. Texten hänger samman med uppdateringen av Marks kommuns kulturmiljöprogram, som Västarvet arbetar med under 2015-16. 
SkridXXXskoåkning6SkolaVMVS01021.jpg

För lust och nöje - Skridskoåkning

Skridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.
TravIs1VMVBG02396.jpg

För lust och nöje - Trav på Isen

Is och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker. Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.
ForsviksBruk.jpg

För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg

Vid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
LödöseGamlaVarvKepler.jpg

Gamla Lödöse Skeppsvarf

Arkeologiska fynd visar att båtbyggeri har funnits i Lödöse sedan 1300-talet. Under 1500- och 1600-talen var varvet flitigt anlitat som skeppsbyggeri, inte minst för kronans räkning. Ett antal krigsskepp byggdes vid varvet i denna tid, av vilka flera deltog i sjöslag mot Danmark. På 1700- och 1800-talen byggdes i Lödöse ståtliga segelfartyg för handelssjöfart och under slutet av 1800-talet började ångfartyg att byggas vid varvet.  
tjur-i-svart-vitt1.jpg

Grinneröds tjurförening

Detta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.
Gröna varvet (2).JPG

Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken

1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor. I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre. I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
140225 Cl Jo 001r.jpg

Göta Lejon - OS-brottaren från Hyssna

Berättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.
Volvo Uddevallaverken

Hel bil i produktverkstad

Marianne Apelman var en av de första som anställdes som montör på bilfabriken i Uddevalla. Detta var 1986 när Volvo Personvagnar Uddevallaverken hade kommit igång med sin tillverkning. Under de närmaste åren byggdes ett stort antal Volvo 740 och därefter Volvo 940. Marianne var kvar till 2013, när bilfabriken lades ner och den sista bilen rullade ut från fabriksområdet. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
KMV_hanhe7_Torps holkkvarn_20221103 (44) Omslagsbild.jpg

Holkkvarnar

Väderkvarnar, det vill säga kvarnar som drivs med vindkraft, var förr en vanlig syn på landsbygden. Holkkvarnen är en typ av väderkvarn som började byggas på 1600-talet och var vanlig i trakten kring Vänern. Här kan du läsa om de holkkvarnar som finns kvar att beskåda i Västra Götaland.
Hällans skifferbrott3VMG00038-002 (1).jpg

Hällans Skifferbrott i Dalsland

Allt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.  
Iskarlen levererar.jpg

Is för förvaring av mat

Idag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands? Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.
S14LJFA_0511.jpg

Is på export

Innan elektriciteten och kylskåpet fanns använde man is från frusna sjöar och älvar för att hålla sina känsliga råvaror kylda i isskåp. Isen skördades under vintern och lagrades i så kallade isdösar, isolerade skjul. I Ljungskile kom en företagsam man på idén att exportera is till fiskare i Skottland och skred till verket. Hur detta gick till och hur försöket utmynnade kan du läsa om i denna berättelse från Ljungskileortens hembygdsförening.
IsbrytningVasseröd.jpg

Ishantering Vasseröd

På Vasseröd vid Lyresund på södra Orust startades issågning för avsalu på 1930-talet. Verksamheten med ishanteringen gav en extra förtjänst och höll säsongsvis tio man i arbete. Isen togs upp från Vasseröd vatten och leverades till fiskebåtar och fraktfartyg. Läs berättelsen om hur det var att arbeta i ishanteringen! Idag finns fortfarande ismagasinet kvar på sin plats nere vid stranden av Vasseröd.
IsverketFörstaA.jpg

Ishuset på Björkö

Längst ut på hamnpiren på Björkö i Göteborgs norra skärgård ligger Björkö Ishus - ett ishus och magasin som länge hållit den stora fiskeflottan i skärgården med is.  Ishantering var tidigare en omfattande verksamhet, som försörjde många tusentals människor längs västkusten och Oslofjorden, och vid Vänernområdet. Att bevara färsk fisk med naturis har förekommit under lång tid, men blev ännu viktigare när fisket expanderade och långväga fisktransporter till kunder runt om i landet blev vanliga.
iskarlar.png

