Fabrikörsdottern som startade folkhögskola
Skolhuset 3.jpgEpidemisjukhuset.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg2340, 3 beskuren.jpg2961_1586.jpgToltorps dalen.jpgeccoverken (2).jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgSaabar under tillverkning.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpg01_villasolfrid.jpgKarin.jpgfonograf.pngberättarbänk.pngLuckeys.JPGinvigningen.jpgIMG_0091.jpgTore Johansson.JPG2022_11_23_09_20_42_Hilma_af_Klints_veterinära_illustrationer_YouTube_och_58_sidor_till_Arbete_.pngAlbin M stenbrott.pngDSCF1438.JPGfrackklänning beskuren.jpg2022_10_31_09_07_53_Jonas_Alströmer_YouTube_och_2_sidor_till_Arbete_Microsoft_Edge.pngPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpg20210906_120526.jpgprojektbild-kinnekullebanan-2.pngGhmB_16216.jpgDSCF1420.JPGTB-013-001.jpgParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpgmor anna lägre basetool.jpgRaset vid Göta Cellulosa ABMunthers båtbyggeri 2006boras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgFristad.jpgSurte glasbruksmuseumKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,ekeberg.jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGDSC01336 kopiera.jpgkilsund c 1900, 2.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpgsockerbagaren.jpgIMG_0266.JPG60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgtaxi2.jpg

Influenser från Birkagården

Porträtt av Agda Erikson

Familjen Erikson i Rydboholm

Agdas far Johannes Erikson var direktör över Rydboholmsbolaget där även spinneriet i Rydal ingick. Han hade tagit över bolaget efter sin far Sven Erikson, som grundade ett flertal fabriker i Mark.

En del av Agdas skolgång sköttes i hemmet. Agda och hennes syster Disa studerade även i Halmstad. 1901 for flickorna till Lausanne för att studera på en flickpension under ett läsår. Flickor var på den tiden ännu inte tillåtna att ta studenten, så det var tvunget att ske som privatist. Under året i Lausanne studerades förstås en hel del franska. 

1906 skrivs Agda in på Uppsala universitet. Hon studerar i tre år, innan hon insjuknar i tbc och tvingas avsluta studierna.

Birkagården

Hemgården Birkagården grundades 1912 av Natanael Beskow (make till författarinnan Elsa Beskow) och Ebba Pauli. Inspirerad av s.k. settlements i England, ville man med Birkagården skapa en mötesplats för människor ur olika samhällsklasser. Beskow skriver i en verksamhetsberättelse att: ”Vi, som började arbetet på Birkagården, längtade efter att komma närmare våra bröder och systrar inom arbetarklassen. Vi trodde, att många andra kände samma längtan. Och vi trodde, att vi skulle möte öppna och varma hjärtan, att, bara vi kom varandra nära, skulle vi å ömse håll känna, att vi hade något att både få och ge. De erfarenheter vi gjort under dess år ha icke svikit förhoppningarna”.

Beskow var teolog och bildade Förbundet för Kristet Samhällsliv, en organisation som strävade efter att arbeta praktiskt utifrån den kristna läran om broderskap. Agda deltog på möten som förbundet ordnade och skriver 16/8 1927 att ”för mig betyder konferensen en ökad tro på makten av de idéer som besjäla Förbundet och starkare känsla av det bärande i gemensamheten.

Agda räknade flera av personerna som arbetade på Birkagården som sina vänner. En av dem var Disa Beijer som på Birkagården kallades ”Moster Disa”. Hon var föreståndare på Birkagårdens kindergarten 1913-1939. Agda och Disa tillbringade en sommar i Schweiz, då de bl.a. besöker familjen som drev flickpensionen i Lausanne.