Iskarl

Iskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt.  I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.
Jonsered motorsåg

Jonsereds motorsågar

Jonsereds fabriker var både textil- och verkstadsindustri. Efter framgångar med segeldukar, brandslangar och träbearbetningsmaskiner följde på 1950-talet motorsågar som blev en världssuccé.Ofta är det William Gibson och 1800-talet brukssamhälle som tar plats i historien om Jonsered. Men en minst lika intressant del är Jonsereds mycket framgångsrika satsning på motorsågar som blev en världsexport. Verksamheten blev dessutom inte bara viktig för orten Jonsered utan även för Brastad i Bohuslän.
Skara lucia med tärnor.jpg

Jul- och luciafirande genom tiderna

I denna berättelse har vi samlat bilder och filmklipp från julfester och luciafirande på olika håll i Västra Götaland under 1900-talet. Du kan också se gamla jul- och nyårskort och läsa om den gamla dalsländska traditionen med "julegoppa". 
Rörsberga 038.JPG

Kalkbruk i Gudhemsbygden

Västergötlands kalkrika mark har genom århundraden varit till stor nytta för jordbruket. Åtminstone sedan 1800-talet har man bränt kalk för att använda som näring på åkrarna. Denna berättelse beskriver Tomtens kalkbruk i Gudhemsbygden utanför Falköping. 
VMVTUN176.jpg

Kalkbrytningen på Halle-Hunneberg gav arbete och bröd, men krävde liv

På Hallebergs östsida och runt Hunneberg, utom nordsidan, vittnar mängden av sprängda grottor, ugnar av diabas, högar av bränd alunskiffer (rödfyr) om en betydelsefull verksamhet i gångna tider. Här bröts kalk för användning i jordbruket, men även till slussbyggen i Trollhättan. Det var ett tungt och riskfyllt arbete. Berättelsen är nedtecknad av Göran Söderström, som var en eldsjäl inom historien om Västra Tunhem och bergen. Han skänkte alla sina berättelser om bergen, bygden och folket till Västra Tunhems hembygdsförening, som nu tillgängliggör delar av materialet i Prisma.
Katrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpg

Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning

Berättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet. Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.
KiruddsSysalen3.jpg

Kirudds konfektionsindustri i Vänersborg

Kirudds konfektionsindustri var en välkänd industri i Vänersborg. Företaget grundades ursprungligen i Uddevalla år 1917 under namnet AB Åhman & Mattssons Eftr. År 1940 ändrades firmanamnet till Kirudds AB. Kirudds AB tillverkade till en början arbetskläder och overaller, men övergick så småningom till damkonfektion.  
Knippla_Personalbild_Egon Svenningsson.jpg

Knippla Skeppsvarv - Fiskebåtsvarv i Göteborgs norra skärgård

Knippla Skeppsvarv på Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård byggde en ansenlig mängd moderna fiskefartyg. Båtarna levererades till de många fiskelagen i skärgården runt omkring. Vid varvet fanns också service till fiskelagen som sliptagningar och reparationer, och en del större ombyggnader av fiske- och fraktfartyg. Båtbyggarna vid Knippla Skeppsvarv kom de allra flesta från Bohuslän och var kända för sina gedigna hantverkskunskaper - några av dessa hette Oscar Svenningsson, Sigward Carlsson, Georg Jalming och Alvar Karlsson.  
gullholmen3.jpg

Konservfabriken Fyrtornet på Gullholmen

1864 startades en konservfabrik på den lilla och tätbefolkade ön Gullholmen väster om Orust i Bohuslän. Det var handlanden och fabrikör Johan Jakob Hallgren som tidigt började med inläggningar av ansjovis och sill. I konservfabriken fick många kvinnor från Gullholmen arbete som sillskärerskor och konservarbeterskor. Johan Jakob Hallgren startade inte bara en konservfabrik - han var också först med att ta fram hermetiskt tillslutna bleckkärl till sillinläggningarna - som var en helt ny konserveringsmetod som förändrade möjligheterna att förvara och transportera produkterna! 1899 kom fabriken att ingå i företagskoncernen Sveriges Förenade Konservfabriker och senare fick fabriken namnet Fyrtornets konservfabrik, Gullholmen. Idag finns sedan ett fyrtiotal år en bostadsrättsförening i den gamla konservfabriken. 
EdetPapp1.jpg

Kräppat papper och nymodigheten toarullen - Edet pappersbruk

Kräppat papper och nymodigheten toarullen blev pappersbruket Edets stora försäljningssuccé! På 1940-talet la bruket om sin produktion från omslags- och kuvertpapper till papper för sanitetsbruk. Toalettpappersrullen var företaget först med att tillverka i Sverige och det är fortfarande en av företagets största produkter! Edet pappersbruk i Lilla Edet har en lång och omväxlande historia som går ända tillbaka till 1880-talet. Då startades tillverkning av papper vid sågverken som fanns invid Göta älv i Lilla Edet.   Företaget heter sedan 2017 Essity AB.
Östra sidan med Skutan Västkust.JPG

Kungsviken - I historisk tid

I Kungsviken och andra orter på Orust har båtbyggeriet gamla anor. Enligt sägnen skall Olaf Tryggvassons vikingaskepp "Ormen Långe" ha byggts här redan på 900-talet. Men de första uppgifterna om båtbyggeriet kring Orust omnämns först på 1200-talet i och med att kung Håkon Håkonssons lät beställa ett större skepp från trakterna. Vid denna tid fanns stora ekskogar i Morlanda socken som kom till nytta i skeppsbyggeriet vid varvsplatserna längs Orusts stränder. I slutet av 1800-talet finns ett flertal varv i Kungsviken. Det är ofta de markägande bönderna som driver varvsverksamhet och de har en samsplan nere vid viken där båtar på upp till 60 fot byggs. På 1890-talet kan man i husförhörslängder för Morlanda socken se att ett hundratal personer är boende här. Av dessa finns nästa generation båtbyggare efter de omtalade och skickliga hantverkarna från Kungsviken -  som båtbyggarna ”Boon i Kongsviga”, ”Bräcken” och” Alfred i Kihln”.      
Båtbyggarverkstaden Gösta Johanssons varv i Kungsviken

Kungsviken - båtbyggarmetropol på Orust

Kungsviken på nordvästra Orust har i långa tider varit känt för sitt båtbyggeri och för sina skickliga båtbyggare. I äldre källor kan man följa det båtbyggeri som bedrevs i viken flera århundraden tillbaka.
Concordia .jpg

Lidköpingsskutan Concordias sista färd

En blåsig oktoberdag 1921 gav sig Lidköpingsskutan Concordia ut på Vänern, lastad med plank och bräder på väg mot Danmark. Men vädret blev snabbt sämre och tradedin var snart ett faktum. Berättelsen bygger på en intervju med en av de överlevande, Carl Fries.
atlantfart.jpg

Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919

Som 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn. Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.
Ljus 2.JPG

Ljuset på orten - kvinnorna i stenhuggarsamhällen

Kvinnornas historia är en viktig del i granitindustriepokens historia, men oftast utan fysiska spår. Få kvinnor är omnämnda överlag, bevarade varken i arkiv eller upptagna i historieskrivningen. Inom historieskrivningen är namngivna personer och företeelser viktiga tidsdokument. Inte minst kvinnor eftersom de annars har svårt att synas i en tid och en industri som var tydligt mansdominerad.
lockökvarn (1).JPG

Lockö kvarn

Lockö kvarn byggdes intill ån Surtan 1863, men här finns spår från 1700-talet. Kvarnen ligger i ett omtyckt vattenlandskap där forsen är delad mellan två gårdar i småorten Hyssna.
Volvotruckar.jpg

Logistik på godsmottagningen

Patrik Patulski började att arbeta på bilfabriken i Uddevalla 1998 och han var kvar fram till att tillverkningen lades ner 2013. Från 2003 drevs fabriken som Pininfarina Sverige AB och det var framför Volvo C70 cabriolet och coupemodell som tillverkades. Det var på godsmottagningen och varuflödet från inhemska och utländska leverantörer som Patrik var anställd. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
SkandiaverkenNordSegl2MartinJohanssonP1090917.jpg

Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Lysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok. Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019
LödöseVarvSektionsbygge1982a.jpg

Lödöse Varf

Lödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara. Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.
Axel Danielsson och Fredrik Sterky..jpg

Majmärket snart 130 år

I år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.  Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Bild 4 Hillerström.jpg

Mannen som pryglade Evert Taube

Evert Taube arbetade under en period i sin ungdom till sjöss. På en resa till Australien 1908 träffade han på den färgstarke och hårdhänte kaptenen Oscar Huldtgren. Sjöfartsmuseet Akvariets samlingar har ett stort material av bilder, berättelser och föremål från denne kapten.
fallbild.jpg

Mjölnarfamiljen i Melltorp

På Melltorps kvarn i Hyssna har fyra generationer drivit kvarn och sågverk. Under fyra hundra år har energi hämtats ur Melltorps "qvarnaström". Strömmen och vattenfallet är fortfarande av stor betydelse. Enda skillnaden är att arbetsmiljön har upphört för att ge plats åt turismen.
Pråmbyggare.jpg

Norra Garns Varv

Norra Garns varv har rötter tillbaka till 1700-talet, men exakt när varvet startade är svårt att veta. Med sitt läge vid strandbrinken vid Norra Garn fanns goda möjligheter att bygga större fartyg - och framför allt byggdes här en mängd pråmar. Varvet var i drift fram till 1921 och ett av de större nybyggnationerna i tidigt 1900-tal var det gasdrivna motorfartyget Rex, som 1906 beställdes till Göteborg. På bilden syns pråmbyggare och drivare med sina drevklubbor vid Norra Garns varv. Några av kuskarna - med sina piskor -  som var anställa vid varvet för allehanda transporter med häst och vagn finns också med på bilden.  
008. Stenbrottet.jpg

Ny podcast: Utflykt till Kinnekulle

I den här podden letar vi oss fram längs Kinnekulles vindlande stigar, upp på Högkullen, in i skogarna och ner i stenbrotten. Vi är på jakt efter de okända berättelserna, spåren i landskapet efter stenbrytning och jättars framfart. Bakom podcasten står Kinnekulle hembygdsförening och första avsnittet sänds den 15 februari 2022.
019 10263.tif

När Axel skrev bågskyttehistoria

Inom bågskytte fanns i begynnelsen ingen tidsbegränsning och tävlingarna kunde därför dra ut på tiden. I början av 1960-talet infördes därför en tidsbegränsning på 150 sekunder för en serie på tre pilar. Axel Ljung från Melleruds Bågskytteklubb konstruerade då en uppfinning som nära nog skrev internationell bågskyttehistoria.
Frändefors, älgjakt

När jakt blev rekreation

Att människan är en jägare i grunden går inte att säga emot. Men i takt med att samhället har förändrats har jakten gått från att vara något livsnödvändigt till en form av rekreation. I denna berättelse reflekterar landskapsantikvarie Robin Eriksson över denna förändring.
UMFA53240-001387.jpg

Nästa....! En utställning om stationer i Västra Götaland

Stationerna blev en plats för möten, förväntan och möjligheter och stationshusen var både fulla av rörelse och platser för väntan. Idag är dock många stationer och stationshus bortgömda eller förfallna och utan sin ursprungliga funktion. Vad har hänt på 160 år? Vad kännetecknar dagens stationer och hur skiljer de sig ifrån de en gång så aktade stationshusen?
PråmarThorskogRex med pråmar.jpg

Pråmbygge i Göta älvdalen

Fram på 1950-talet var en bogserbåt med pråmar på släp efter sig en vanlig syn på Göta älv. Många av företagen längs älven fraktade råvaror och sina produkter till och från Göteborg och andra lastageplatser med just pråmar. Flera av varven i Göta älvdalen byggde och reparerade pråmar i stor skala. Pråmarnas utseende och storlek skiftade, men de byggdes i regel av trä. Inte förrän på 1950-talet började stålpråmar att användas. Från 1960-talet började pråmarna att minska i antal - nya typer av fartyg för sjötransporter blev allt vanligare och lastbilar kom att ersätta de idoga sjötransporterna med pråmar.
Rösträtt2Gbguntitled.png

På resa för rösträtten

Frigga Carlberg och Eva Rohde var två av förgrundsfigurerna i kampen för kvinnlig rösträtt i Göteborg och Västsverige vid förra sekelskiftet. På 1890-talet växte kravet på allmän och lika rösträtt till en massrörelse med manifestationer, agitationsmöten och rösträttsföreningar. I Göteborg startades året 1902 två föreningar som blev viktiga i denna rörelse; Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och Socialdemokratiska kvinnoklubben. Frigga Carlberg och Eva Rohde var några av de som reste runt och agiterade för kvinnors rätt - och 1919 kröntes den långa kampen för demokrati med framgång. Införandet av allmän och lika rösträtt till den svenska riksdagen var ett efterlängtat beslut!  
Påskris.JPG

Påskefyr på Gullholmen

Att bo på en ort med en konservindustri var en stor fördel när man skulle bygga påskefyrar – det gällde ju att få så mycket brännbart som möjligt i påskhögen. Och silltunnor och annat material som man kunde få från industrierna blev fint bränsle till elden! Läs om hur man byggde påskefyrar på Gullholmen på 1920-talet!
Fabriksbyggnaden  Resteröds Trikå har byggts ut i omgångar

Resteröds Trikå - nu startar maskinerna igen

Resteröds Trikå i Ljungskile har i alla år varit kända för sin tillverkning av klassiska herrunderkläder i stickad bomullstrikå av hög kvalitet. Efter att fabrikstillverkningen legat nere i många år, har nu de äldre stick- och symaskinerna iordningställts. En ny tillverkning planeras i fabrikslokalerna inom företaget Ljungskile Trikå.
http://mm.dimu.org/image/012uPWUQhvqM

Riksbanker...? Vi har väl bara en?

Med jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.      
RättaregårdenWarnhemBeskär1880fartyg.jpg

Rättaregårdens - Nylandsös Varf

På fartygstavlan stävar ångskonerten Wanhem, byggd 1880 på Rättaregårdens Skeppsvarf, fram över böljan blå - det ryker ur skorstenen och vinden tar tag i unionsflaggan som är hissad i aktern. Wanhem är utrustad med en ångmaskin af 45 hästkrafters styrka och tillhör den viktiga ångbåtsepoken. Från 1870-talet arrenderar Gustaf Persson Rättaregårdens Warfsplats, där flera större segelfartyg och ångfartyg kommer att byggas. 1892 byter varvet ägare och sågverksägare August Andersson blir den som driver varvet vidare. 1914 köps varvsanläggningen av Lödöse Varf AB, där träpråmar till älvtrafiken byggs under ett flertal år.  
PrismaSillfabrikläggsalskarpsillUMFA53278_3602.jpg

Sillen på julbordet

För många är sillen höjdpunkten på julbordet, ett absolut måste! Men förr var sillen vardagsmat i form av spekesill, speciellt längs västkusten. I Bohuslän låg tidigare ett stort antal konservfabriker där saltsillen förädlades till den allra godaste julsillen av sillskärerskorna.Vilken julsill är din favorit? Foto: Inläggning av skarpsill vid konservindustri i Lysekil, troligtvis 1910 - 20-talet. Fotograf Hugo Hallgren, Bohusläns museum
skylten ner.jpg

Sista skiftet – om arbete, vardag och nedläggningen av Electrolux i Mariestad

Ville man jobba där? Nej, där ville man verkligen inte hamna. Man undvek det. Sökte arbete på de mest svårtillgängliga passen så att man skulle få ett negativt besked. Stack därifrån under en pisserast, så fort tillfälle gavs. Man ville inte dit. Man ville därifrån. Men ändå stannade många kvar. Den där hemska fabriken visade sig vara något annat. En stor arbetsplats, ogreppbar och bullrande, men också en något som kunde ge trygghet och en stadig inkomst, fasta tider, struktur, vänner och yrkesstolthet.
SjötorpsvarvLidan.jpg

Sjötorps Varv - Inlandsvarv vid Vänern

Runt Vänern fanns under 1800- och 1900-talen ett flertal skeppsvarv. Ett av de mera kända träskeppsvarven var Sjötorps Varf. Vid den västgötska orten Sjötorp, där Göta kanal mynnar ut i Vänern har det byggts skepp, fartyg och båtar under många år, även innan kanalen anlades. Enligt skriftliga källor är det känt att en varvsplats i Sjötorp fanns redan på 1740-talet, däremot blev ortens och varvets storhetstid i anslutning till byggandet av Göta kanal. Som klassiskt skeppsvarv var Sjötorps varv i drift långt in i modern tid och skeppsbyggnadsverksamheten upphörde först år 1976.
Spårkarta_txt_jpg.jpg

Skogsjärnvägen på Hunneberg - en unik transportmetod

Skogsjärnvägen på Hunneberg, utvecklad ur en tidigare torvbana, har, genom sin unika virkestransportmetod järnväg – berglinbana – järnväg, ett speciellt kulturhistoriskt intresse. Den tillkom samtidigt med andra skogsjärnvägar som byggdes i ett första försök att mekanisera skogstransporterna.
Albin M stenbrott.png

Stenhuggeri i Mölnlycke

I Mölnlycke i Härryda kommun finns många spår av stenindustrin som var en viktig näring under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Här bröts framför allt gnejs, som användes som kantsten och trädgårdssten. Många av dessa stenar syns fortfarande längs gatorna i Göteborg. 
StorgatLillaEdetBild1.jpg

Storgatan i Lilla Edet - vid älvens strömma vatten

Storgatan i Lilla Edet sträcker sig från stranden av Göta älv och upp genom hela samhället. Detta var i början av 1900-talet en livlig gata där det fanns livsmedelsbutiker, skoaffär, tobaksaffär, färghandel, poststation, frisörsalong och mycket annat. Nere vid älvens strömma vatten låg ångbåtsbryggan och slussen, och från året 1926 anslöt Storgatan till den första bron som byggdes i Lilla Edet över Göta älv. I Storgatans västra ände låg ståtliga Stora Hotellet och här flaggar man för ett kungligt besök!  
Smögenstorgat3.jpg

Storgatan i Smögen - hisnande vyer över horisont och Västerhavet

Storgatan i Smögen sträcker sig från centrala torgplatsen och genom hela samhället ända till Smögenbron - och fick sitt namn på 1910-talet.
Storgatan Uddevalla 2.jpg

Storgatan i Uddevalla - Jag minns en ståtlig gata

En berättelse om Storgatan i Uddevalla - minnena av en ståtlig gata
Stångeforsen.jpg

Stångeforsens pråmvarv

När de nya slussarna i Göta älv byggdes vid Lilla Edet år 1916, beslöts att öka fallhöjden i älven istället för att bygga en ny sluss vid Åkerström. Vattenståndet höjdes därmed med 1,8 meter och Slumpån rensades upp och iordningställdes för att kunna göras seglingsbar. 1918 anlägger Martin Johansson, tidigare ägare till Norra Garns varv, ett pråmvarv här.
Levin.jpg

Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin

I början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
Sverre1.jpg

Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv

Sverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.
untitled1.png

Sågverken i Lilla Edet - de främsta i landet

Lilla Edet är känt för sitt pappersbruk, men det är relativt okänt att orten under en tid hade Sveriges främsta sågverksindustri. På 1700-talet betraktades anläggningarna som Sveriges främsta. Det var vattenfallet vid Lilla Edet som gjorde det möjligt att driva dessa många sågkvarnar. Lilla Edet var en betydande ort på 1700- och 1800-talen för sina industriella anläggningar - och var en livlig ort med alla fartyg och transporter som kom dit längs älven.
Volvo Uddevallaverken

Tak och Bagage

Marlene Palander-Berglöv var 21 år när hon började på bilfabriken i Uddevalla. Det var mestadels i slutmonteringen som Marlene arbetade och med justering av tak och bagage. Från 2003 drevs biltillverkningen av Pininfarina Sverige AB, med tillverkning av framför allt Volvo C70 cabriolet och coupemodeller. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.  
TegelbrukTorpady3.jpg

Tegelstenen som byggde Göteborg

Längs Göta älv har en mängd tegelbruk funnits, som hade en stor avsättningsmarknad i Göteborg och andra närbelägna städer. Flera av tegelbruken hade anor från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, men det var med industrialiseringen som den stora efterfrågan kom. Städerna expanderade och såväl industrier som offentliga byggnader uppfördes i detta nya byggnadsmaterial. Det var också eftertraktat att bygga bostadshus i tegel. Den sandblandade leran som lämpade sig till tegel fanns längs stora delar av älvdalen. Med alla de tegelbruk som anlades, kom tegelindustrin i Västsverige att växa till en betydande industribransch.
Thorskog1Slott.jpg

Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv

Mitt emot Lödöse, på strandpartiet på andra sidan Göta älv, fanns under 1700-talet ett järnmanufakturverk. Detta övertogs under andra halvan av 1800-talet av Petter Larsson, som här anlade en mekanisk verkstad och skeppsvarv. Under de nästan 50 år som varvet var igång byggdes över 200 fartyg av olika typer – lastångfartyg, bogserbåtar, passagerarbåtar, fiskeångfartyg, segelfartyg och ångslupar. Det var också Petter Larsson som uppförde magnifika Thorskogs slott. Ett av de allra äldsta fartygen och det första järnfartyget som byggdes här var ångfartyget Olof Trätälja, som fortfarande är i trafik och numera är K-märkt.
IMG_0266.JPG

Tidaholms Bruk - pionjärer inom biltillverkning

De flesta lastbilar och bussar vi idag möter på de svenska vägarna är tillverkade av Volvo och Scania. Om historien velat annorlunda skulle vi också kunna se tunga fordon på vilka det står "Tidaholm" i fronten.
Brandman dödad vid kollision.jpg

Tre yrken och en tragisk olycka

Denna berättelse berör tre olika yrken och beskriver hur ödet kan fördärva livet för människor. Den handlar om hur ett tidningsurklipp fick en historia om en tragisk olycka att rullas upp.  Berättelsen är skriven av Lars Bolsing, Museiföreningen Räddningstjänsten Storgöteborg
Vy över kalkbrottet.jpg

Ulunda kalkbruk

Inom Billingen-Falköpingsomradet rådde det under 1800-talet stor brist på skog. Därför behövde man hitta annat lämpligt material för att ersätta trä som byggmaterial. I området fanns rikligt förekommande, lättillgänglig och lättbearbetad kalksten. Stenhuggeriverksamheten går tillbaka till förhistorisk tid, men i mitten på 1800-talet påbörjades mekaniserad stenbearbetning i större skala. I denna berättelse från Skarke-Varnhems hembygdsförening får vi stifta bekantskap med Ulunda kalkbruk, som låg strax utanför Varnhem.
skrivmaskin

Vardagen på ett kontor omkring 1960

Välkommen att ta en titt på hur vardagen kunde se ut på ett kontor för ungefär 60 år sedan. Bilderna i den här berättelsen är tagna på ASEA Partilleverken (f.d. Elektriska Motorfabriken Morén) omkring 1958-1960. Fotograf: Torgny Skansen.Samtliga bilder är hämtade ur Partille hembygdsförenings arkiv.
Vänersborgshamn1871VMO00824.jpg

Varfs och sjöfartsstaden Vänersborg

Vid mitten av 1800-talet fanns i Vänersborg sex varvsplatser där större fartyg som skonerter, briggar och barkskepp byggdes, men också de mera lättseglade Vänerskutorna. Det var moderna seglare som byggdes, av vilka många såldes till Göteborg eller västkusten. Vänersborg var vid denna tid Vänerns största hamn och staden växte enormt. Också rederiverksamheten blomstrade. På 1880-talet minskade dock nybyggnadsverksamheten och Vänersborg förlorade sin ställning som ledande varvs- och sjöfartsstad i Västsverige.
VargönAlloysVinjett.jpg

Vargön Alloys

I Vargön i Vänersborg ligger ett av Europas största tillverkare av ferrokrom - som är en viktig råvara för stålindustrin. 1912 installerades den första legeringsugnen här och sedan dess har produktionen ökat och produkterna är mycket efterfrågade. Idag – mer än hundra år efter starten – exporterar Vargön Alloys till många olika länder i Europa, men också till andra kunder runt om i världen. Följ med på ett besök till detta smältverk! Foto Anna Panser, Vänersborgs museum 2018
VarvGötaälvBrita Ilses sjösättning (1).jpg

Varv i älvdalen

Göta älv har sedan lång tid tillbaka varit en livsnerv i de bygder där den har runnit fram. Älven har varit en naturlig farled och kommunikationsled som har förbundit Göta älvdalens befolkning med samhällen i när och fjärran. Utefter Göta älvdalen har funnits otaliga varv och fortfarande för ett par generationer sedan var älvstränderna kantade av industrier, mekaniska verkstäder och skeppsvarv, slipar, mindre båtbyggerier och pråmvarv. Från de flesta av dessa varv och industrier finns enbart lämningar kvar - men många som bor här har fortfarande minnen av verksamheterna som bedrevs i älvdalen.
FolketsHusLEdetFolketsHliggande.jpg

Vi håller fanorna högt - Folkets Hus i Lilla Edet

1906 bildades den första fackföreningen i Lilla Edet av 180 fabriksarbetare från Edet pappersbruk. Snart ingick fabriksarbetarna från Inlands pappersbruk och Göta pappersbruk som egna sektioner i avdelningen. Redan 1906 tecknade föreningen andelar för att bygga det första Folkets Hus på orten, som invigdes under nästkommande år. Idag finns Folkets Hus mitt i samhället med många kulturaktiviteter, och med förenings- och sammanträdeslokaler och en välbesökt biograf. Här hänger också en spännande målning över Lilla Edets långa och omväxlande industrihistoria, skänkt 1952 av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet till Folkets Hus.  
5d3e2cc492f55d1485032a41451b19c7.jpg

Volvo Uddevallaverken

1985 startade en biltillverkning i Uddevalla och den allra första bilen, en Volvo 740, byggdes i maj samma år. Bilfabriken startades på samma område där tidigare Uddevallavarvet funnits – storvarvet där många fartyg levererats till svenska och utländska beställare. Under de 27 år som en biltillverkning fanns i Uddevalla byggdes flera olika modeller vid fabriken, som Volvo 740, Volvo 940, Volvo 850 och Volvo C70, Renault Clio Sport och minibussar. En del av dessa har blivit klassiska bilmodeller!  
vänereskader.jpg

Vänereskadern 2018 - skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg

Måndagen den 30 juli 2018 avgcik en fartygseskader, bestående av skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg, från Göteborg. Under närmare två veckors tid seglade fartygen på Vänern och besökte följande hamnar: Trollhättan/Vänersborg, Åmål, Mariestad/Lidköping.  I hamnarna erbjöds öppet skepp, prova-på-seglingar och massor med aktiviteter på land! Här får du lära känna de fartyg som deltog i Vänereskadern 2018. 
lok på Åmåls bangård.jpg

Åmål - järnvägsstaden

Järnet har haft stor betydelse för utvecklingen långt utanför Bergslagen. Transporter av och transporter på järn förändrade efterhand Åmål till en modern industristad.
Allmän rösträtt 2.jpg

Åmåls arbetare marscherade för rösträtt och åtta timmars arbetsdag

Första maj 1904. En historisk dag. Då genomfördes arbetarrörelsens demonstration för första gången i Åmål. Mötet hölls på Högbergsåsen väster om järnvägsstationen och bangården. Efter August Pettersson Wibergs timslånga tal, marscherade 150 män och kvinnor genom Åmåls gator. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Övarvet Bild 4B.jpg

Ö-varvet - Traditionsrikt företag i Öckerö

I Öckerö hamn finns ett varvsföretag med traditioner – Ö-varvet. 2016 firade företaget 100 år av att grundaren Ernst Backman anlade en upphalningsslip för fiskebåtar här och startade varvsverksamhet. Idag drivs Ö-varvet av fjärde generationen Backman och är en framgångsrik marin bolagsgrupp som även har etablerat sig med varv på ost- och sydkusten.